Tillbaka till vardagen

Nu är det inga extra ledigheter fram till slutet av maj, misäääääär. En positiv sak är att det blir ordning på mitt tränande. Ju mer ledighet jag har desto mindre rör jag på mig. Det borde ju vara tvärtom men jag slöar helt av. Ikväll var jag på Body Combat och kom därifrån helt genomsvettig, ännu ett pass imorgon plus Pilates efter det.

Min rygg är lika jävlig som vanligt trots allt stretchande och kottryckande och jag börjar misströsta att den någon gång kommer att bli helt bra, att jag kan sitta och jobba en hel dag utan brännande smärta. Det är tur att jag har hög smärttröskel, men att inte kunna sitta bekvämt på kontorsstolen i en och samma position i mer än 2 minuter börjar verkligen gå mig på nerverna.

Steve sitter och tittar på en dokumentär om livet på ett engelskt fängelse, Strangeways, som håller mördare, droghandlare, rånare och annat löst folk. Man kan inte annat än tycka synd om de som försöker ta livet av sig eftersom de inte står ut med allt våld och tanken att tillbringa kanske resteb av livet innanför murarna. Å andra sidan får de skylla sig själva för att de var så jävla dumma att de begick ett brott. De borde ju ha förstått att de skulle hamna i fängelse om de blev fast.

Det finns inte mycket sevärt på brittiskt tv men jag måste säga att de är utomordentlig bra på att göra dokumentärer.