Finlandssvensk i London: Kubaresan 2019

Glad fredag och Internationella kvinnodagen! Idag är det extra skönt att ha två dagar ledigt för jag har jobbat med ett tidskrävande projekt precis hela veckan som jag äntligen kunde leverera idag.

Kanske jag skulle fortsätta med att berätta om min kubaresa då, det finns ju några bilder kvar att lägga upp;-).

Den första bilden föreställer vår gröna taxi-Lada som vi åkte med i tre timmar från Havanna till Vinales på västra Kuba, inga säkerhetsbälten naturligtvis.

När vi var ca 80 km från småstaden Vinales, där vi skulle bo, frågade chauffören om vi ville ta en kaffepaus, "very good coffee" sa han. Vi hann knappt säga något innan han svängde in på en avtagsväg. Det visade sig vara ett tobaksplantage där man kunde lära sig allt om tobak, från odling till förädling. Vi var inte de enda turisterna där så det verkade höra till att man skulle ta taxiåkande turister dit😁 Det passade oss jättebra dock för vi hade planerat att besöka ett tobakplantage och nu slapp vi arrangera det separat.

Först togs vi till en stor ladugård där man torkade bladen och guiden förklarade hur processen gick till.

Man trär upp bladen för hand på en tråd, varannat till höger och varannat till vänster som man sedan hänger upp i "torkrian".

Guiden förklarade noga och med innlevelse och visade då och då illustrationer i en bok som sett sina bästa dagar och endast var på franska.

Efter rundturen fick vi var sin kaffe, och cigarr om vi ville (allt gratis). Guiden berättade att staten tar 90 % av skörden och de, som var ett kooperativ, får 10 % som de får göra vad de vill med, sälja eller röka själva. I det här kooperativet fick de dock inte rulla sina egna cigarrer utan de skickade sin skörd till en fabrik där de gör det.

Jag köpte två cigarrer med mig för de "smakade" riktigt bra, tyckte en icke-rökare som jag😀. Jag kommer dock inte att behålla båda själva.

Efter plantagebesöket rullade vi vidare med vår taxi och kom så småning om till vår casa particulares som hette Casa Daimarelys Y Yunior.

Vår väg till vår "bed and breakfast"

Vårt krypin

Så här såg frukosten ut i princip varje morgon, jag glömde dock fota frukten som man alltid fick först, sedan följde ost och skinka/korv, omelett och sötsaker. Kaffet var alltid jättegott. Jag hade mitt eget fröbröd med mig som räckte i 6 dagar.

Vår värdinna var trevlig men ganska österuopeisk bestämd, så samtidigt som vi checkade in så gjorde hon upp en aktivitetsplan för vårt besök, vi vågade, eller hann, inte ens protestera 😀.

Vår första programpunkt skulle börja 14.30 samma dag hade hon bestämt, och eftersom vi inte hade ätit sedan frukost så hann vi typ bara slänga in väskorna i vår stuga och gå till första bästa restaurang för en snabb lunch.

När vi kom tillbaka satt vår väderbitna guide och väntade på oss, det var dags för en promenad i området som slutade på ännu ett tobaksplantage. Det här kooperativet odlade, förutom tobak, också kaffe samt honung.

Guiden såg ut att vara runt 70 men gick stigarna fram i rask takt och hälsade på alla han passerade med en tjock cigarr i munnen😄

Tobaksplantor

Man såg grisar här och där men ännu oftare på matsedeln. De verkar äta mest kyckling, gris och fisk, nötkött såg man sällan på menyn även om man såg dem på åkrar. Ibland stod det "beef" på menyn men när rätten kom var det ändå griskött på tallriken😏

Vi gick över stock och sten och rangliga broar.

Ännu en "torkria" för tobaksblad

Till slut kom vi fram till plantaget (vi visste inte att det var slutstationen). Här fick vi ännu en föreläsning i odling men även hur man rullar cigarrer, samt var sin cigarr naturligtvis😁. Killen som föreläste för oss var väldigt imponerade över vår kunskap och tillslut bekände vi att vi varit på ett annat plantage bara några timmar tidigare.😏. Det var ganska bra dock att kunna jämföra det de berättade och se om informationen "stämde".

Man måste så nya plantor varje år och fröna var jättesmå.

Om cigarren är av bra kvalitet så ska det kunna bli en lång "askstump" på cigarren innan den faller av, det betyder att man använt hela blad i tillverkningen, inte hackade bitar.

Efter vår cigarrföreläsning tog en annan kille över som berättade om deras kaffeodling samt honungsproduktion så nu vet vi en hel del om det också.

Kaffebönor

Här berättar han med liv och lust med en honungsflaska i handen. Ett tips vi fick var att doppa änden på cigarren som man stack i munnen med lite honung. Vi provade det och det var riktigt gott faktiskt.

När besöket var över så vallade vår guide oss tillbaka till vår "casa". Han kunde bara spanska och vi typ ingen spanska så det var lite synd, han kunde säkert ha berättat mycket intressant.

Senare på kvällen åt vi middag på en restaurang som servereade helstekt gris. Jättegott! När vi satt och åt stack den här hunden in huvudet mellan staketet och tiggde mat. Han såg så bedjande ut att jag inte kunde hålla mig från att ge honom resterna😍

Mmmm, älskar helstekt gris.

Följande dag stod cykeltur på schemat. Vi hade hyrt var sin cykel av vår värdinna (surprise😉). Vi hade dock inte cyklat många km innan det började kännas som om man satt på metall, ingen isolering att tala om så jisses vad vi fick ont i våra bakar. Vi kämpade i allafall på.

Vårt första stopp var en stor grotta som hette Cueva del Indio.

Efter lite köande ner i grottan steg man ombord i motorbåtar som körde oss runt i grottan.

När vi sett klart tog vi cyklarna och trampade iväg till ett annat ställe som skulle vara intressant enligt guideboken, Valle de Ancon. Den cykelvägen gick över höga backar och genom djupa dalar, inte det ultimata i 30 graders temperatur kanske OCH med obekväm cykelsits😓

När vi kom fram hade vi tänkt äta lunch där, men det fanns ingen restaurang, bara mer tobaksplantager. Enligt guideboken så skulle det också finnas ännu en grotta eller två men mindre än den vi nyss besökte så vi vände cyklarna och började kämpa oss tillbaka.

Ibland blev det så brant att vi fick stiga av och gå.

Vi fick också sällskap av den här lilla hunden som envist följde med oss ett par km med tungan hängande som en slips😍

När vi ääääntligen kom tillbaka till den första grottan gick vi genast in på första bästa restaurang för lunch. Maten var som vanligt hårdgrillad kyckling eller griskött (det finns ingen risk för matförgiftning pga dåligt tillagat kött i Kuba😊), vitt ris, ris blandat med svarta bönor och svarta bönor.

Man fick dessutom alltid sallad som bestod av riven vitkål, tomater, gurka och gröna bönor på burk. Det var tydligen säsongens grönsaker.

Några andra som också var snåla. Kattungen fick sköta "snacket" eller mjauet och se söt ut medan hunden stod lite bakom och väntade😼. Efter lunchen cyklade vi hem igen men de sista 5 km stod vi båda mest och cyklade för då hade våra stackars ändalykter fått nog.

När vi äääääntligen kom hem igen duschade vi och gav oss ut på "stan" för en välbehövlig drink, det var vi värda. På väg till en bar passade vi på att gå in på en matvaruaffär. Jag gillar att kolla i matvaruaffärer utomlands. Här tog det dock inte länge innan man sett klart för det fanns inte så mycket att se. Hyllorna var oftast fulla, men de var fulla av samma varor så verkligen inga valmöjligheter att tala om. Typ ska jag köpa krossade tomater eller krossade tomater idag? Det var alltid kö in dock.

Drinkmenyerna dominerades, inte helt förvånande, av drinkar med rom (eller "ron" på spanska)😃

Kvällen före hade vi gått förbi en bar/restaurang med terass som såg mysig ut och som bjöd på fantastisk utsikt, så vi beslöt oss för att sätta oss där för en drink och titta på solnedgången och leta efter ett matställe senare.

Finns det något härligare än att kunna sitta utomhus utan jacka eller tröja hela kvällen?!

Bäst som vi satt där blev det kolsvart i hela stan, elavbrott. Efter den första överraskningen kunde man se att lampor tändes i några av husen, det var de som hade dieselaggregat. Vår bar/restaurang hade också dieselaggregat och efter att vi suttit i mörkret i ca 30 minuter satte de igång det och vi fick ljus igen. Vi skippade förståeligt planen att äta någon annanstans utan stannade kvar och efter ytterligare 30 minuter var terassen full av andra turister som dragits till ljuset som eldflugor😀

Sista dagen hade vi bokat taxi tillbaka till Havanna på eftermiddagen, så vi hade några timmar att slå ihjäl och gick runt och såg oss omkring en sista gång. Vi hade också efter två dagars letande i Vinales hittat en butik som sålde wi-fi-kort, så när vi dessutom hittade en restaurang med intrnet så satte vi oss där med var sin kaffe och surfade loss.