Härliga fredag och två lediga dagar framför mig! Har inget speciellt planerat för oss förutom gym som vanligt. Vi ska också äta middag imorgon, på samma restaurang i Angel som jag och Mia besökte i söndags. Den var ju så mysig och maten god att jag måste ta Steve dit pronto!:-)
Igår var det "SWEA After Work" på en bar i stadsdelen Brixton. Innan AW mötte jag upp med Carina för lite "sightseeing". Jag har aldrig varit i Brixton tidigare och inte hon heller så det var kul att strosa runt i området. En favorit var ett område som heter Brixton Village. Någon by är det nog inte utan ett inglasat område med massor av mysiga cafeer, restauranger och butiker.
När vi strosat klart men det var för tidigt för att gå till AW-stället hittade vi en bar/restaurang med Happy Hour. Stället heter
The Blues Kitchen och finns också på ett par andra ställen i London. Carina och jag blev helt betagna av inredningen eftersom vi båda gillar kakel.
Jag köper sällan cocktails eftersom jag inte tycker de är värt priset, plus att det är svårt att hitta en som inte till 90 % består av sockersirap eller olika likörer. Men, eftersom det var Happy Hour så gjorde jag ett undantag:-) Vi hann med två olika sorter, den första med vodka, fläderbär och lime
Den andra med tequila, citronjuice, äggvita och ett par andra ingredienser. Den var surast och bäst.
Efteråt gick vi till den andra baren där vi skulle ha vårt AW. Det var inte alltför lätt att hitta stället för det låg inte på gatan i adressen utan på tvärgatan. Stället, som hette
The Beast of Brixton, var litet och inrett på två våningar i ett viktorianskt hus men ändå mysigt. Baren hade varit igång i ett år men ändå verkade de lite som att de inte kommit i ordning, de hade bl.a. inte fått igång matserveringen annat än på söndag.
Ett initiativrikt sätt att använda tomflaskor, som behållare för flytande tvål.
Vad som gjorde det här stället så intressant för mig var att de har Open Mic på torsdagar, dvs. vem som helst som känner för det får sjunga ett par låtar.
Jag trodde att 4-5 personer på sin höjd skulle uppträda men det var närmare 15 stycken. Det var stor variation på de som uppträdde, både åldersässigt och talangmässigt. Den allra sämsta var han som uppträdde först. Han skrev sina egna låtar och vi var fulla av förväntan. Hans första låt hade han skrivit efter morden i Bryssel ... Den andra handlade om morden i Paris men låten verkade vara densamma. När han skulle plåga oss med den tredje låten så blev det som tur var fel på förstärkaren. Rummet var jättelitet så han skulle ha kunnat spela hur bra som helst utan förstärkare men han blev så sur att han packade ihop sin gitarr och stormade ut. Snacka om att ta sig på allt för stort allvar:-)
De bästa sångarna under kvällen var den yngsta och den äldsta. Den här tjejen var nog inte ens tonåring, men vilken röst! Tyvärr sjöng hon bara en låt men vi såg att hon fick ett visitkort från The Voice Kids talangscouter efteråt.
Jag föredrog de som sjöng covers eftersom alla självskrivna låtar mest handlade om hjärta och smärta i ett ock samma tonläge. De hade helt klart inte satt lika mycket energi på musiken som på låttexterna. Jag är en sådan som måste fastna för musiken först innan jag bryr mig om att lyssna till texten, därför har jag inget övers för Håkan Hellström som jag tycker har skitdålig musik ... sedan må han ha hur djupa texter som helst:-)
Som ni ser så fanns det inte rum för några storband:-)
Dom sjöng och sjöng. Tyvärr fick jag ingen bild på min andra favorit, ett äldre par där kvinnan hade en helt fantastisk röst!
Vi åkte hem vid 22-tiden och då återstod ännu 2 akter. Hit vill jag absolut igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar