Frukost på jobbet

Syns det att jag inte äter några kolhydrater?!:-)

Växlande väder

Idag kan man inte säga att det varit tråkigt väder. Det har regnat, åskat, haglat, blåst och däremellan har solen varit framme. Vi behövde dock lite regn, har inte regnat på säkert över en månad.

Steve är som bäst hos sin kompis Duncan och jag har varit på ett Zumba-pass. Jag passade samtidigt på att väga mig och yes! jag har gått ned 800 gram sedan i måndags och väger nu 62,2. Det går framåt och nedåt igen. Snart kan jag förhoppningsvis använda min jeanskjol som legat oanvänd i garderoben de senaste 3 åren då jag inte fått igen knappen. Det är otroligt hur snabbt och tämligen obemärkt som kilona kommer krypande.

Jag tror inte att det blir några tappade gram den här när Beatrice och Markus kommer och hälsar på men det är det värt:-). Jag kommer inte att gå överstyr men en efterrätt tror jag nog jag kommer att unna mig och några glas vin. Jag vet ju att jag går ned med den här dieten så det är bara att ta nya tag nästa vecka igen.

Jag och Steve kommer att åka och möta Beatrice och Markus till Heathrow imorgon kväll. Vi har bokat taxi till flygplatsen som kommer att hämta upp oss alla fyra. Minitaxiföretaget som vi använder är superbilliga OCH punktliga. Varje gång vi ska resa någonstans och bokat dem kommer de minst 5 minuter före avtalad tid. Sånt gillar jag:-). I det här landet förvånas man snarare av att någonting går enligt planerna än att det inte gör det.

Nej, om jag skulle krypa i säng nu, det är en jobbdag imorgon också.

Motion och mat

Sitter och slappar i soffan efter ett Body Combat- och Pilates-pass. Imorgon är det gymfritt då jag ska besöka min kiropraktor. Jag besöker henne bara var tredje vecka men det känns som om jag springer där hela tiden.

Efter träningen passade jag på att väga mig på gymmet och det var med stor nervositet som jag steg på vågen, hade söndagens vinglas fått mig att gå upp ännu mer? Nix, till alla glädje hade jag gått ned 200 gram. Det är ju inte precis mycket men på rätt väg igen.

Kvällens middag: blomkålspure, bacon, sparris med smör och sallad med ostkuber. Älskar knaperstekt bacon, tur att det är godkänt i den här dieten

Naturkrafter och reseplaner

Det verkar som om vulkanutbrott är ett lika säkert vårtecken som lövsprickning nuförtiden, men långt ifrån lika efterlängtat. Speciellt inte nu.

Efter sju års intensiva påtryckningar och PR-kampanjer har min trogna vän och vapendragare Beatrice äntligen bokat flygbiljett till London. Jag har nästan känt mig som kejsar Nero ibland när jag avslutat nästan varje email, och träff, med orden "Och för övrigt så anser jag att du borde besöka mig i London". Enligt historien så avslutade Nero varje tal med "Och för övrigt så anser jag att Kartago bör förstöras". Nå, anyway, om allt går enligt planerna så anländer hon och hennes pojkvän/partner (vad kallas man när man är förlovade?) Markus på fredag och det ska bli hur kul som helst.

Dopet

Igår var det då dopdags av Duncans och Melanies son George. Dopet hölls redan klockan 10 på morgonen i en kyrka i Richmond, så det blev tidig väckning.

Jag måste säga att det var ett ganska annorlunda dop. För det första döptes två barn på samma gång och gästerna satt på var sin sida av kyrkan, enligt familj. Undan gick det dessutom, jag hann knappt ta en bild innan båda ungarna var döpta.

