Det är aldrig tråkigt med katter. I natt vaknade jag halv fem av ett "hulkande" ljud nedanför sängen. Genom uteslutningsmetoden förstod jag att det kom från Busen och att det inte var goda nyheter. Jag rusade upp och tände lampan, Steve sov vidare, inte mycket som kan väcka honom när han somnat. Baserat på ljudet så förstod jag att han hade spytt och trodde att han gjort det under sängen. Jag lyste med min telefon men såg inget annat än Busen som gömt sig där. När jag tittade runt mig såg jag att han gjort det på min sängmatta som morsan vävt och gett mig till julklapp. Varför måste de alltid pissa/skita/spy PÅ något, vad är det för fel på vanligt golv?!
Det var bara att hämta papper och rengöringssprej och städa upp. När jag gick till toaletten för att spola ner pappret såg jag att han satt en annan sats på badrumsmattan och som slutkläm hittade vi ytterligare en pizza på köksgolvet i morse. Han hade spridit ut dem väl. Jag googlade senare för att se vad hans illamående kunde ha berott på och hittade både hårbollar, mat och annat smått och gott som orsak. Jag läste också att katter är extremt känslig för vätskebrist och att deras njurar förstörs snabbt så längre än två dagar ska man inte vänta innan man besöker veterinären om de inte dricker.
Han sov hela dagen och ville varken äta eller dricka men piggnade som tur var till på kvällen och både mat och dryck gick ner igen. Det verkar som om krisen är över för den här gången.
Finns inget bättre än att krypa ner i en för liten låda! |
Efter skoköpet tog jag mig i kragen och gick in på en nyöppnad tandblekningspraktik i vårt shoppingcenter. Jag har funderat på att bleka tänderna i X antal år men tvekat inför risken att emaljen skulle förstöras för mycket. Stället verkade dock seriöst och all blekning, som inte skulle skada emajen alls, gjordes av en riktig tandläkare, ingen sköterska som annars är vanligt. Det här företagets tandläkare har dessutom fått utbildning i tandblekning på deras huvudmottagning på Harley Street, där alla (tand)läkare som "är något" har praktik. Det lugnade mig.
Jag fick sätta mig i en tandläkarstol och efter en snabb kontroll så satte tandläkaren in en gummigrej i munnen som skulle hålla läpparna borta från tänderna och så penslade han över "blekmedlet".
Så här såg det ut, kunde ha varit jag. Bild lånad från bitterblondin.se |
Först tyckte jag att tänderna såg lite vitfläckiga ut, men tandläkaren lugnade mig och sa att det jämnar ut sig efter en stund och att det ofta beror på att tänderna är lite "uttorkade" efter behandlingen. Han hade rätt och nu en dag senare har blekningen jämnat ut sig och jag är riktigt nöjd. Jag har inte kritvita tänder, ville absolut inte ha det, men de är vitare och framför allt jämnare i färgen. Man kan upprepa proceduren efter 6-12 månader och det kommer jag absolut att göra. Jag ska försöka fota tänderna imorgon men tyvärr tog jag inget "före foto" eftersom allt skedde lite plötsligt:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar