Rugby och teater

Så är det lillördag igen, har ni några planer? Steve var ledig i dag och nu åkte han precis till sin bowls-klubb för att träna lite och kolla på några tävlingar. Det är för kallt för mig att sitta och kolla när andra spelar. Skulle Steve haft match vore det en annan sak.

Jag jobbade hela morgonen och när jag skickat iväg det sista projektet plockade Steve och jag in torrvaror i de två skåp som är klara i köket, förutom handtagen. Det är skönt att kunna tömma en låda i alla fall. Bara fyra kvar.😏

I måndags fick Steves idrottsplats besök av Englands landslag i rugby som hade hyrt deras rugbyplan i två dagar. När Steve fick höra nyheten så sa han att jag kunde komma dit på tisdag om jag ville och följa när de tränade. Media skulle också var på plats. Jag var inte svårövertalad, för hur ofta får man se dem på nära håll?!

Ett rugbylag består av spelare av olika storlekar beroende på vad deras uppgift i laget är; vissa är stora och biffiga medan andra är korta och klena.

Varken Steve eller jag har riktig koll på spelarna nuförtiden ,men vi såg den tidigare stjärnan Jonny Wilkinson (längst till höger) som nu tränar spelare som gör frisparkar mot mål.

När de började spela träningsmatcher kom också skolklasser dit för att titta, bland annat privatskolan som Steve jobbar för och som äger den massiva idrottsplanen. Ungarna (och också flera av deras lärare) var i extas när de fick se sina hjältar på nära håll.😊 Efteråt ställde spelarna också upp och skrev autografer så pennorna glödde. 

Man ska inte vara tunnhudad när man spelar rugby, det är lite som ishockey men på gräs, väldigt fysiskt🏉👊

Uppenbarligen så ingår boxning också i träningsschemat😊

Jag var hemma igen efter lunch och jobbade några timmar innan jag tog bussen in till stan för att se pjäsen Glasmenageriet med Hollywoodskådespelaren Amy Adams i huvudrollen på Duke of York's Theatre i Covent Garden. Jag gillar att gå och se pjäser med Hollywoodskådisar.😊

Pjäsen var väldigt bra, men fy farao så obekvämt man satt i Upper Circle. Jag är 170 cm lång men fick sitta med benen isär för att inte knäna skulle nöta emot stolen framför. Tjejen bredvid mig var lite längre än mig och hon klagade också. Det var också väldigt varmt och man fick sitta och fläkta sig med jämna mellanrum.

En lite komisk sak som hände i början av pjäsen var när en man på samma rad som mig började äta chips. Det lät utan överdrift som en cementblandare full av småsten! Jag har aldrig hört någon äta chips så högljutt tidigare. Jag såg att en av vakterna pratade med honom efteråt för det var tyst resten av pjäsen.😂