Fullspäckat program

Glad fredag! Har jobbat och tränat och nu tänker jag bara ligga på soffan och kolla på TV-program på datorn. Jag har börjat följa en kanadensisk serie på TV4-play som heter Burden of Truth, riktigt bra. 

I går kväll träffade jag tre av mina gymkompisar på en pub i närheten. Vi har känt varandra i över 10 år, men det har inte blivit något desto mer än att vi pratat med varandra innan klasserna börjat. För några veckor sedan tog en av tjejerna tag i saken och frågade om vi skulle träffas utanför gymmet någon kväll och vi hoppade alla på förslaget. Det var en riktigt trevlig kväll och vi satt kvar nästan tills de stängde. Vi har redan börjat fundera på var vi ska träffas nästa gång.😊

Steve kom hem redan i onsdags kväll då han fått en ordentlig förkylning, han såg riktigt eländig ut stackarn. Det var min "mysvecka" det😏. Det är ingen bra kombo att ge sig ut med båt i kallaste mars när det blåser, regnar och nästan snöar om vartannat. De hade värmeaggregat på båten, men måste naturligtvis begränsa användning av värme för att inte batteriet skulle bli tomt. Steve tog tåget hem medan de andra fortsatte resan som planerat.

Så här såg det ut i onsdags morse när jag steg upp, tror det är vinterns första snö här i London. Snön förvandlades till envist regn och det var kallt som "f-n" rent ut sagt och för att göra saken ännu värre så hade jag planer för onsdag kväll och måste ge mig ut.

Min plan var den svenska kvinnoorganisationens SveaBritts vårmiddag på Svenska kyrkan tillsammans med min svenska kompis Cecilia som också är medlem. Den här organisationen riktar sig främst till yrkesverksamma kvinnor och erbjuder möjlighet till nätverkande. Två av medlemmarna äger faktiskt vingårdar här i England.

Innan och mellan rätterna bjöds vi på A capellasång. En riktigt kul sång handlade om att arbeta som flygvärdinna på British Airways.

Vi fick också lyssna till den svenska ambassadören för UK, Mikaela Kumlin Granit ...

och Petra Nordlund McGahan som tidigare jobbat och fortfarande jobbar då och då på TV4:s Nyhetsmorgon. Båda berättade intressant om sina karriärer. Det var en riktigt trevlig kväll på många sätt, trots att jag inte är någon större expert när det kommer till småpratande.😏

I tisdags mötte jag upp med Angela och Cecilia för lunch i Soho. Angela hade bokat bord på en modern srilankansk restaurang som heter Paradise.

Maten var väldigt vacker och de första två rätterna var väldigt goda, grillade räkor och råbiff på srilankanskt vis. De kunde kanske ha tonat ner chilin lite för det brände ordentligt i munnen i bland. Cecilia, som är lite känslig för hetta, fick en ordentlig hostattack när hon tog första tuggan😁.

Min sista rätt var stekt paneerost. Jag gillar paneerost, men den har inte mycket smak i sig själv så man måste vara försiktig med hur man smaksätter den. Här hade de använt alldeles för mycket citrus för det smakade inget annat. Jag har kommit fram till att jag egentligen inte är något stort fan av citron i mat, den tar oftast över. Summa summarum var maten helt ok men vi var alla överens om att portionerna kunde ha varit större.

I måndags var det dags för musikal ... igen. Den här gången såg jag The Bodyguard som är baserad på filmen med Whitney Houston och Kevin Costner ni vet. Musikalen innehåller dock fler låtar av WH än vad filmen gjorde. Melody Thornton, en av medlemmarna i den tidigare tjejgruppen The Pussycat Dolls, spelade huvudrollen. Hon var riktigt bra, speciellt när hon sjöng låtar där hon kunde ta i ordentligt för hon saknade inte röstresurser. Jag rekommenderar den verkligen.

Tidigare har man inte fått fotografera alls under pågående show, men på de senaste 2 eller 3 musikalerna jag varit på har de sagt att man får fotografera och filma hur mycket som helt under det sista numret.

I morgon har jag inga planer alls, förutom att besöka gymmet, och det ska bli ganska skönt att ta det lite lugnt😊. På söndag ska jag äta middag med tre kompisar på en pub i Richmond.

Hemmamys och middag med utsikt

Hej på er! Nyss hemkommen från musikalen Bodyguard men den berättar jag mer om i morgon, jag tänkte jag skulle behandla helgen först.

Steve åkte på sin veckolånga båtsemester i östra England med två av sina kompisar i lördags, så jag får ha lägenheten och Busen för mig själv i en vecka. De valde verkligen inte den bästa månaden för båtsemester, för det är utlovat köld och regn typ varje dag och det är ganska dött på kanalerna den här årstiden. Jag vet inte riktigt hur dom tänkte.

Nå, jag har nästan hela veckan fullbokad med idel roligheter så mig går det ingen nöd på, och dessutom har jag fungerande internet och varm lägenhet😊

I lördags tog jag det ganska lugnt, förutom de två gympassen på morgonen då. När jag kom hem duschade jag och gjorde botten till en LCHF-smörgåstårta som jag skulle festa till det med på kvällen. Jag åkte också en snabbis till Clapham Junction för att leta födelsedagspresent till Mia som jag skulle träffa på middag på söndagen. Hon fyller den 24:e och jag den 25:e och vi brukar ha gemensam födelsedagsmiddag runt våra födelsedagar. I år fyllde hon dessutom 50 år så det krävde en liten present tyckte jag.

Så här blev min smörgåstårta med fisk- och skaldjursfyllning (favorit) och den räckte ända till i dag. Jag använde mitt vanliga recept. 

Jag blandade också ihop ett par Blue Arrow till mig, det var länge sedan sist nu.😋

Katt med snabel😏

Som vanligt när Steve är borta får jag all uppmärksamhet av Busen på natten, något jag gärna överlåter till Steve😒 Kattskrället väckte mig första gången kl. 4 på morgonen och ville ligga och kurra på mitt bröst. När han kom igen en timme senare så tyckte jag det fick vara nog och vände ryggen mot honom. Det uppskattade han inte utan gick helt sonika runt och bet mig i armen😾. Då åkte han snabbt ner i golvet och gjorde inget nytt försök förrän kl. 8 (man kan inte anklaga honom för att vara långsint😂). Jag skulle ändå upp vid den tiden så vi hann kela lite innan det var dags att gå till gymet.

På eftermiddagen jobbade jag undan lite innan jag tog tunnelbanan till stan och stadsdelen Monument, jag hade nämligen bokat bord till Mia och mig på restaurangen Darwin Brasserie som ligger på 36:e våningen i byggnaden Sky Garden, eller Walkie Talkie som den allmänt kallas.

Utsikten är fantastisk, både dag- och kvällstid, även om vädret inte var det bästa. Det var i alla fall inte dimma. Här kan man verkligen tala om 50 shades of brown, men brunt är också fint😊

The Shard

Canary Wharf i bakgrunden

Tower Bridge och Tower of London

Man behöver inte äta på någon av de två restaurangerna, utan man kan nöja sig med att ta hissen upp, fotografera utsikten, kanske ta en drink och lite snacks och åka ner igen.

Vi kunde inte klaga på utsikten från vårt bord😊

Restaurangen var ganska liten men servicen var bra och maten god ...

Min makrillpate med saltgurka smälte i munnen ...

... och pork bellyn med linser var lika god den.

När vi ätit vår middag fick vi se London by night också och fick ta fler foton.

Jag rekommenderar verkligen ett besök dit om ni har vägarna förbi och vill se London ur ett fågelperspektiv👍

Tapas och musikal

Hej på er, hoppas fredagen har varit bra hittills. Jag har jobbat undan massor, hunnit träna ett pass och planen var att jag skulle  stänga ner datorn och ta bussen till Wimbledon för musikalen Menopause The Musical 2 om 40 minuter. Precis när jag skulle börja göra mig i ordning fick jag både textmeddelande och email från teatern om att föreställningen bokats om till 29 april på grund av att några av skådespelarna hamnat i en trafikolycka.😬 Hoppas att det var en lindrig olycka och att ingen skadades, allvarligt i alla fall. Det var den teaterkvällen det, men jag får tänkta tillbaka på gårdagens musikal istället😊

Här kommer lite om gårdagen.

