Teater, god och mindre god mat

Hej från ett soligt London för ovanlighetens skull. Det har inte regnat så mycket, men har varit grått, grått och ännu mera grått.

Det har varit en intensiv jobbvecka, men nu har jag jobbat undan ända fram till tisdag. Jag gillar att mjukstarta måndagen.

Jag har snöat i mig på att dippa selleristjälkar och lågkolhydratbröd (som jag beställer från den här sajten när jag inte orkar baka själv😋) i smält ost. Man kan köpa skålar med färdiga ostblandningar på Sainsbury's och så är det bara att sätta dem i ugnen i 20 minuter. I går testade jag Shropshire-ost med chipotlekrydda. Min favorit är blandningen med fyra olika ostar. Sååå gott.

I onsdags var jag på teater igen och såg komedin Backstairs Billy med Penelope Wilton, som spelar drottningmodern, i en av huvudrollerna. Penelope är främst känd för de flesta av oss som änkan Isobel Crawley i Downton Abbey. Billy spelas av Luke Evans, som är både sångare och skådespelare. Han har bland annat spelat i alla tre Hobbitfilmerna.

Pjäsen utspelar sig 1979, när strejker härjar i Storbritannien och landet är på väg att förändras i grunden under Margaret Thatcher. För drottningmodern och Billy i Clarence House är det dock "business as usual" med en aldrig sinande ström av mottagningar för mer eller mindre intressanta gäster😊. Pjäsen var riktigt bra, och speciellt PW lockade till många skratt, hon är en väldigt bra komiker.

I söndags bjöd Cecilia över Angela och mig på middag till sig. Det var så trevligt att jag bara kom ihåg att fota huvudrätten, som var ankbröst med reducerad rödvinssås, mos och gröna bönor.😊 Jag var förståndig och tog bussen hem vid midnatt då jag hade jobb på måndag. Angela och Cecilia festade vidare, men så mådde de inte lika bra som mig dagen efter heller😁.

På lördag åt Steve och jag middag på en av mina favoritpubar, The Mayflower i Rotherhithe. 

Hela puben är dekorerad med gamla saker, varav en var en gammal och tjock bok i hur man sköter ett hushåll😏

Maten på den här puben brukar vara väldigt bra, men i lördags valde jag både fel förrätt och huvudrätt. Förrätten skulle vara burrata, som är en mycket krämig version av mozzarella. Den här var dock snustorr. Den var ok men inte mer.

Steve var däremot mycket nöjd med båda sina rätter😊

Till huvudrätt valde jag stekt makrill på en bädd av wokade grönsaker. Tidigare när jag ätit makrill har de varit ganska stora och köttet har därför varit enkelt att avlägsna från benen. De här var inte större än strömmingar och köttet satt som klistrat på benen. När jag kämpat mig igenom tre stycken och jag mest satt och plockade bort ben mellan tänderna gav jag upp, vid det laget hade även grönsakerna kallnat. Usch är allt jag kan säga om den rätten😖. När jag beklagade mig för servitrisen sa hon att det inte var hennes favorit heller, jag gillar när de är ärliga😁. Det faktum att jag dessutom fick hela 7 makrillar var nog ett tecken på jag var en av få som beställt rätten.

Jag har dock alltid ätit gott tidigare och älskar puben så det blir absolut återbesök ... men ingen makrill😏

Mode och argentinsk dans

Trevlig lördag på er. Tänkte jag skulle göra ett snabbt inlägg innan Steve och jag ger oss iväg ut för middag på den här mysiga puben på andra sidan stan. Lite meckigt att ta sig dit, speciellt när direkttåget inte går på grund av spårarbeten, för hundratusende gången, den här helgen och vi måste ta två tåg och en liten promenad. 

I torsdags besökte jag och mina kompisar Cecilia och Angela utställningen Gucci Cosmos som ger en introduktion i modehusets över 100-åriga historia genom bilder, text, kläder, väskor, dokument, installationer och andra föremål.

Prinsessan Diana använde ofta Guccis väskor och kläder.

Gamla och nya väskmodeller

Kläder ...

Två liggande massiva statyer som jag har för mig användes i en av Guccis modevisningar .

Efter utställningen tog vi tunnelbanan till stadsdelen Angel och ett par pubstopp senare kom vi fram till en indisk restaurang som heter The Tamil Prince. Angelas son hade ätit där och sagt att maten var jättebra, så vi beslöt oss för att testa.

Maten var helt ok (lammkotletterna var fantastiska) och deras specialkryddade Margarita läskande, men den var inte så bra att vi skulle resa genom hela London igen för att äta där😏. Det var dock kul att testat den. Bor ni nära Islington så rekommenderar jag ett besök, men boka i god tid!

I onsdags var jag och såg en moderniserad version av den argentinska folkdansen Malambo som uppfördes av danstruppen Malevo. Mycket bra! 

Malevo kom till semifinal i årets Americas Got Talent 

Lyonesse och Spencer House

God kväll på er! Såg att ni har fått ganska mycket snö uppe i Norden. Här bara regnar det, men det betyder också att det inte är så fruktansvärt kallt. Inget ont som inte har något gott med sig😏. Den här veckan är det fullt upp både på jobb- och fritidsfronten och det är riktigt stressigt att hinna med allt.

I går gick jag på teater och såg pjäsen Lyonesse med de kända skådespelarna Kristin Scott Thomas (filmen "Den engelska patienten" m.fl.) och Lily James ("Mama Mia! Here We Go Again" m.fl.)

Pjäsen var nästan tre timmar lång och jag satt längst fram på balkongen = dåligt benutrymme. Pjäsen var som tur var tillräckligt bra för att jag inte skulle överväga att åka hem i pausen.😏

Pjäsen var ok, men den slutade med lite för många lösa trådar, man tänkte typ "jaha, var det allt?". Skådespelarna var bra dock.

I söndags var jag på guidad tur i Spencer House tillsammans med ett par kompisar. Herrgården byggdes av familjen Spencer (prinsessan Dianas släkt) och härstammar från 1750-talet. Det är den sista "överlevande" herrgården i London. Spencer-familjen flyttade dock ut för gott innan andra världskriget, men Spencer House är fortfarande i familjen Spencers ägo. Den nuvarande ägaren är Charles Spencer, 9:e Earl Spencer, bror till Diana, prinsessan av Wales. Nuförtiden hyrs herrgården ut för olika evenemang, som bröllop och företagstillställningar.

År 1985 övertogs hyresavtalet av den superrika investeringsbankiren och filantropen J. Rothschild, och byggnaden genomgick ett tioårigt restaureringsprogram för att återställa hur den såg ut sent 1700-tal, komplett med snidade arkitektoniska detaljer, skorstensstock och kopior av originalmöbler. 

Vi hade bara tillåtelse att fotografera i två av rummen, men allt var verkligen i toppskick.

Framsidan, eller baksidan av byggnaden som vetter mot Green Park.

Bredvid Spencer House fanns ett hus där självaste Winston Churchill bott när han var liten.

Efter rundvandringen gick vi till ett hotell alldeles i närheten, Dukes, där vi åt en väldigt sen lunch. De hade verkligen gått all-in när det kom till Halloween-dekorationer😊

Eftersom vi kom mitt emellan lunch och middag så var restaurangen alldeles tom när vi kom, men det betydde i alla fall att det var lätt att få service.

Vi beställde ett par förrätter vardera som visade sig vara tillräckligt stora för att man skulle bli mätt. Jag beställde ostsouffle i svampsoppa ...

... och lammnacke. Jag hade aldrig ätit lammnacke förut och visste inte vad jag kunde förvänta mig. Det var dock inte min grej eftersom den innehöll alldeles för mycket fett. Steve skulle ha tyckt den var ok men jag har svårt med konsistenten, och när jag skurit bort det fanns typ inget kvar.

I måndags träffade jag min kardiolog (snygg som bara den!😁) för att gå igenom resultaten av de senaste testerna av hjärta och ådror som jag gjorde i somras; ultraljud och 7 dagars test av pulsen. Allt såg bra ut, min aorta hade inte utvidgat sig ytterligare och min puls var bättre än genomsnittet. Tror jag det så mycket som jag tränar😊. Eftersom vi har aortautvidgning i släkten så bör man dock kontrollera hjärtat regelbundet, så nytt ultraljud och läkarbesök är redan inbokat om 12 månader. 

Shopping, kompisträffar och digital konst

 Trevlig lördag på er, hoppas helgen har börjat bra. 

Det verkar som om min årliga förkylning äntligen börjar ge med sig. Jag testade formen genom att på body pump på morgonen och allt kändes bra, även om jag fick snyta mig mellan låtarna😏.

I går tog jag bussen till Westfield shoppingcenter i Shepherds Bush för lite julklappsshopping och jag lyckades verkligen hitta något. Det är, eller har varit, Europas största urbana shoppingcenter, så det är massivt. Jag orkar aldrig gå igenom alla butiker, utan fokuserar kanske på 5 eller 6 där jag vet att jag har störst chans att hitta något.

På torsdag kväll var det dags för min och mina gymkompisars månatliga träff. Den här gången träffades vi hos en av tjejerna där vi bjöds på fingermat och vin och bubbel. Vi satt och pratade till efter elva, tiden bara flög iväg. 

I onsdags besökte jag, Angela och Anna-Kaarin en "digital konstutställning", kallad "Latent spaces", i stadsdelen Canary Wharf. Utställningen bestod i princip av bilder, ljus, ljud och rörelse som ständigt förändrades. Det var väldigt avslappnande och vackert och i några av rummen kunde man också sitta ner och följa "skådespelet".

I ett rum fanns hängande rep med glödlampor. Bra bakgrund för selfies😊

Efter utställningen hann vi med ett par drinkar på en cocktailbar i närheten innan det var dags att gå till restaurangen där vi bokat bord.

Blacklock är en fantastisk köttrestaurang som finns på ett antal ställen i London nu. Även deras sidorätter och såser är magiska. 

Nu är det spaghettipumpsäsong igen och jag har hunnit äta dem med både kycklingfyllning och köttfärsfyllning.