Steve hade bokat middag på puben eftersom de hade en kampanj på 50 % rabatt på all mat och menyn såg intressant ut. Puben, som heter Sixes Cricket Club, har crickettema och längst bak i lokalen kan man roa sig med att slå cricketbollar på en liten nätomsluten bana.
När vi kom in på puben blev vi nästan knockade av den höga musiken och det fanns TV-skärmar som visade fotboll både här och där. Ett varningstecken om m något. Eftersom vi kom 10 minuter före bokad tid beställde vi var sin drink i baren medan vi väntade på att vårt bord skulle bli ledigt.
Vi fick ett bord lite avsides från högtalarna, tur tänkte vi, tills vi noterade vilka vi hade vid långbordet bredvid oss ... ett gäng med 10 högljudda och ölglada killar i 20-årsåldern! Trots att de stod max 10 cm från varandra så skrek de när de pratade. Det var helt omöjligt för Steve och att föra ett samtal om inte vi också skrek.
Nåväl, vi började kolla igenom menyn. Jag hade haft siktet inställt på stek till huvudrätt efter att ha sett deras meny på nätet, men när jag såg menyn på puben så fanns den inte med längre😒. Det blev till att hitta något annat. Alla rätter var dock väldigt kolhydratstinna, vilket är ett stort no no för mig, och då fanns det bara en huvudrätt som jag kunde välja - kycklingsallad. Jättespännande😐 Jag beställde också laxbricka till förrätt samt ett glas vin. Steve, som äter kolhydrater, hade det inte mycket lättare han för tre?! av hans val hade tagit slut. Han beställde också en pint öl. Efter en liten väntan fick Steve sin öl medan mitt vin lyste med sin frånvaro. Det normala är att man serverar allas drinkar samtidigt. Efter cirka 10 minuter gick Steve till en av servitriserna och sade att jag ännu inte fått mitt vin. När glaset äntligen kom så ursäktade hon sig med att det var så stressigt. Fair enough, men man serverar ändå inte drinkarna förrän alla har hällts upp, vi var ju trots allt bara två vid bordet.
Medan vi väntade på maten lämnade det högljudda gänget bredvid sitt bordet, de hade uppenbarligen bokat tid för att "spela" cricket. Det blev underbart tyst. Men säg det lugn som varar för evigt, det tog inte många minuter innan nästa högljudda killgäng satte sig vid bordet. Vid den här tidpunkten satt Steve och jag bara och väntade på att få maten så att vi kunde äta och gå ut.
När maten kom så såg vi att det var våra huvudrätter. Jag påpekade för servitrisen att vi hade beställt förrätter också. Jodå, sa hon, allt kommer att komma samtidigt. Vad var tanken i köket kan man undra?! Min "laxbricka" var fyra smala skivor gravad lax och en liten klick sås på ett fat. Helt ok gravad men kallar man något för "bricka" så förväntar man sig lite mer. Det finns t.ex. inte endast en ost på en ostbricka. Salladen var kylskåpskall och makade endast selleri som verkar ha varit huvudingrediensen. Kycklingen fick man söka efter och bestod av små, små kalla bitar. Som något man köper färdigförpackad i kyldisken i ett snabbköp. Steve hade beställt ganska många rätter varav de flesta var ok, men eftersom vi hade bråttom att slippa från oljudet och risken att få tinnitus så kastade han i sig maten och hann knappt känna någon smak.
Vi fick ett bord lite avsides från högtalarna, tur tänkte vi, tills vi noterade vilka vi hade vid långbordet bredvid oss ... ett gäng med 10 högljudda och ölglada killar i 20-årsåldern! Trots att de stod max 10 cm från varandra så skrek de när de pratade. Det var helt omöjligt för Steve och att föra ett samtal om inte vi också skrek.