Det finns ett väldigt mysigt cafe mitt över gatan till oss som heter Cafe Fleur, och i går verkade det utgöra scenen för en film- eller TV-serieinspelning. Det fanns kamerautrustning, lastbilar med ännu mer utrustning och personal överallt. Jag har faktiskt inte besökt caféet på flera år så det nog hög tid. Det är väldigt populär och på helgerna köar folk till och med för att komma in. Vi bor så nära att det känns lite onödigt att gå över gatan för frukost eller lunch, det känns mer motiverat på något vis när lunchstället ligger lite längre bort😏

I går stod musikalen The Great British Bakeoff Musical på agendan men innan dess åt jag lunch på en tapasrestaurang som heter Bar Kroketa och ligger vid Carnaby Street. Jag var dit för inte så länge sedan med Mia och har velat gå tillbaka sedan dess. En av deras specialiteter är kroketter, eller kroketa, som är lika vackra som de ser ut.

Jag beställde två kroketträtter, en som färgats med svart bläckfiskbläck med en ostig sås och den andra fylld med krabba med räkaoli. Sååå gott.

Jag beställde också spansk skinka med smält ost ovanpå.

När jag ätit gick jag runt i affärerna i Covent Garden ett tag innan jag gick till Noël Coward Theatre där musikalen går.

Teatern var nästan helt teatern full och vi bjöds på fantastisk underhållning och väldigt bra musik! Om man följer programmet på TV så kände man igen sig väldigt bra och man fick många goda skratt. De hade också lyckats hitta de perfekta "programledarna" som såg nästan exakt ut som originalen, men istället för Prue och Paul hette de Pat och Phil😂. När musikalen var slut fick de stående ovationer och det förtjänade de. Har ni möjlighet så gå och se den!

Grattis till mig och lite annat smått och gott

Hej på er, hoppas veckan har börjat bra! Jag har fullt upp med jobb som vanligt, men tog mig iallafall tid för ett träningspass vid lunch. Jag har bara tränat tre gånger i veckan de senaste två veckorna på grund av jobbet och det är alldeles för lite för mig. Jag tycker inte det är särskilt kul att träna, men jag älskar känslan efteråt när musklerna fått ta ut sig riktigt ordentligt och svetten rinner. Man ångrar aldrig ett träningspass som blivit av.

I lördags fyllde jag år, hela 53 år till och med, vart har de senaste 20 åren gått kan man undra?! Början av dagen var dock ganska ospännande; först gym och sedan fick jag ännu ett riktigt svettigt pass när jag såg att kommunen placerat en stor skräpcontainer på gatan bredvid oss där man kunde slänga oönskade möbler och annan bråte gratis. Det var bästa födelsedagspresenten eftersom vi har haft överblivna delar från vår nya köksinredning stående på vår trappavsats sedan i somras, och jag hade känt stress varje gång jag steg ut genom lägenhetsdörren och sett dem. Jag släpade ner så mycket jag orkade och bar det till containern och när Steve i samma veva kom hem från jobbet tog vi de tyngsta och mest otympliga delarna tillsammans. Nu är det bara en oöppnad skåpförpackning kvar att slänga, men den tar vi nästa gång de kommer.

När det var gjort dammsög jag hela lägenheten, hoppade i duschen och åt frukost. En minst sagt produktiv morgon😊

Jag fick blommor och kort av Steve redan dagen före min födelsedag, men han hade bokat middag på restaurangen Little Bay till kvällen.

Det var länge sedan vi besökt den här restaurangen för den ligger i Croydon, så inte nästgårds precis.

Inredningen är väldigt smaklös men på ett charmigt sätt, och eftersom det var lördag bjöds det på live musik. Det stod "country & guitarr" på deras webbsida, men det spelades varken countrymusik eller gitarr, däremot elpiano och popmusik. Sångaren, som jag aldrig såg då jag satt för långt från honom, sjöng riktigt bra dock. På fredagar har de live-opera och det rekommenderar jag verkligen.

