Jobb och lite dialektbad

Tillbaka framför bloggen igen, har varit ett par stressiga dagar fyllda med jobb som bara avbröts av ett gympass mitt på dagen.

Igår tog jag mig iallafall tid för lite nöje i form av en finlandssvensk träff på en pub i Wandsworth Common. Vi var 7 personer som träffades över mat och drinkar, 6 från Österbotten och en från Hesa (Helsingfors). Alla utom tjejen från Hesa talade dialekt men hon verkade inte ha några svårigheter att följa det vi sa så jag är imponerad:-) Vi talade om alltifrån mögelproblem och dåligt isolerade hus till jobb och saker att se och göra i London. Konversationen flöt lätt och det blev många skratt och när det var dags att åka hem så kom vi överens om att vi måste träffas mycket snart igen.

Innan jag åkte till träffen fick mina spända muskler sig en omgång hos massören. Det var den smärtsammaste gången hittills måste jag säga. Hon berättade också att hon skulle sluta på kliniken om två veckor för att hon fått ett jobb som osteopat och tyvärr inte hann med båda. Suck, jag kommer säkert aldrig att hitta en som är lika hård i nyporna som hon.

Ikväll blev det grillad lax i ugnen och stekta zucchiniplättar. Gott och mättande. Plättreceptet hittade jag på den här sidan.

Zucchiniplättar (4 portioner)

2 ägg 
1 dl vispgrädde 
2 tsk fiberhusk 
500 g zucchini
 
1 vitlöksklyfta
 
75 g vällagrad ost 
salt och peppar 
smör till stekning 

 Vispa äggen och blanda ner grädde och fiberhusk. Riv zucchinin grovt och lägg i ett durkslag. Salta lätt och låt stå ca 10 minuter. Krama sedan ur vätskan och lägg zucchinin i äggsmeten. Pressa i vitlöken, tillsätt riven ost, blanda runt och smaka av med salt och peppar. Stek i rikligt med smör så att de blir gyllenbruna och knapriga.

Annars gjorde jag kållåda i början av veckan som vi har ätit av ända till idag. Husmanskost är helt klart bäst. Kållåda kan man också variera i det oändliga och den här gången blandade jag färsen med fetaost och pesto.

I helgen blir det kanske midsommarpicknick i Hyde Park om vädret tillåter. Det blir dock ingen dans runt majstången på grund av den här sura damen:-) Men, de kan inte hindra att folk "råkar" samlas på ett ställe.

Föresten så spräckte Steve 90 kg-strecket på vågen idag. Han sa att han inte har varit under 90 kilo på åratal. Han frågade (hoppades:-) om jag ska nämna om det på bloggen nu, så det får jag ju göra:-). 4-5 kg till så har han nog nått sin målvikt eftersom det inte skulle passa honom att vara för smal. Jag fattar inte att han kan tappa i vikt trots att han fuskar ganska ordentligt då och då. Typiskt män.

Igårkväll kom hans kompis Dave över när jag var ute. Han brukar också säga att han behöver tappa vikt, för att i nästa stund äta två pizzor på raken. Igår hade dock Steve visat innehållsförteckningen på olika varor och förklarat att de inte får innehålla mer än 5 g kolhydrater/100 g. Kunskapen sprider sig sakta men säkert till folket:-)