Påsken

Så är jag tillbaka på bloggen igen efter påskavbrotten, min yngsta bror Magnus kom på besök i London så det var full fart nästan från morgon till kväll.

Magnus kom på torsdag kväll men Steve fick möta honom på Clapham Junction eftersom jag hade kommit överens om att träffa Carola på middag som var och hälsade på sin man över påsken (hon och deras döttrer bor normalt i Sverige). Vi hade bokat bord på en restaurang i Victoria för flera månader sedan men det visade sig vara helt hopplöst att ta sig dit med buss (för långt till närmaste tunnelbanestation). De var antingen kraftigt försenade eller så togs de ur trafik innan de nådde ens Battersea, dessutom regnade det och blåste. Vi gav upp till slut och åkte till en italiensk restaurang, L'Antipasto i Battersea som jag varit till tidigare och som är helt ok ... även om de ändrat menyn lite:-/.

Magnus och Steve hade gått på ett par öl till en pub i Clapham Junction och kom faktiskt hem efter mig:-) Jag hade gjort en kycklingsallad så att de skulle ha något att äta och sedan satt vi och pratade i flera timmar.

På långfredag stod ett besök på det nyrenoverade Imperial War Museum på schemat. Det är rena godisaffären för historieintresserade och dessutom är inträdet gratis.

Efter att spenderat ett par timmar på museet åkte vi till Borough Market. Magnus har aldrig varit hit tidigare och det är verkligen värt ett besök, speciellt om man gillar mat och dryck:-)

Steve och Magnus köpte lite ätbart från ett av de många matstånd som finns där. Efteråt tog vi tunnelbanan upp till Oxford Circus och Carnaby Street som har lite annorlunda märken än vad som finns på huvudgatorna. När vi tittat klart började vi gå mot The Strand och restaurangen Kaspar's som ligger i det gamla och anrika hotellet Savoy.

Och så fastnade Magnus på en bild också:-)

Maten var grymt god, det fanns absolut inget som man inte skulle äta igen.

Vi tog alla bläckfiskringar till förrätt.

Pärlhöns invirat i savoykål och någon slags pure, ärtor och fantastisk sås.

Eftersom dessert ingick i priset så slog jag på stort. Den var mycket, mycket god, någon slags chokladkaka täckt med mald hallon samt hallonsorbet.

Här sitter man när man dricker Afternoon Tea.

På lördag förmiddag åkte Steve till sina föräldrar och jag och Magnus styrde kosan till Victoria och Albert museum efter frukost för lite kultur. Magnus hade berättat om en utställning som hette Botticelli Reimagined och som, förutom att visa Botticellis egna verk, även andra artisters verk som inspirerats av hans tavlor. Det var intressant och mycket bra gjot.

Efter kulturstunden tog jag Magnus till Camden för att uppleva trängselkulturen. Jag gillar Camden och man kan göra riktigt fina grejer men bäst är att åka dit direkt från morgonen. Nu kom vi dit på eftermiddagen i värsta tränseln. Men, bara man tar djupa andetag så brukar det gå bra.

Kaffepaus

Vi hade hittills haft mycket tur med vädret, trots att det utlovats regn nästan i dagarna tre. Det började inte regna förrän vi åkte in till centrum igen för middag på en av mina favoritrestauranger, Old Tom and English. Jag gillar deras retroinredning och tänkte att Magnus skulle göra det också, plus att maten är god,

Blev lite samma mat som tidigare eftersom jag bokat ett specialerbjudande. Fritterad blomkålspure

Havsabborre med mycket god sås

Griskinder. Gillar köttet men inte att de serverar den med äppelmos. Huvudrätter ska vara salta, inte sockersöta.

Innan vi kom ända hem så tog jag Magnus till vår lokala pub för en mycket lokal öl, Ram Rod and Special, dvs. två öl som blandas innan man dricker det.

På söndagen kunde vi sova ut lite, så bra som det nu gick när Busen envisades med att ligga på bröstkogen och kurra. Vi skippade frukosten eftersom vi skulle äta ett skrovmål på restaurangen OXBO Bankside som ligger alldeles bakom Tate Modern dit vi skulle efteråt.

Det var riktigt mysigt att ha levande musik i bakgrunden när man åt.

Som vanligt hade jag hittat ett specialerbjudande som innehöll förrätt från en buffe, Sunday Roast samt efterätt från en buffe. Dessutom ingick obegränsat med bubbel i 2 timmar, och de var bra på att fylla på måste jag säga:-)

Första förrättstallriken med fisk och skaldjur. Andra tallriken innehöll lite charcuterier och mer fisk:-)

Våra huvudrätter, perfekt stekt nötkött med alla tillbehör.

Magnus efterrättstallrik men då hade han kanske tagit max 1/3 av allt som erbjöds.

Jag behöver knappast säga att vi var mätta och lite småglada när vi gick till Tate Modern:-) Jag skulle emellertid gärna gå dit igen.

Installationen i "turbinrummet". Lådor med jord från olika platser i London som inte getts annat än vatten.

Torn av radion och bandspelare

Huvudsyftet med vårt museibesök var att se en utställning av Alexander Calder som kan sägas vara mobilens fader.

Jag gillade hans mobiler men mina favoriter var ändå det han skapat av ståltråd, där många av motiven var från cirkus. De var väldigt enkla men man såg genast vad de föreställde. Inte utan att jag blev lite inspirerad att börja böja till mina egna konstverk, det kan väl inte vara så svårt?!:-)

Efter var sin kopp kaffe vid Themsen tog vi tåget hem igen och slappade bara framför TV resten av kvällen. Det började bli lite stormigt mot kvällen och vi var lite oroade över om flyget skulle gå följande morgon men han kom sig iväg, bara en timme försenad.

Det är inte klokt hur snabbt den här påsken har gått, det brukar bli så när man har trevligt sällskap:-)

Bland män och får

Snart långhelg, mera sådant:-) Imorgon kväll kommer min bror Magnus hit och ska stanna över påsken, ska bli jättekul. Jag har nu jobbat bort det mesta, om det inte kommer något brådskande imorgon, och idag tvättade jag till och med fönstren. Kan slå vad om att de kommer att se lika skitiga ut om en vecka igen för det dammar så väldigt här i London.

Idag efter gymet gjorde jag chicken nuggets enligt det här receptet. Det är enkelt, gott och hälsosamt för inget mjöl eller fritterande. Jag doppade dem i creme fraiche som smaksatts med sambal oelek. Perfekt hetta.

Igår var jag och såg film tillsammans med ett gäng sweor på en liten bio vid Baker Street. Vi var och såg något så ovanligt som en isländsk film hette ”Bland män och får”, eller ”Rams” på engelska (Pässit på finska:-). Filmen gjorde stor succé vid världspremiären på filmfestivalen i Cannes och var även Islands Oscarsbidrag.

Ett kort sammandrag av handlingen: ”Bland män och får” är en lågmäld och varm dramakomedi om de fårfarmande bröderna Gummi och Kiddi på den isländska landsbygden. De lever sida vid sida på familjegården trots att de inte pratat med varandra på närmare 40 år. De är mycket fästa vid sina får och sköter om dem med stor omsorg. När galna kosjukan drabbar djuren i dalen ställs livet på ända, myndigheterna bestämmer att alla djuren måste slaktas. De båda bröderna vill inte ge upp, detta handlar både om fårens liv och deras egna och för att rädda fåren tvingas de till slut att samarbeta.

Filmen hade lite samma stuk som finska, inte så mycket dialog och ganska dystert väder, men den här var mycket bättre än de flesta finska filmer som jag brytt mig om att se. Min favoritscen var när Kiddi, som är den mer skötsamma brodern, hittar Gummi som druckit för mycket sprit och slocknat i en snödriva. Kiddi hämtar sin traktor med frontlastare, skopar upp honom, kör honom i skopan till sjukhuset där han lämpar av sin bror och kör hem igen utan att stanna:-).

Tävling om vem som har den bästa baggen

Efter filmen gick vi till en restaurang  i närheten för lite mat och för att prata om filmen. Det är sällan som alla har samma åsikt, men den här gången var alla eniga om att filmen var helt fantastisk. Gå och se den om ni har en chans, det är en film som verkligen stannar kvar i minnet.

Söndag med rugbytema

Idag har jag spenderat hela dagen ute i friska luften tillsammans med ett gäng andra sweor på en rugbyplan i södra London. Eftersom jag är med i SWEAs programgrupp så hör det till att man ska arrangera olika events och det här var ett av "mina" evenemang.

En svensk tjej som heter Ebba spelar rugby på fritiden och vi hade frågat om vi skulle få komma och se när hon spelar match samt få en snabbintroduktion i rugbyns lagar, inte regler, som det heter på "rugbyspråk". Hon och hennes lagkamrater var glada över att få välkomna oss och idag var det då dags. Det blev uppstigning vid 8-tiden för min del för att hinna äta frukost innan jag tog bussen till Victoria station där jag arrangerat att träffa de andra som skulle ta tåget till Bromley South där klubben låg.

Ebba mötte oss vid tågstationen och sedan tog vi buss tillsammans den sista biten.

När vi satt oss med en värmande kopp kaffe höll Ebba (till vänster) ett entimmes föredrag tillsammans med hennes lagkompis Katie om rugbyns lagar. Vi fick bland annat veta att man måste tilltala domaren med "sir" och att endast de båda lagens kaptener får tala med domaren, ingen annan. Rugby är mycket hårdare fysiskt än t.ex. fotboll men ändå anses det som en gentlemannasport. Det finns t.ex. inga rugbyhuliganer som man ofta ser bland fotboll utan här är alla vänner.

Jag kunde lite om rugby tidigare genom Steve men nu fick jag lära mig ännu mer och det var verkligen intressant, det blev också många frågor.

Vi lyssnade och lärde.

Ibland fick vi se mer bildligt vad som var tillåtet och vad som inte var tillåtet:-)

Efter föreläsningen åt vi lunch medan Ebba och hennes lagkamrater värmde upp.

Sedan var det dags att ge sig ut i snålblåsten. Ebbas lag hade de blå/vit/lilarandiga tröjorna. Damerna spelar minst lika fysiskt som männen och då och då var det någon som fick gå till sidan en stund för att återhämta sig när hon fått ett slag på benet eller någon annan kroppsdel.

Det finns mycket lagar i rugby, främst för att undvik skador. Tidigare fick man tackla lite hur man vill men nu får man bara greppa från midjan och ner.

Det är viktigt att alla vet sin plats i laget (som består av 15 spelar i varje lag) och oberoende av storlek så spelar de alla en viktig roll; vissa är snabba och vissa är starka.

Kampen om bollen

Lite taktiksnack

 

Också en kamp om bollen som kallas "scrum". Det är här som de lite större spelrna spelar en viktig roll eftersom man ska försöka knuffa motståndarlaget bort från bollen, men max 1,5 m.

Tyvärr förlorade Beccehamians den här gången men det var inga sura miner för det, det hör dessutom till att hemmalaget bjuder bortalaget på mat efteråt och då kan man inte sitta och sura:-).

Här kommer som avslut en bild av gårdagens sena lunch/middag. Cecilia och Björn kom över för att hälsa på Busen och ge honom hans leksaker som de köpte i Japan. Han blir bortskämd vår lille hårboll:-). Jag bjöd på ostar som jag köpt dagen före i en riktig ostaffär i Clapham Junction ... liite bättre urval än när man köper ost i vanliga matvaruaffärer där utbudet är minimalt och tråkigt. Vi åt och drack och uppdaterade oss om det senaste. En riktigt mysig eftermiddag. Jag bjöd både på mina frökex och köpta kex.

Fredag och The Ritz

Äntligen, fredag. Idag har jag kunnat jobba undan ganska bra, men så steg jag upp kl. 7 istället för normala kl. 8. Busen ställde om till sommartid för några veckor sedan så nu är det full fart redan kl 6.
Han är förresten ganska rolig när det kommer till att hitta "leksaker". En morgon i början av veckan hörde jag att han höll på med något på golvet vid sängen och när jag tittade ner såg jag att han fått tag på min tandborste i toaletten, släpat den till sängkammaren och nu höll han på att tugga på den. Någon dag senare fann jag honom lekandes med en gammal glödlampa. Jag har ingen aning om var han hittade den.

Jag gick på mitt vanliga fredags-Body Pymp och tog en sväng via mataffären på väg hem. Där hittade jag de här ovanliga och grymt vackra tulpanerna, gula med rött på toppen. De fick bli min fredagsbukett.

När jag kom hem gjorde jag moussaka som är så fruktansvärt gott, eller åtminstone när man använder det här lågkolhydratreceptet. Nu har jag mat för flera dagar om inte Steve beslutar sig för att ta en bit också, men han är mer för halvfabrikat:-)

På eftermiddagen tog jag bussen till Clapham Junction och gick runt i affärer. Jag har inte varit dit på flera månader så nya cafeer, restauranger och butiker har hunnit ploppa upp. Det går snabbt i den här stan.

Som jag berättade tidigare så fick Steve middag på The Ritz, med mig naturligtvis:-), som födelsedagspresent. Vi gick dit på hans födelsedag i onsdags uppklädda till tänderna, Steve med slips och kavaj och jag med svart klänning, Mulberry-väska och Marc Jacobs-armband:-)

Tyvärr rymdes inte min kamera i min posha väska så det fick bli dåliga mobilfoton.

Jag gillade tallrikarna och besticken.

Vi började med varsitt glas champagne och så fick vi lite småtugg till.

Jag åt sojaglaserad tonfisk till förrätt som var så liten att jag knappt såg den på tallriken. Jag tänkte att kommer det att fortsätta på samma vis måltiden igenom så får jag nog köpa något på vägen hem.

Som tur var var huvudrätten i normalstorlek och fantastisk god. Jag är vanligtvis ingen stor lammfantast men det här var fantastiskt gott, mört och inte någon ullsmak alls.

Jag älskar inredningen. Inget jag skulle vilja ha hemma men perfekt för att skapa en lyxig och historisk atmosfär. Något som slog mig när vi satt och åt var att all serveringspersonal var män ... inte väldigt jämnlikt kan man tycka.

Efterrätten var mango mousseline, eller mousse, med hallon och lime. Väldigt fräscht.

Steves efterrätt banansuffle gick inte av för hackor som ni kan se på bilden:-)

Under middagen underhölls vi av både pianospelare och sedan ett helt band. Vi fick också ytterligare lite sötsaker att underhålla oss med medan vi väntade på notan.

Har ni möjlighet så rekommenderar jag er ett besök på The Ritz, antingen för Afternoon Tea eller lunch/middag. Jag tycker höjdpunkten är servicen som är väldigt väloljad:-)