Inspelning av Skavlan i London

Oj sån kul eftermiddag och kväll det var igår. Efter en lång väntan så var det äntligen dags för inspelning av Skavlans "talk show" i London igen (de borde visa den om några veckor, det är säsongsavslutning). Jag har varit på deras postlista i nästan två år nu och äntligen. Vi var hela sju stycken från SWEA som kom och resten var ca 50-50 norrmän och svenskar och några stackars engelsmän:-) Det fanns också några som kommit enkom från Sverige för att delta i inspelningen (det är gratis att vara publik).

Vi tog de bästa platserna, mittemot podiet där Skavlan och gästerna satt. Pernilla, som jag fått de flesta bilderna av, berättade att de normalt säger att man inte får ta foton men igår kväll var det ok.

Innan inspelningen började fick vi instruktioner på hur vi skulle skratta och applådera och de spelade även in applåd- och skrattljuden. Det fanns också en svensk stå upp-komiker som "värmde upp" oss.

Sedan började inspelningen. Kvällens gäster var Pamela Anderson, Ricky Gervais (alltså hur rolig kan en person vara?!:-)) och en indisk professor som forskat i människors beteende fram till nu och i framtiden. Grymt intressant.

Inspelningen tog runt 2,5 timmar och sedan kortas den ner men det var kul att kunna se hela intervjun och Skavlan lät dem också tala utan alltför många avbrott vilket var perfekt.

Här berättar Pamela Andersom om senast hon var på Skavlan (då i Stockholm) och en galning lyckades ta sig in i hennes rum när hon var på inspelningen och sätta eld på rummet.

De gamla synthrockarna Depeche Mode var kvällens band. De spelade sin senaste hit men intervjuades också. De bondade genast med Ricky Gervais:-)

Det blev några omtagningar när gästerna skulle gå in och ut. Det är intressant att se hur sådana här inspelningar fungerar "bakom kulisserna".

Musik på gång.

Jag längtar efter nästa gång man spelar in Skavlan här, jag kommer absolut att vara på plats om jag är i Landet.

5 dagar i New York

Nu har vi hunnit vara hemma några dagarr (vi landade vid lunchtid på söndag). Ingen av oss har känt av någon större jetlag men det kanske hjälpte att vi fick var sin bänk på planet och kunde sträcka ut oss och sova i några timmar.

Den här veckan har jag hunnit delta både i SWEAs styrelsemöte och en jätterolig middag tillsammans med 5 andra kompisar från SWEA. Den ena av oss har flyttat (motvilligt) tillbaka och är nu här på besök i några dagar och det firade vi med en mycket god middag på den libanesiska restaurangen Randa.

Imorgon är det inspelning av det sista avsnittet av Skavlan för den här säsongen och då är det ett gäng av oss som ska sitta i publiken. Det ska bli spännande att se vilka gäster han har.

Här kommer nu äntligen bilderna från Steves och min resa till New York. Vi bodde på ett jättecentralt hotell som hette Hotel Metro, bara en gata  från Empire State Building. Det var rent och snyggt och man kunde hämta gratis kaffe från morgon till kväll. Det bjöds även på gratis vin varje dag mellan kl. 17 och 18.30. Jag skulle bo där igen utan att tvecka.

Flygresan gick utan problem, även för Steve som var orolig att det skulle bli för mycket sittande. Det hjälper dock massor att man kan sitta och sitta på filmer och TV-serier.

Frukosten på planet var sisådär för mig men som tur var kunde man välja engelsk frukost också så jag klarade mig på den samt ett av mina egna bröd som jag tagit med mig.

Vi kom fram till JFK flygplats vid lunchtid. Det gick väldigt smärtfritt att ta sig igenom passkontrollen och sedan väntade en förbeställd taxi på oss.

Man fick tillträde till sina rum först kl. 16 så efter att vi checkat in och låst in våra väskor tog vi en promenad på stan. Det fanns fortfarande höga snöhögar efter förra veckans snöstorm men nu var det äver 15 grader och solen sken från en klarblå himmel.

Hotellet hade 40-talstema och på väggen i hotellreceptionen hängde t.ex. två tavlor med Greta Garbo,

Eftersom vi inte hade ätit någon sedan frukost gick vi till en berömd sandwichshop/restaurang kallad Katz Delicatessen. Steve hade sett ett inslag om den i det amerikanska matprogrammet Man v. Food och ville prova deras mat. Vi beställde var sin pastramisandwich med ost och surkål som skulle vara en av deras storsäljare men den smakade sisådär, väldigt smaklöst.



Bilder med större och mindre kändisar som besökt restaurangen prydde väggarna.

Min sandwich. Det var enkelt att lämna brödet för det saknades inte pålägg.

Efter lunchen promenerade vi tillbaka till hotellet igen där vi fick tillgång till vårt rum. Det var inte stort men det innehöll allt vi behövde och var dessutom nyrenoverat. 

Kl 17 gick vi ner till matsalen för gratis vinavsmakning. Man kunde välja mellan två röda viner, två vita och ett rose.

Hotellfrukosten var ganska typisk amerikansk och väldigt kolhydratbaserad - rostat bröd, bagels, muffins och olika wienerbröd och flingor. Jag hade emellertid med mig mitt eget lågkolhydratbröd och de hade som tur var äkta smör och Philadelphia-ost. 

Vi åt ingen middag första kvällen då vi fortfarande var så mätta efter våra sandwichar men den andra kvällen åt vi på ett amerikanskt stekhus som heter Blue Smoke. Av någon orsak så har jag ingen bild på maten men den var god. Jag valde pulled pork och grönsaker och Steve revbensspjäll med grönsaker.

Om det var 15 grader på tisdag när vi anlände så var det allt annat på onsdag. Nu låg temperaturen runt nollsträcket och det blåste och vän runt gathörnen. Steve och jag hade tagit en hop on hop off-buss under dagen och suttit på ovanvåningen. När rundturen var klar kunde vi knappt stå och gå för det kändes som om vår ledvätska frusit till is:-)

Passerade en dildobutik på vägen tillbaka från restaurangen. Där fanns dildosar i färger och format smakfullt arrangerade i skyltfönstret:-)

Empire State Buiding var användbar för att hålla koll var man befann sig, speciellt för oss som bodde bredvid.

På torsdag tog vi ännu en hop on hop off-busstur och den här gången gick den norrut på Manhattan. Vi hoppade av för lunch i Harlem på ännu en restaurang som rekommenderats i TV-serien, nämligen Sylvia's. Steve var lite smårädd att gå i Harlem trots att området är säkert nuförtiden men han hade bestämt sig för att besöka restaurangen. Maten här kalls "soul food" och kommer från södra USA och är ofta fritterat.

Äntligen i säkerhet på restaurangen:-D

Steve beställde fritterad kyckling, potatissallad och kål.

Jag gick på den hälsosamma linjen och valde grillad kyckling, kål och gröna bönor. Den populäraste rätten verkade vara fritterad kyckling med en jättetjock våffla och lönnsirap. En verkligt konstig blandning men folk verkade tycka om den.

Efter lunchen gick vi mot Central park och besökte New York museum som ingick i priset för vår hop on hop off-buss

Det här är New York för mig, brandstegarna utanför huset.

Torsdagen var också kall men inte lika blåsig som onsdag.

Time Square by day

På torsdag kväll hade vi bokat bord till en italiensk restaurang som heter Georgios Country Grill som låg inte långt från Central Parks sydvästra hörn. Trots att restaurangen sade sig vara italiensk fanns rätter för alla smaker.

Jag beställde en Cob-sallad till huvudrätt som var massiv och jag fick verkligen kämpa för att äta allt kött åtminstone.

Vi beställde också in en flaska vin som innehöll 13,9 % alkohol. Jag har aldrig sett ett vin med 13,9 % alkohol tidigare, det står oftast 14 eller 13,5. Jag undrar om alkoholskatten i USA är högre högre om alkoholprocenten var 14_!

Steve var också mätt efter sin middag men orkade ändå beställa en massiv bit cheese cake. De var verkligen inte snåla med portionerna på det här stället.

Efter måltiden vaggade vi hem, det var länge sedan jag varit så mätt.

Utsläpp av ånga, något som är väldigt typiskt för New York

Time Square är verkligen vackert med sina neonskyltar och jag tror de har blivit många fler sedan jag sist besökte staden för 7 år sedan.

Fredag promenerade vi söderut och passerade bland annat Flatiron building ...

och Chelsea Market där man kunde köpa olika typer av maträtter. Det var jättemysigt att gå omkring där.

Vi fortsatte till Wall Street ...

Ett konstverk föreställande en ballongfigur

Till slut kom vi fram till One World Trade Center som byggts på samma plats där de tidigare två WTC-byggnaderna låg.

Från Wall Street tog vi tunnelbanan till Brooklyn och promenerade runt där i ett par timmar. Den här stadsdelen är mycket lugnare än Manhattan.

Nån tycker uppenbarligen om att bo färgglatt:-)

Sista kvällen hade vi inte bokat någon restaurang utan promenerade runt lite tills vi hittade ännu en italiensk restaurang som såg mysig ut och som hette Tavola. Den var nästan proppfull men vi lyckades få ett bord ändå. Maten var god och servicen (för) effektiv:-).

Efter middagen gick vi runt och trängdes bland turister på Time Square en sista gång.

Efter frukost sista dagen gick vi upp på hotellets barterrass med sin fantastiska utsikt. Synd att vädret inte varit varmare för då hade man kunnat sitta där på kvällen och njutit av vinet som vi fick.

Man såg dessa vattencisterner överallt på New Yorks skyskrapor. Det inte ens många riktiga New Yorkbor själva vet är att de själva dagligen dricker och badar i vattnet som förvaras i dem. Reglerna kräver att höghus med mer än 6 våningar behöver ett eget pumpsystem och egen vattencistern för att säkerställa vattentrycket både till vardagskonsumtion och till brandförsvar i nödsituation.

När vi checkat ut och satt våra väskor i förvaring ännu en gång (vi skulle åka till flygplatsen först kl 18) gav vi oss ner mot södra Manhattan igen, eller Downtown, jag hade nämligen bokat ett brunchställe till 13.30. Vi hade dock ett par timmar att slå ihjäl men började bli utan ställen att besöka:-) Vi gick iallafall ner mot Chinatown och Little Italy igen och strosade runt.

Karta över alla hop on hop off-turer som vi rog.

Brunchen på Cafe Clover tillagar mat med lite hälsosammare stuk, t.ex. mosad avocado på surbröd, pannkakor med quinoa och scones med nötter och torkade bär. Allt var grymt gott och särskilt sconesen var en höjdare. Gillar mat med tuggmotstånd.

När vi ätit klart började vi gå tillbaka mot hotellet samtidigt som vi besökte affärer. Det blev inte mycket shoppat under resan eftersom allt är så dyrt, mycket dyrare än i London. Till och med GAPs kläder, som är ett amerikanskt företag, är mycket dyrare än i London. Steve hade kollat på en T-shirt på GAP i London som kostade 15 pund, i New York kostade den 25 dollar + skatt. Eftersom pundet är nästan lika lågt/högt som dollarn för tillfället ska man inte förvänta sig att göra några klipp i den här stan. Dessutom kan det bli irriterande med alla dricks som man måste betala till höger och vänster och Steve och jag glömde säkert bort några.

Vi hann ta ännu ett glas vin på hotellet innan vår förbeställda taxi hämtade upp oss och körde oss till flygplatsen. Ännu en gång gick det snabbt genom passkontrollen och sedan fick vi sitta och vänta i nästan 4 timmar innan vi kunde gå på planet som avgick kl 23. Det var inte många på planet så vi fick var sin rad att ligga på och jag lyckades faktiskt sova några timmar. Vi landade runt 12-tiden och sedan åkte vi hem till en överlycklig Busen. Oj som han jamade, strök sig runt benen och kurrade. Till och med hans svans burrade upp sig av upphetsning. På natten vaknade jag flera gånger av hans morrhår i ansiktet när han tog en närmare koll på att vi faktiskt låg i sängen:-)

Sådär, det var vår New York-resa det, nu är det tillbaka till vardagen igen.