Pust, nu är alla mina grejer packade, båda incheckade och alla viktiga papper utskrivna och satta i en plastficka. Steve han kom igång sent som vanligt och började tvätta kläderna han skulle ha med sig vid 18-tiden så nu snurrar de runt i torktumlaren och har gjort det säkert i över en timme. Snart brinner väl kläderna upp! Vi har bokat taxi till 3.30 så det blir verkligen inte mycket sömn i natt. Deprimerande att behöva stiga upp så tidigt.
Igår var det dags för SWEAs kräftskiva som hölls på svenska kyrkan. Eva, Anette och jag som hållit i arrangemanget kom till kyrkan vid fyra för att ställa i ordning. Paj, sallad, efterrätt och annat som hörde till sköttes av en anställd på kyrkan och vars tjänster vi köpte så vi slapp stressa med det.
Vi blev klara snabbare än vi trodde men Anette, som hade tänkt till, hade tagit med en flaska vitt vin som vi drack medan vi väntade.
Vid 18.30 hade de flesta deltagarna anlänt (vi blev tillslut 24 personer) och efter en välkomstprosecco satte vi oss vid bordet. Eva, Anette och jag skötte om serveringen och bortplockningen.
Kräftorna är engelska och hade kokats från levande av svenskarestaurangen i North Sheen, Stockholm Deli. De var nog de godaste kräftor jag ätit. De engelska kräftorna ser lite annorlunda ut än de spanska, turkiska eller kinesiska som man vanligtvis köper, de är kortare och rundare och har jättestora klor.
När alla satt sig med haklapparna på höll SWEAs London-ordförande Helene ett välkomsttal.
Sedan var det bara att hugga in på ostpajen som hade bakats på kyrkan och snaparna. Efter en lite långsam start på snapsvisorna så kom vi igång. Tillslut hann vi knappt sätta ner snapsglaset förrän det var dags för nästa sång. Jag hade stått för snapsviseutbudet och de blev som tur var succe, tror vi sjöng varje sån i häftet och då var det ändå 3-4 sidor långt.
Det fanns en annan finlandssvensk på kräftskivan också och hon hade tagit med sig en flaska Koskenkorva Salmiakki och den blev extremt populär bland svenskarna. Jag trodde att salmiaksnaps var något man drack i Sverige också för svenskarna är ju lika beroende av salmiack som vi finländare. Uppenbarligen inte, de berättade att Systembolaget sålde lakritssnaps för några år sedan men det slår aldrig saltig salmiak. Borde med andra ord vara något som Koskenkorva borde exportera till Sverige.
Till efterrätt fick vi en jättegod kladdkaka.
Festen höll på fram till ca 22.30 och när vi tre hjälpt killen på kyrkan att plocka undan så fortsatte vi för ett avslutande glas rödvin på en pub bredvid för att sammanfatta kvällen. Där satt vi sedan tills puben stängde.
Jag tog tunnelbanan tillbaka men satt så fördjupad i min telefon att jag steg av ett stopp för tidigt (finns två tunnelbanestopp i Putney) och fick gå över järnvägsbron. Kan ju säga att det inte var alltför livligt på bron.
Jag kom hem lite efter tolv och då hade Steve redan hoppat ur skorna och gått och lagt sig.
Det var den kräftskivan det. Det var faktiskt riktigt kul att arrangera festen då jag gjorde det tillsammans med så fantastiskt trevliga personer som Eva och Anette, som vi har skrattat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar