Steve slapp förresten operationen i tisdags. Kirurgen tyckte inte att Steves bråck var tillräckligt besvärligt för tillfället (han hade ingen smärta längre och utbuktningen hade sjunkit in) och sade att det är onödigt att orsaka smärta och obehag i 2-6 veckor när det inte behövs. Steve höll med och de kom överens om att han skulle komma tillbaka på kontroll om 6 månader och se hur situationen ser ut då.
Igår kom Steve hem med ett smakprov på druvorna som växer på han jobb och som jag upptäckte under buskarna när jag plockade björnbär för några veckor sedan. En vecka till så har det blivit tillräckligt mörka och söta. Jag "äter" ju bara druvor i vätskeform på grund av sockret, men tänkte att jag kan frysa in dem och använda dem som "isbitar" när jag har någon av mina sällsynta middagsbjudningar, de lär också smaka som sorbet när de är frusna.
I veckan fick jag ett mail om Skavlan-inspelningar i London. De ska ha 6 inspelningar totalt och jag anmälde mig till 3 (det skulle kanske bli för mycket att gå på alla). De har också bytt inspelningsplats och såg att showen nu kommer att spelas in i Sky-kanalens lokaler i sydvästra London. Först tänkte jag att nu blir det väl jättejobbigt att ta sig dit, speciellt när inspelningarna är mellan 17-19 på kvällen, men när jag kollade adressen på kartan såg jag att det går direkt tåg dit från Wandsworth som endast tar 20 minuter. Lyx😊.
I tisdags stod turkisk middag på menyn och Steve och jag tog bussen till mina gamla hoods i West Kensington för ett besök en av våra favoritrestauranger när det kommer till turkisk mat, Best Mangal. Förrätten, grillad halloumi och lammkorv var ganska ynklig när man såg till storleken, men de andra rätterna var perfekta.
Man fick inte två korvhalvor utan två korvfjärdedelar |
Steve och jag delade också på en turkisk fetasallad.
Ja, det är väl typ vad jag har gjort hittills den här veckan. Jag och Steve har bestämt oss för att besöka Isle of Wight en helg i september eller oktober. Eller jag har bestämt att vi ska åka dit och eftersom det ligger så nära så har inte ens Steve någon ursäkt att säga nej😉.
I går kändes det som om jag spenderade halva eftermiddagen med att springa efter Busen med papper och blekmedel i högsta hugg, det var uppenbarligen en hårboll som ville upp. Jag torkade upp vatten som han spydde upp både under sängen och på toaletten innan han äntligen fick upp det som irriterat honom i vardagsrummet😕. Det var så synd att se honom när han mådde så dåligt men som tur var ordnade det upp sig till slut.
Så här har jag det varje kväll, Busen som stirrar på mig bakom hörnet på soffbordet ... ganska irriterande måste jag säga😏. Jag vet vad han vill ha, kattgodis, men redan kl 16 tycker jag är för tidigt eftersom han då inte har något att underhålla sig med senare på kvällen. Hans nya trick är att börja tigga igen några timmar senare, i förhoppning om att jag glömt att han redan fått😊. Ibland lyckas det😼
Får jag inte godis så tänke jag ignorera dig totalt ...
Eller så blir jag riktigt förbannad och attackerar klätterträdet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar