Steve blev då utsläppt från sjukhuset igår och jag åkte dit och "hämtade" honom efter arbetet. Jag hittade honom i glatt samspråk med en irländsk patient som låg i samma rum. Steve berättade senare att irländaren hade blivit mycket upprörd tidgare under dagen när han vaknat upp av att två killar tog hans besökstol. Han hade ropat högt "Låt min stol vara, fattar ni inte att jag måste ha den när mina besökare kommer!!". Killarna hade blivit så förvånade över utbrottet att de inte kom sig för att svara och fortsatte för att hämta stolen från platsen mittemot. Då ropade irländaren "Att ni inte skäms!!, hur täcks ni ta den där stolen också, mannen som ligger där är gammal och borde ha rätt att få behålla sin stol!!". När killarna hämtade sig från den verbala attacken förklarade de att de bara byter ut dem för de måste rengöra stolarna med jämna mellanrum. Irländaren hade då skamset bett om ursäkt:-) Man verkar bli väldigt revirbenägen på sjukhus:-)
Steves kompis Duncan erbjöd sig att hämta upp oss med sin jobbil och vi gick till Duncans föräldrar för att vänta. Det är ett roligt par, extremt gladlynta, skrattar mest hela tiden:-) När vi kom dit vid 6-tiden hade de redan bytt om till pyjamas och satt och titta på TV med var sin kvällsdrink i handen. De njuter verkligen av sitt pensionärsliv:-)
När Duncan släppt av oss beslutade vi oss för att äta middag på en
underbart mysig pub som ligger alldeles i närheten där vi bor eftersom Steve inte ätit något på hela dagen.
När vi satt och väntade på vår beställning ringde hans morsa. Hon frågade var han var och när han svarade "På puben" höll hon på att tappa luren. En pint med öl är nog inte det första man borde dricka när man just lämnat sjukhuset där man varit intagen för magproblem. Hon lugnade sig dock när han sa att vi var där för att äta, inte dricka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar