Kubaresan 2019 – 3 nätter i Havanna

Tillbaka på brittisk mark igen efter en fantastisk och intressant resa på Kuba. Vi anlände till Gatwick 9.30 på fredag morgon så jag hade hela dagen på mig att packa upp, tvätta kläder och jobba undan det som måste jobbas undan. Jag sov kanske 1 timme på flyget så jag sov också några timmar mitt på dagen.

Här kommer foton från vår resa. Jag kommer att lägga upp dem i 4 inlägg utifrån de platser vi besökte (bodde i).

Jag börjar med flyget till Kuba och våra 3 nätter i Havanna.

Vi åkte med Virgin Atlantic från Gatwick. Jag har alltid trott att VA är ett ganska högkvalitetsflygbolag men vi blev blev lite besvikna, speciellt med servicen. Vi satt på rad 36, ungefär vid vingen, så inte ens i mitten av planet. När matserveringen nådde oss så var båda köttalternativen slut och det fanns bara det vegetariska alternativet kvar, som var tråkig pasta både till förrätt och huvudrätt😣. Inte idealiskt för mig som äter antiinflammatorisk kost (LCHF) och därför absolut inte pasta. När vi skulle beställa ännu var sin liten flaska vin så var det röda vinet slut. Väldigt dålig planering måste jag säga.

Det fanns också champagne men det måste man betala skilt. Vi beställde i alla fall var sin flaska för att fira inledningen av semestern.

När vi landade i Havanna gick vi genom passkontrollen där vi fick ett stämpel i passet och vårt foto taget (som de sedan skickade till vårt första hostel noterade vi när vi åt frukost följande dag och Cecilia såg att våra bilder var uppsatta på kylskåpet).

När vi checkat in till vårt första casa particulares (Chez Nous), vilket innebär att man bor hemma hos kubaner och gjort oss hemmastadda så gick vi ut i området på jakt efter mat. Vår värdinna talade förresten bara spanska och tyska (?) men vi klarade oss med vår halvt bortglömda skoltyska.

Vi bodde i gamla Havanna, La Habana Vieja, som fått en riktig ansiktslyftning.

Vi behövde inte gå många meter innan vi hittade en restaurang och vi beställde både var sin Mojito och lite mat.

Något vi insåg ganska snart var att varje större restaurang hade sitt eget band som spelade kubansk musik.

Resans första middag, kyckling- och ostsallad.

Så här såg vår lägenhet ut, det var säkert 4 meter till taket!

Dörren till vårt rum var nästan lika högt.

Trapporna till lägenheten med sitt vackra kakel.

Vi åt frukost varje morgon i huset mittemot (hostellet hade rum i två lägenheter som de hyrde ut) som också hade en fin takterass.

Efter första morgonens frukost bestämde vi oss för att gå runt i stan men hamnade ganska snart i det här mysiga cafeet där vi beslöt oss för att ta ännu en kaffe. Där träffade vi en australiensisk kvinna som vi pratade med i en halvtimme.

Vi fick lära oss att man inte kan surfa var som helst utan måste stå i en viss wi-fi-zon där det finns täckning. Dessa hittar man enklast genom att hålla ögonen öppna efter en samling människor med mobiler i högsta hugg. För att få anslutning krävs det dessutom att man har köpt ett surfningskort antingen från en officiell butik som säljer Etecsa-kort eller en kille som säljer dem svart. Dessa innoficiella säljare känns enklast igen genom att de säger "wi-fi card" med låg röst när man passerar dem😀.

Vädret visade sig från sin bästa sida alla 10 dagar vi var på Kuba, runt 30-grader på dagen och över 20 på kvällarna så ingen tröja eller jacka behövdes. Härligt😎.

El Capitolio som nuförtiden inhyser Kubas vetenskapsakademi

Man såg dessa vintagebilar precis överallt på Kuba, men även gamla Lada och Moskovitsch, Chevrolet, Buick etc. 

Det var ett slags val när vi var där och man uppmanades rösta Ja för socialism, för revolution, fr familjen och för Kuba😏

Ett gammalt fort

Nyrenoverat bredvid orenoverat, men jobbet pågår ståndigt. Det är inte lätt att göra underverk med lite pengar men de har lyckats över förväntan.

Havet

Man är aldrig många steg från musiken.

Här står skönheterna på rad i väntan på kunder, jag tror majoriteten av kubanerna är taxiförare. Månadsinomsten för en läkare eller lärare är 18-20 CUC (ca 16-18 USD), ett belopp som de enkelt kan få ihop på ett par tre körningar under en dag.

