11 september 2020

Surströmmingsskiva

Glad fredag på er, kanske det blir lite fredagsmystacos senare?😉 Steve och jag ska åka in till Clapham Junction senare för middag på en italiensk restaurang, flera gånger godare än mexikanskt som mest består av kolhydrater.

Veckan har mest bestått av jobb, men nu är allt inskickat och jag kan se fram emot en helt jobbfri helg. Så skönt!

Veckan började dock med en rivstart på måndag med en surströmmingsskiva hemma hos mig tillsammans med mina svenska kompisar (Steve flydde fältet så honom fick de inte se skymten av😊). Jag hade aldrig ätit surströmming tidigare men har alltid varit nyfiken på att prova (man ska smaka allt en gång är mitt motto), så när jag såg att det fanns burkar på den nordiska butiken ScandiKitchen när jag var inne i stan för ett par veckor sedan så slog jag till.

Att strömmingarna var väljästa kunde man se på att burkens ovan- och underdel bucklade ut😬
När tjejerna anlände och vi druckit en stärkande cocktail, tog vi burk och öppnare med oss till parkeringen framför huset för att öppna den. Lagen har ju en distinkt lukt som man inte helst vill ha i huset😖. När vi skulle öppna burken så visade det sig att den engelska öppnaren var helt värdelös då burken buktade ut, det gick helt enkelt inte att få tillräckligt bra grepp. Det slutade med att jag hämtade hammare och skiftnyckel och så gjorde vi en massa hål i locket tills vi kunde bända upp det så pass mycket att vi fick ut fiskarna. Vi satte filéerna på ett fat och så hällde jag ut spadet och slängde bort resten.
Vi åt strömmingen som man sig bör med tunnbröd, hackad rödlök, mögelost, kokt kall potatis och gräddfil samt mängder av snapsar och snapssånger😀
Jag provade också att äta surströmmingen på hårt bröd. Det ser kanske ut som om där inte finns någon fisk, men den är gömd under alla tillbehör ... man behöver inte så mycket fisk för att det ska smaka.
Det blev en hel del snapsar för att skölja ner fisken😋. Så, hur smakade den då? Jag skulle säga exakt på pricken som mink- och rävmat luktar, så ni som vet, ni vet😊. Men, skulle någon ordna en surströmmingsskiva i framtiden skulle jag absolut delta (jag gillar att sjunga snapsvisor) men det är nog inget jag kommer att köpa igen.
Jag serverade inte bara surströmming, för då skulle nog alla ha varit vrålhungriga när de åkt hem, utan också den sedvanliga LCHF-ostpajen ...
Och min nya salladsfavorit, lax- och äggpaj med wasabidressing, olika ostar samt fräsch Pots de creme med citron till efterrätt. Allt lågkolhydrat.
Det var en väldigt rolig kväll och nu har jag äntligen fått prova på surströmming också, tänk att man måste åka till London för att få till en sån.😀

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...