Efter dopproceduren trodde jag och Steve att allt skulle vara över, men inte, dopet åtföljdes av över en timmes högmässa, med nattvard för de som ville. Jag vet inte om prästen passade på när han äntligen fick folk i kyrkan och gick "all in". Högmässan var mycket mer "oorganiserad" än i finska kyrkor. Vi behövde både psalmbok och 3 häften för att kunna följa med, till och med prästen tappade bort sig och glömde vad han skulle säga och var han skulle stå, det var ett fasligt spring fram och tillbaka. Det fanns också 3 "hjälppräster" eller vad man ska kalla dom som hjälpte till att dela ut nattvarden.

Dopet över och Georges lyfts upp till allmän beskådan.

De stolta föräldrarna.

George hade växt upp och blivit en riktig sötnos. Tyst var han också under dopet, satt mest med två fingrar i munnen.

1,5 timme senare kunde vi äntligen åka till "festen" som hölls i ett klubbhus i närheten. Duncan och Melanie och deras familjer hade gjort all mat själva och vi hjälptes alla åt att ställa i ordning.

Vi åt och vi drack. Jag lyckades hitta dietvänliga alternativ och proppade i mig skinka, ost och sallad och drack ett par glas vittvin. Tårtor, chips och muffins hoppade jag över.George var nyfiken på muffinsen och skulle gärna ha satt sig direkt på dem.

Det var en riktigt kul dag men god mat och avslappnad stämning.

Sightseeing i hemsoporna

Idag lekte Steve och jag turister och gjorde en liten båtutflykt på Themsen. Vi startade från Westminster Pier vid Big Ben och steg av vid Kew Garden, en resa som tog drygt 2 timmar. Vädret kunde inte ha varit bättre och vi njöt till max av att tuffa fram i sakta mak.

Thames River Boats är inte en "professionell" turistbåt som dom påpekade, men både jag och Steve tyckte att det var den bästa båtsightseeingen som vi har åkt på. Guiden blandade både humor och intressanta och ovanliga fakta, inte bara info om de vanliga turistgrejerna som man kan läsa om själv i en guidebook. Nu vet vi bland annat att Jamie Oliver äger en husbot och var den är ankrad. Det som var kul var också att resan gick längre än de vanliga turistrutterna.

Snart bär det av
Londonduck-amfibiebåtar som är gamla fordon från andra världskriget
Flodturen är klar och de kör upp på land igen
Pagodan i Battersea park
Söt kyrka i Battersea som en gång var i Guinness rekordbok som den kyrka som förrättade flest vigslar i Storbritannien.
Skattjakt
Harrods lager i Hammersmith. Lagerbyggnaden är nästan lika fin som själva Harrods
Slutstationen.
Efter båtresan gick vi till Richmond, en promenad på ca 30 min. och åt en god lunch på en pub vid Richmond Green.

Elände

Idag var jag på gymet och passade samtidigt på att väga mig. Jag hade gått upp 300 gram!! Visst blev det ett antal glas vitt vin när jag träffade Mia igår, men inte tror jag att det förvandlas till fett så snabbt...fast å andra sidan vet man aldrig med min kropp. Nå, det är bara att ta nya tag och försöka kolla var det kan ha gått fel och göra en ny "invägning" nästa vecka.

Gårdagens träff med Mia var jättekul, vi saknade verkligen inte samtalsämnen. Kul att träffa en äkta Österbottning också, det finns inte alltför många av oss här. Vi åt middag på en italiensk restaurang nära Holborn station som hette Bacco. Maten var super och servicen bra. Jag gillar små och mysiga restauranger som INTE tillhör en kedja eftersom de måste anstränga sig mer. Efter middagen gick vi på ytterligare ett par drinkar till favoritpuben Princess Louise. Jag var lite orolig för hur jag skulle må idag efter så många glas, jag har nämligen läst att många som börjat med LCHF-dieten blir väldigt känslig för sprit; från att t.ex. ha kunnat dricka en flaska vitt vin utan problem kan de nu dricka högst två glas och ligger däckade i baksmälla följande dag. Jag mådde helt bra i dag dock så det var ju verkligen tur:-)

Imorgon planerar jag och Steve att ta en båttur på Themsen från Westminster pier till Kew och sedan gå till Richmond. Vädret lär ska bli jättefint och då kan man inte sitta inomhus. På söndag är det då dopdags, ska bli intressant. Ca 65 personer är inbjudna så det är ingen liten tillställning.