Det finns två barer i Havanna som ofta besöktes av författaren Ernest Hemingway, El Floridita, där han brukade dricka Daquiri.

Efter lite köande kom vi in och kunde testa en av deras "världsberömda" Daquiris som serverades på löpande band.

I änden av baren stod en staty av självaste Hemingway i naturlig storlek.

Som sagt, det saknades inte live-musik. De här sjöng i en bar som vi smet in på för en svalkande ...

lokal öl.

det fanns massor av cykeltaxin och ibland kändes det som om man erbjöds cykeltaxi var tionde meter ... blev en aning tröttsamt till slut.

Maten var väldigt enformig på Kuba (man reser inte till Kuba för att få en kulinarisk upplevelse) men den här hittade jag i en av guideböckerna och maten lovades vara garanterat fri från ris:-)

Utanför fanns också en skylt uppsatt som informerade om att Hemingway också brukade äta där😉

Naturligtvis måste vi glida runt i med en riktig maffig Cheverolet utan tak.😎

Det enda som återstår av China Town är den här porten.

Undrar hur rena kläderna var efter att man torkat dem i bilavgaser. Både Cecilia och jag hade glömt bort hur illa avgaser kan lukta ... det fanns nog inte alltför många filter i de gamla vintagebilarja.

Ett av universiteten i Kuba.

Den här byggnaden/monumentet stod vid "Himmelska fridens torg" som Cecilia och jag kallade det. Det var ett stort öppet och tomt fält som säkert var tillägnat revolutionen.

I andra änden av fältet fanns två stora bilder på ändarna av ett par höga byggnader föreställande Che Guevara och Fidel Castro. De var upplysta på kvällen.

Bilden av Fidel liknade mest en Ayatollah.

"Vårt" vrålåk.

Första kvällen gick vi på en show med olika uppträdanden av oftast äldre sångare som sjöng kubansk musik, Legendarios del Guajirito.

Det ingick också mat varav efterrätten var den konstigaste jag någonsin smakat, ett par ostskivor i en väldigt söt blandning med riven kokos. Jag åt osten och lämnade resten.

Följande dag fortsatte vi vår vandring runt i stan.

Katter och hundar i en salig blandning.

Vi passerade en matmarknad som sålde både frukt, grönsaker och rått kött. Rått kött i 30 graders värme är kanske inte att rekommendera:-)

Katter i en salig röra.

Vi hittade också en bar som sålde egengjord lager, det enda i Havanna tror jag. Vi gick och gick för att komma dit bara för att upptäcka att det låg runt hörnet från vår casa particulares😏

"Vårt" torg på dagen.

Naturligtvis ingår en tur med Hop on hop off-buss i varje stadsbesök.

Hotel Nacional där vi bodde en natt, mer om det i ett annat inlägg.

Havannas största gravgård och där var det trång minsann.

Vi besökte också Hemingways andra "favorithak", La Bodeguita, där han brukade dricka sina Mojitos. Det var dock så packat av turister att vi skippade det.

I stället sökte vi upp en lunhrestaurang som visade sig servera resans bästa mat, La Esquina de Cuba.

Jag beställde en rätt med både hummer, räkor, grillad fisk och wokade grönsaker. Mums säger jag bara.

Medan vi åt på deras balkong kunde vi följa när folk köpte medicin på lokala apoteket.

Cecilia beställde också efterrätt och fick en variant på ost- och kokosdesserten föregående kväll, dock med mangopure/soppa den här gången som var mycket godare.

Gullig bankomatvakt, en katt som valt att sova vid maskinen.

Sista kvällen besökte vi den färgsprakande showen Tropicana.

När vi kom in fick varje kvinna en blomkvist och männen en gratis cigarr. Det tyckte vi dock var helt orättvist och lyckades tigga till oss var sin cigarr av en vänlig servitör. Någon gräns för ojämnlikheten får det vara. I vår biljett ingick även ett glas bubbel, en flaska rom, blandvatten och jordnötter. Man fick röka fritt för showen hölls utomhus. Jag röker inte cigaretter men en cigarr säger jag inte nej till eftersom man inte ska dra halsbloss med cigarrer utan röken ska stanna i munnen. Senast jag rökte cigarr var mer än 15 år sedan.

Tänt var det här.

Shown pågick i nästan 2 timmar.

Kristallkronehuvubonaden var lite småkul:-).

Det var våra 4 dagar och tre nätter i Havanna. Morgonen efter showen checkade vi ut från vår casa particulares och tog en taxi för 3 timmars färd västerut och staden Vinales i nationalparken Pinar Del Rio. Mer om det in nästa inlägg.