Söndag med rugbytema

Idag har jag spenderat hela dagen ute i friska luften tillsammans med ett gäng andra sweor på en rugbyplan i södra London. Eftersom jag är med i SWEAs programgrupp så hör det till att man ska arrangera olika events och det här var ett av "mina" evenemang.

En svensk tjej som heter Ebba spelar rugby på fritiden och vi hade frågat om vi skulle få komma och se när hon spelar match samt få en snabbintroduktion i rugbyns lagar, inte regler, som det heter på "rugbyspråk". Hon och hennes lagkamrater var glada över att få välkomna oss och idag var det då dags. Det blev uppstigning vid 8-tiden för min del för att hinna äta frukost innan jag tog bussen till Victoria station där jag arrangerat att träffa de andra som skulle ta tåget till Bromley South där klubben låg.

Ebba mötte oss vid tågstationen och sedan tog vi buss tillsammans den sista biten.

När vi satt oss med en värmande kopp kaffe höll Ebba (till vänster) ett entimmes föredrag tillsammans med hennes lagkompis Katie om rugbyns lagar. Vi fick bland annat veta att man måste tilltala domaren med "sir" och att endast de båda lagens kaptener får tala med domaren, ingen annan. Rugby är mycket hårdare fysiskt än t.ex. fotboll men ändå anses det som en gentlemannasport. Det finns t.ex. inga rugbyhuliganer som man ofta ser bland fotboll utan här är alla vänner.

Jag kunde lite om rugby tidigare genom Steve men nu fick jag lära mig ännu mer och det var verkligen intressant, det blev också många frågor.

Vi lyssnade och lärde.

Ibland fick vi se mer bildligt vad som var tillåtet och vad som inte var tillåtet:-)

Efter föreläsningen åt vi lunch medan Ebba och hennes lagkamrater värmde upp.

Sedan var det dags att ge sig ut i snålblåsten. Ebbas lag hade de blå/vit/lilarandiga tröjorna. Damerna spelar minst lika fysiskt som männen och då och då var det någon som fick gå till sidan en stund för att återhämta sig när hon fått ett slag på benet eller någon annan kroppsdel.

Det finns mycket lagar i rugby, främst för att undvik skador. Tidigare fick man tackla lite hur man vill men nu får man bara greppa från midjan och ner.

Det är viktigt att alla vet sin plats i laget (som består av 15 spelar i varje lag) och oberoende av storlek så spelar de alla en viktig roll; vissa är snabba och vissa är starka.

Kampen om bollen

Lite taktiksnack

 

Också en kamp om bollen som kallas "scrum". Det är här som de lite större spelrna spelar en viktig roll eftersom man ska försöka knuffa motståndarlaget bort från bollen, men max 1,5 m.

Tyvärr förlorade Beccehamians den här gången men det var inga sura miner för det, det hör dessutom till att hemmalaget bjuder bortalaget på mat efteråt och då kan man inte sitta och sura:-).

Här kommer som avslut en bild av gårdagens sena lunch/middag. Cecilia och Björn kom över för att hälsa på Busen och ge honom hans leksaker som de köpte i Japan. Han blir bortskämd vår lille hårboll:-). Jag bjöd på ostar som jag köpt dagen före i en riktig ostaffär i Clapham Junction ... liite bättre urval än när man köper ost i vanliga matvaruaffärer där utbudet är minimalt och tråkigt. Vi åt och drack och uppdaterade oss om det senaste. En riktigt mysig eftermiddag. Jag bjöd både på mina frökex och köpta kex.