Bästa sommarparfymen

Under de senaste 10 åren (känns så i allafall:-) har jag haft som tradition att köpa Escadas senste sommarparfym. De är så otroligt fräscha och årets doft "Taj Sunset" är inget undantag. Doften beskrivs som söt och mjuk med tropisk mangonot och sammetslen kokosgrädde, en kontrast som med perfektion förkroppsligar äventyr och exotism likt sommaren i Goa.

Bästa brun utan sol-krämen

Nu har jag inte provat så många BUS-krämer, men den här är så bra att jag inte har haft något behov av att prova andra produkter. Den doftar gott, lämnar inga fläckar och ger en fin färg. Jag använder den som ger den djupaste solbrännan men bara en gång om dagen för att inte bli för mörk.

Olay, Complete Care - deep

Slapp och slö

Idag var det dags för en timmes massage efter jobbet. Smärtsamt skönt. Jag tror att musklerna var extra stela efter förra veckans intensiva tränande.

Min massör är ganska så pratsam och idag måste vi båda ha varit hungriga för största delen av vår diskussion handlade om olika restauranger och mat i allmänhet. Hon var också intresserad av min diet och kunde inte förstå att man kan leva utan potatis:-). Hon har tur, hon är lång och smal utan ett gram för mycket så hon får äta hur mycket potatis och choklad som hon vill:-)

När jag kom hem grillade jag halloumi-ost som jag åt med de vanliga tillbehören.

Imorgon ska jag träffa Mia efter jobbet. Jag lärde känna henne via Maria och Linnea när de besökte London för några veckor sedan. Det är så kul att träffa någon från hemknutarna och få prata "på riktigt" dvs. på dialekt.

Hit och dit

Idag har det varit fullt upp men jag har äntligen kunnat kryssa av allt som stod på min to do-lista.

På lunchen åkte jag in till Oxford Street och barnklädes- och tillbehörsaffären Mamas and Papas för att köpa en present till Steves kompis son George som döps på söndag. Steve hade ingen aning om vad man köper till ett sånt här tillfälle...eller att man över huvudtaget måste köpa något, så jag tog över uppgiften. Jag köpte inget storslaget, vi ska ju inte bli gudföräldrar, men något ville man ju ge och inte något från typ Gap Kids eller Mothercare som finns i varje gathörn. Tillslut blev det ett stort G som man kan sätta på dörren till barnkammaren eller över sängen samt en minnesbok som föräldrarna kan fylla med anteckningar och foton. Det får duga.

Något som förvånar mig med engelska dop är att de ofta döper barnet så sent. George kommer att vara dryga året. Steve var också ett år när han döptes, iklädd sjömanskostym:-) Tänkt den stackare som måste hålla barnet under dopakten, jag talar om seriös kramp i armarna! Kanske dom är två?

Min nästa uppgift för dagen var att köpa och skicka 3 muggar med Kate och Willis-tryck till min kompis Minna i Sverige. Hon ska inte ha dem själv (gud förbjude) utan hennes brorsas fru hade lagt in en önskan. Här är det bara turister och gamla tanter som köper dem:-)

Efter jobbet gick jag till gymet för en timmes Body Combat följt av Pilates. Nu är jag stel i kroppen så det räcker och blir över, tur att jag har sportmassage imorgon.

Dagen avslutades med en uuuuuunderbar middag om jag får säga det själv. Voila, här är en bild:

Den allerstädes närvarande blomkålspuren, köttfärsbiff med stekta champinjoner i gräddsås (har fått pippi på det) samt kokt sparris som är sååååå "in season" nu enligt alla kändiskockar.

6-1

Helt jävla otroligt, Finland vann över Sverige med 6-1 i ishockey VM!!!! Vad hände? 2-1, helt möjligt men 6-1?! Äntligen.

Jag såg matchen gratis på datorn, polsk kommentator var priset för det:-) Jag åkte faktiskt in till West Kensington efter min drink med Lisette för att se matchen på puben Famous Three Kings (som är en av de få pubar som visar ishockey VM i London), men när jag kom dit stod säkert 200 pers redan och köade. Jag ställde mig iallafall i kön, mirakel kan ske, men efter 45 min köande kom en vakt och sa att de inte släpper in fler, så jag slängde mig på bussen och var hemma nästan i tid till nedsläppet. Min kompis Svanhild och hennes finska man Ville, som jobbar som sportfotograf, hade kört ned från Birmingham hade lyckats komma, men så var de där redan vid 4-snåret:-) När jag stod i kön kom Ville ut och gjorde en kort intervju om vad jag trodde om matchen (jag sade 2-1 till Sverige, tuuur att jag hade fel) och jag fotograferas med den långa kön i bakgrunden. Om det vill sig så är jag i Turun Sanomat imorgon. Jag bad honom iallafall photoshoppa mitt foto så att det inte skulle skrämma läsarna:-)

Före matchen hann jag också träffa Annika på lunch på den italienska restaurangen Zizzi på the Strand. Jag lyckades till och med hitta jag ett antal LCHF-vänliga rätter.
Grillade sparrisar med hyvlade ostskivor
Till huvudrätt blev det kycklingbröst med proscuitto-skinka och smörsås med gröna bönor och sallad istället för potatis. Gott. Till efterrätt tog jag en kopp kaffe eftersom jag inte drack något morse då jag skulle till gymet och inte ville få samma hjärtklappning som igår. Jag gör alltid starkt kaffe till mig själv (tre rågade matskedar kaffe på en mugg) och det verkar som om koffeinet går direkt i blodet nuförtiden när jag inte just äter några kolhydrater. Jag har nu lärt mig att ingen kraftig mat eller kaffe före jag går till gymet:-)

Fullt schema

Idag kör jag med minutschema. När jag skrivit det här inlägget blir det grundlig städning av lägenheten. Det dammar så otroligt mycket nu när man har fönstrena öppna mest varje dag. Sedan är det Body Conditioning, lämpa gymväskan hemma och ta tåget in till stan och träffa Annika för lunch. Vi kommer sedan att hänga tills det är dags att åka och träffa min kompis Lisette från Finland på några drinkar när hon anländer till landet. Hon flyger in till London ikväll för jobb och åker tillbaka imorgon. Lisette och jag träffades på EF:s språkresa i Hastings när vi var 16. Mycket engelska lärde vi oss inte under de tre veckorna men kul var det och vi har hållit kontakten sedan dess.

Hoppas ni får en solig och härlig söndag!

Mirakel

Stoppa pressarna, ett mirakel har skett!!! Jag har gått ned nästan 2 kg sedan i måndags, från 64,7 till 62,8!! Det är ett mirakel eftersom det gäller min kropp som är extremt dietskygg. Jag vägde mig efter gymet idag och det var med stor spänning som jag steg på vågen.

Nu får vi bara hoppas att det fortsätter i samma riktning och att jag inte hamnar på den i dietkretsar så fruktade "platån", när man inte tappar vikt hur man än försöker. Jag är inte intresserad av någon större viktminskning utan 58-60 kg är jag helt nöjd med. Jag är ju trots allt 171 cm (ettan är viktig:-)) lång så har inget intresse av att se ut som en tandpetare. Om jag fortsätter gå ner i vikt, dvs att dagens resultat inte bara var en engångsförseelse, så kan jag verkligen säga att kan jag så kan alla andra.

Fredag och mat

Skönt att den här veckan är slut, den har varit evighetslång. Idag firade vi av ännu en kollega som slutade med en japansk takeaway-lunch. De hade tyvärr inga rätter utan kolhydrater så jag gick och köpte egen japansk mat från en av de japanska matsällena nära kontoret, rå lax på grönsaker och wokade svampar.

Maten mättade dock inte särdeles länge så när jag kom hem stekte jag kyckling och (mera) svamp i riktigt smör (första gången på åratal som jag köpt smör) och tillsatte lite grädde. Jag åt sedan "stuvningen" med blomkålspure och kokta grönsaker med ännu mera smör. Mycket, mycket gott. Steve bad mig till och med att göra till honom också nästa gång för han blev så sugen:-). Nu står jag mig bra till imorgon.

Imorgon ska jag väga mig på gymet. Vet inte om jag har gått ned något men känns inte som om jag gått upp heller. Det lär vara trögt i början, speciellt om man inte har så många överskottskilon att ta bort. De rekommenderar också att man helst mäter sig de första veckorna men jag hittar inte måttbandet. Iallafall har jag mått bra, magen är i perfekt skick, inte längre uppsvälld.
När jag kom hem fick jag en liten present av Steve, en bok med kolhydratsräknare och annan nyttig information om LCHF. Perfekt!

Kontorsdrama 2

Min kollega gjorde den här spreadsheeten på skämt där man, förutom att välja nivå av firande mellan 1 och 10, också kan ange vilken typ av presenter som man vill ha. Jag skrattade så tårarna rann när jag såg den.

Kontorsdrama

Idag fick man se ännu ett bevis på den låga mognadsgraden på personerna i mitt team. Vissa i teamet älskar att fira allt man kan tänkas fira och att få stå i centrum, medan andra skyr det som pesten, däribland jag.

Nu är saken den att två av mina kollegor ska sluta den här fredagen, varav en av dem är min finska kollega. Hon är som jag och har undanbett sig all uppvaktning, ingen kaka eller blomsteröverräckning medan alla andra står runt i en ring. Hon kan inte se pointen i att låtsas vara "ledsen" över att sluta när man inte har mycket till övers för de flesta av kollegorna och helst skulle vilja göra en "hight five". Det här är någonting som de festglada har mycket svårt att förstå och tonen i emailen som gick fram och tillbaka blev allt hätskare tills chefen för teamet satte stopp för vidare emailande i saken med motiveringen att vi alla är olika och har man undanbett sig så måste man respektera det. Min kollega får dock stå ut med att få ett kort:-).

Påpekas bör att när en annan av våra kollegor slutade för ett par dagar sedan fick han knappt ett hej.

Renovering med mera

Igår hade vi besök av mattläggaren, som också kommer att vara involverad i köksinstallationen tror jag, nya mått togs av toaletten och köket. Det ser nu ut som om alla har besökt oss som ska vara involverade i vår megarenovering (4 pers) och det ser ut som om vi äntligen får offerten i slutet av den här veckan, det har bara tagit ca 3 månader?!. Jag förväntar mig det värsta, så blir jag inte så chockad senare:-)

Jag befann mig på gymet när mattläggaren kom så jag slapp gå igenom vad vi vill ha gjort för fjärde gången. Jag började med 45 min Body Combat och sedan 1 timmes Pilates. Note to myself: ät inte en omelett med ost och grädde före ett intensivt gympass. Den låg som en sten i magen och gjorde mig nästan lite illamående. Illamåendet kan också delvis ha berott på att jag inte gillar omeletter alls, tycker det är rent ut sagt äckligt, men när det nu är så bra LCHF-mat så måste man försöka... Det är som med oliver. Jag gillar inte oliver heller, men testar en då och då ifall att smaken har förändrats men nix, tycker fortfarande inte om dem.

En typisk frukost på jobbet

Keso (full fat naturligtvis), blåbär (några kolhydrater måste man ju få äta) o kaffe. Läste att mjölk innehåller mycket kolhydrater så nu har jag bytt min morgonlatte med vanligt kaffe o bara en liten skvätt mjölk. Efter ett misslyckat försök att köpa en americano, dvs vanlig kopp kaffe, igår som smakade fasligt vattenstarkt gick jag på lunchen o köpte min egen "kaffebryggare" i enmuggsstorlek. Helt perfekt, jag fick min espressostarka mugg med kaffe.

Information för IQ-befriade

På en påse med nötter kan man se följande varningstext. Måste vara en av de mest onödiga förpackningstexter jag någonsin sett:-)

Måndagens hopping

Har ju inte hunnit visa vad jag köpte i måndags för att pigga upp mig. På lunchen botaniserade jag i affärerna runt mitt kontor och återvände med de här byxorna:
Mörkblå utsvängda jeans från GAP, min byxaffär nummer ett.
Efter jobbet på väg till gymet hittade jag den här söta naturvita toppen med "vingar" på River Island. Billig var den också, 20 pund. Det är ju modernt med spetsar nu och den här håller in och döljer på rätt ställen:-)

Tillbaka till vardagen

Nu är det inga extra ledigheter fram till slutet av maj, misäääääär. En positiv sak är att det blir ordning på mitt tränande. Ju mer ledighet jag har desto mindre rör jag på mig. Det borde ju vara tvärtom men jag slöar helt av. Ikväll var jag på Body Combat och kom därifrån helt genomsvettig, ännu ett pass imorgon plus Pilates efter det.

Min rygg är lika jävlig som vanligt trots allt stretchande och kottryckande och jag börjar misströsta att den någon gång kommer att bli helt bra, att jag kan sitta och jobba en hel dag utan brännande smärta. Det är tur att jag har hög smärttröskel, men att inte kunna sitta bekvämt på kontorsstolen i en och samma position i mer än 2 minuter börjar verkligen gå mig på nerverna.

Steve sitter och tittar på en dokumentär om livet på ett engelskt fängelse, Strangeways, som håller mördare, droghandlare, rånare och annat löst folk. Man kan inte annat än tycka synd om de som försöker ta livet av sig eftersom de inte står ut med allt våld och tanken att tillbringa kanske resteb av livet innanför murarna. Å andra sidan får de skylla sig själva för att de var så jävla dumma att de begick ett brott. De borde ju ha förstått att de skulle hamna i fängelse om de blev fast.

Det finns inte mycket sevärt på brittiskt tv men jag måste säga att de är utomordentlig bra på att göra dokumentärer.

Födelsedagsfest i Hammersmith

Igår kväll vad jag, Steve och Suss till Hammersmith och Ivonnes födelsedagsfest. Vi var cirka 20 personer på festen, varav de flesta var icke engelsmän. Vi började med några timmar på en pub som heter Carpenter Arms där vi satt igenom ett antal lätta regnskurar. Det var så mysigt att sitta i deras beer garden att vi inte nändes gå in när det kom lite regn. Som tur var höll det inte i sig länge.
Nästa pub som vi vallfärdade till hette The Black Lion. De höll tyvärr på att stänga när vi kom men vi hann iallafall beställa en sista drink, därav trängseln vid disken som ni kan se på bilden:-)
Det skulle ännu bli efterfest hemma hos Ivonne, men jag, Steve och Suss valde att åka hem då vi ville vara pigga och fräscha på söndagen. Hur tråkiga är vi:-)

Idag har jag tagit det ganska lugnt, det enda som stod på programmet var Pilates. Jag har lite träningsvärk i armarna efter gårdagens Body Attack som hölls i ett bastuvarmt rum då luftkonditioneringen inte riktigt fungerade.

Fredag

Sparkling är det perfekta sättet att fira att det är fredag.

Kaotisk start, bättre avslut

I morse när jag kom till jobbet upptäckte jag att vi inte hade någon internet-uppkoppling. Eftersom vi inte kunde använda internet kunde vi inte heller använda största delen av våra programvaror eller skicka och ta emot email. Först klockan 14 fungerade allt igen. Helt otroligt att ett internet-företag inte har internet-uppkoppling:-)

Efter jobbet åkte jag till min massör för en timmes underbart knådande. Det är så otroligt skönt och eftersom jag inte är särskilt smärtkänslig så får hon ta i ordentligt utan att det stör mig. Min massör är också väldigt pratsam så det känns lite som om man är på bikt:-)

Nu väntar jag på att Steve ska göra sig klar så att vi kan åka till vår nya favoritrestaurang The Naked Turtle i East Sheen. Jag älskar deras levermousse och har naturligtvis redan kollat upp att det är tillåtet enligt LCHF-dieten. Till min otroliga lättnad så är det helt ok (inte konstigt för den består i princip bara av kött, smör och grädde). Brödet som man får med är ju inte ok men det är en risk man får ta:-). Jag kommer iallafall inte att be om mera bröd den här gången vilket jag alltid gjort tidigare.

Skräpreklam

Vem har sagt att skräptunnor inte får ha färg?! De är dessutom perfekta som reklampelare, Our business is rubbish, genialt!:-)

Nä nu...

...får det bli lite ordning på mitt ätande. Det har blivit alldeles för mycket frossande den senaste tiden och jag känner mig minst sagt obekväm i mig själv. Kilona har kommit krypande de senaste månaderna trots att jag varit ganska aktiv på gymet, och allt är definitivt inte muskler och DEFINITIVT INTE trivselkilon. Som så många andra kvinnor så har jag största delen av mitt vuxna liv fört en ojämn kamp mot kilona och även om alla delar på min kropp inte är problemområden så vill jag göra något åt de som finns, närmast då magen och midjan. Inte bra ställe att samla fett ur hälsosynpunkt heller...speciellt inte när man är lagd åt högt blodtryck-hållet.

Den enda effektiva och i mitt tycke vettiga dieten just nu är att minska andelen kolhydrater och äta mer fett och proteiner, så den ska jag prova. Jag kommer inte att följa den slaviskt utan tillåta mig en efterrätt då och då, men inte mer än 1 gång i veckan och speciellt inte i början av dieten tills (om) jag ser ett resultat. Min kropp brukar tyvärr inte reagera på dieter så jag har inte några större förhoppningar men det skadar inte att prova.

Kvällens middag

Stekt bacon, kokta grönsaker, tomat och pure på blomkål och grädde, något som rekommenderas av de som följer den här dieten. Förvånande gott måste jag säga, smakade till och med bättre än potatismos. Det kändes verkligen konstigt att köpa helgrädde och jag förde en inre kamp med mig själv i affären för att inte gå för lågkalorivarianten.

Snart ska jag iväg på Zumba. Jag har inte deltagit i Zumba på några månader då jag fokuserar mer på Body Combat och Body Attack där jag verkligen får ta ut mig.

Back to business

Det var den påsken och bank holidayen det, snabbt gick den. Dessutom firade man ju Valborg i Norden.

Jag och Suss måste ha haft något slags inbyggt valborgsfirandebehov för i söndags festade vi som de värsta studenterna och det tog oss båda hela måndagen att återhämta oss. Det började lugnt med en flaska rose till en sen trerätters lunch på Kettners och sen bara fortsatte det av farten på O bar i Soho som har happy hour mest hela tiden. Finnar och happy hour är ingen bra kombination:-)

Igår gjorde jag därför inte många knop och steg endast ut genom dörren för att äta lunch med Steve på en pub i närheten och för att titta på kakel till toaletten och köket i en affär i närheten.

Idag var det jobb som gällde igen och Pilates på kvällen.