Förrätten blev musslor och chorizo,

huvudrätten stekta griskottletter med gräddsås och ångade grönsaker ...

och eftersom det var min födelsedag så klämde jag ner lite ost till efterrätt😊 Det var mitt födelsedagsfirande det. Om två veckor fyller Steve 50 och då är det min tur att bjuda honom på middag, restaurangen bokades för flera veckor sedan.

I torsdags var det "avskedsmiddag" för Anette som skulle återvända till sin och hennes mans lägenhet i Portugal efter ett par månader i London. Hon är supertrevlig så alltid lite sorgligt när hon åker.

Jag hade bokat bord till samma restaurang som Steve och jag var på torsdagen före, men den här gången i Putney.

Vi började och avslutade middagen med var sin cocktail, jag med en Margarita som vanligt.

Jag valde också samma för- och huvudrätter som veckan före; råbiff som blandades framför vårt bord ...

och lamm med grönsaker till huvudrätt. Såsen skulle smaka av kaffe men det skulle man inte vetat om man inte sett kaffebönorna i såsen. De borde nog använda malet- eller snabbkaffe för att få någon typ av kaffesmak.

På lördag åker Steve på en veckas båtresa med två av sina kompisar som också fyller 50 den här våren. De kommer att köra båten själva längs kanaler och vattendrag från Norwich i östra England och nästan ut till kusten. Får se hur många dagar det tar innan Steve blir uttråkad, en vecka är ganska länge att åka båt i snigelfart. De andra är ivriga fiskare och kommer att ta med fiskereskap ... Steve är inte lika intresserad😏 Nå, jag har iallafall ganska späckat program med både musikaler och kompisträffar.

 

Veckans

Nej, om man ska försöka skriva några rader då. Jag har haft fullt upp med jobb den senaste veckan så jag har inte haft mycket tid att göra annat än att jobba och typ träffa kompisar ett par gånger.

I går tog jag i alla fall eftermiddagen ledig för att träffa några kompisar/bekanta på en promenad till en plantskola i Richmond Park som heter Petersham Nurseries där vi drack kaffe, eller i mitt fall åt lunch. Förutom cafe och restaurang säljer de plantor, växter och annat smått och gott (och dyrt).

Caféet var väldigt mysigt.

... för att inte tala om restaurangen. De hade tidigare en Michelinstjärna, men kvinnan som var huvudkock där då var inte så förtjust i klientelen (antar det var rika snobbar), så hon lämnade restaurangen och stjärnan försvann med det.

I söndags gjorde jag ett nytt försök på att få en plats i en TV-inspelning i The Shard. Den här gången hade jag en prioritetsbiljett (som plåster på såret då jag inte kom in förra gången) och nu kom jag in. Programmet spelades in i en av Al Jazeera Europes studior på 16:e våningen.

Utsikten var enastående, med t.ex. Houses och Parliament och Big Ben i mitten och London Eye till höger.

Inspelningsstudion. Om ni tittar noga så ser ni Tower of London mellan den orangea och gula balken till höger.

Den här inspelningsgången var det två berömda arkitekter som satt och diskuterade sina arbeten och varifrån de får sin inspiration samt svarade på frågor från publiken. Den ena hette Alejandro Aravena och bor i Chile (och USA också tror jag) och den andra Sumayya Vally, en kvinnlig arkitekt från Sydafrika, som bland annat ritat The Pavillion i Kensington Gardens här i London. Ämnet var kanske inte superintressant för mig, men min yngsta bror och hans flickvän skulle säkert ha fått mer ut av det, arkitekter som de är😊 Jag lärde mig dock att höghus, ofta nergångna och dåligt skötta, som bebos av fattiga människor kallas Vertikala getton.😏

I torsdag förra veckan besökte Steve och jag en fransk restaurang i Wandsworth Common som heter Gazette. Han hade hittat ett specialerbjudande där man fick 50 % rabatt på maten (därav torsdag). 

Åh så god mat det var. Jag valde råbiff till förrätt som de blandade till vid bordet, en service som man oftast bara får på dyra restauranger.

Till huvudrätt valde jag lamm med rostade rotgrönsaker ...

Och medan Steve åt creme brulee till efterrätt så valde jag en Margarita. Det var så gott att jag bokat bord till deras systerrestaurang i Putney för imorgon till Angela, Anette och mig.😋😋😋