Nåväl, vi började kolla igenom menyn. Jag hade haft siktet inställt på stek till huvudrätt efter att ha sett deras meny på nätet, men när jag såg menyn på puben så fanns den inte med längre😒. Det blev till att hitta något annat. Alla rätter var dock väldigt kolhydratstinna, vilket är ett stort no no för mig, och då fanns det bara en huvudrätt som jag kunde välja - kycklingsallad. Jättespännande😐 Jag beställde också laxbricka till förrätt samt ett glas vin. Steve, som äter kolhydrater, hade det inte mycket lättare han för tre?! av hans val hade tagit slut. Han beställde också en pint öl. Efter en liten väntan fick Steve sin öl medan mitt vin lyste med sin frånvaro. Det normala är att man serverar allas drinkar samtidigt. Efter cirka 10 minuter gick Steve till en av servitriserna och sade att jag ännu inte fått mitt vin. När glaset äntligen kom så ursäktade hon sig med att det var så stressigt. Fair enough, men man serverar ändå inte drinkarna förrän alla har hällts upp, vi var ju trots allt bara två vid bordet.
Medan vi väntade på maten lämnade det högljudda gänget bredvid sitt bordet, de hade uppenbarligen bokat tid för att "spela" cricket. Det blev underbart tyst. Men säg det lugn som varar för evigt, det tog inte många minuter innan nästa högljudda killgäng satte sig vid bordet. Vid den här tidpunkten satt Steve och jag bara och väntade på att få maten så att vi kunde äta och gå ut.
När maten kom så såg vi att det var våra huvudrätter. Jag påpekade för servitrisen att vi hade beställt förrätter också. Jodå, sa hon, allt kommer att komma samtidigt. Vad var tanken i köket kan man undra?! Min "laxbricka" var fyra smala skivor gravad lax och en liten klick sås på ett fat. Helt ok gravad men kallar man något för "bricka" så förväntar man sig lite mer. Det finns t.ex. inte endast en ost på en ostbricka. Salladen var kylskåpskall och makade endast selleri som verkar ha varit huvudingrediensen. Kycklingen fick man söka efter och bestod av små, små kalla bitar. Som något man köper färdigförpackad i kyldisken i ett snabbköp. Steve hade beställt ganska många rätter varav de flesta var ok, men eftersom vi hade bråttom att slippa från oljudet och risken att få tinnitus så kastade han i sig maten och hann knappt känna någon smak.
När vi ätit klart så bad vi genast att få betala, vi kände bara att vi måste ut. När servitrisen frågade om maten hade varit bra så berättade jag om min sallad med den mikroskopiska kycklingen. Det enda hon svarade var att hon ska säga till i köket att börja sätta mer kyckling i salladen😂. Tur att vi bara behövde betala 50 % av matnotan för mer var inte den måltiden värd. Det enda jag inte kan klaga på var dryckerna. Min fördrink, Bramble 75, som innehöll Johnnie Walker Black whisky, kardemumma, crème de mure björbärslikör, citron och Veuve Clicquot champagne, var väldigt god och vinet likaså. Laxen var också god men man ska inte sälja in den som en bricka när det inte är en bricka.
Nej, hit kommer vi inte igen, trots de goda drinkarna.😬
I går träffade jag tre tjejkompisar på middag i Richmond. Vi åt på en franskinspirerad restaurang som heter Cote. Restaurangen tillhör en kedja, något jag inte är så förtjust i, men de här restaurangerna har faktiskt helt ok mat. Vilken skillnad det var på maten, servicen och miljön jämfört med i lördags, som natt och dag😊.
Annars så fick jag min boosterdos av covidvaccinet i fredags, den här gången Pfizer. Förutom att området där de gett sprutan var lite ömt i ett par dagar så har jag inte känt av någon sidoeffekt alls. När jag fått min spruta så sa sköterskan att nu har jag skydd som kommer att ta mig igenom vintern.
Jag fattar faktiskt inte folk som ännu envisas med att inte ta vaccinet. Den senaste ursäkten verkar vara att "man kan ju bli sjuk i alla fall så vad är nyttan?". Ja det kan man, det är ingen som har påstått motsatsen, men det är som att åka bil med och utan bilbälte, smällen får man ta, men resultat är inte det samma.
Jag fattar faktiskt inte folk som ännu envisas med att inte ta vaccinet. Den senaste ursäkten verkar vara att "man kan ju bli sjuk i alla fall så vad är nyttan?". Ja det kan man, det är ingen som har påstått motsatsen, men det är som att åka bil med och utan bilbälte, smällen får man ta, men resultat är inte det samma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar