Vår skugga

Där vi är så är Busen. Han är som en skugga och man får alltid se upp så att man inte snubblar över honom för HAN flyttar inte på sig:-). Han är nu 6 månder och har ytterligare 2-3 lekfulla månder på sig innan han anses som en vuxen katt. Jag måste säga att vi gjorde rätt som kastrerade honom när han var 5 år för han hade då ännu inte blivit könsmogen vilket säkert innebar att hans personlighet inte ändrades alls.

Jag är dock förvånad över att han inte brutit något ben ännu när han får sina morgon- och kvällskov och springer mellan rummen som om han hade eld i baken; upp på sängen, ner på golvet, upp på fönsterbrädet, under sängen, in i vardagsrummet, upp på klätterträdet så det nästan välter, ner igen, upp i soffan osv.

I torsdags när jag kom hem från teatern berättade Steve att Busen hade försökt äta upp ett 2 meter långt band som vi brukar använda för att leka med honom. Steve hade sett att Busen börjat bete sig lite konstigt när han satt och tuggade på det röda bandet och när Steve drog i det så upptäckte han att Busen hade svalt ca 10 cm av det!. Man får ju hoppas att kattskrället får lite mer förstånd när han blir "vuxen":-) Men, vi skulle inte vilja ha någon annan katt, vi älskar vår vilda, pratsamma och bomullsmjuka katt av obestämmbar ras.

Något som han älskar är när jag bäddar, då kommer han som skjuten ur en kanon och hoppar upp på sängen och försöker gömma sig under täcket.

Var är Busen?

Häääär!!