Sommaren är här

Ja nu kom sommaren och det ordentligt. Som det ser ut nu kommer det inte att bli under 25 grader varken den här veckan eller nästa. Steve berättade att de förväntar sig den varmaste dagen någonsin sedan de började registrera temperaturer i Storbritannien imorgon (det står 34 grader i skuggan just nu på BBC Weather). Det brukar som tradition vara hett när det är tennisturneringen i Wimbledon och den började igår.

Idag tog jag min entimmespromenadrunda efter lunch och när jag kom hem såg jag att jag hade hunnit bli röd på axlar och rygg under den timme jag var ute. Då ska man dessutom beakta att jag gick runt i en cirkel så jag "stekte" inte samma sida hela tiden. Solen är verkligen stark här i England.

Igår satt jag som vanligt som en annan WAG (fast utan Dior-väska) och följde när Steve spelade match. Den här turneringen går ut på att man spelar i 5 olika konstellationer, två singeltävlingar samt ett lag var med två, tre och fyra personer. Klubben som vinner 3 utav de 5 tävlingarna får poäng. North Sheen, dvs Steves klubb vann, igen.

Jag börjar bli ganska bekant med North Sheen-spelarna nu eftersom jag följer med till nästan varje match som Steve spelar:-). Idag har han haft en "ledig" dag men klubbordföraren hade satt honom i en parmatch imorgon tillsammans med sin gamla parkompanjon Bill (utan att fråga om de hade lust), och sedan spelar han den viktiga turneringen på torsdag med Bill samt en klubbmatch (dvs. mindre viktig) på fredag. Jag tror INTE att han kommer att spela under helgen:-).

Jag kommer inte att gå och se morgondagens match för då kommer min gamla kompis Lisette och hennes dotter Veera hit. De ska bo hos oss tills på fredag. Lisette och jag går långt tillbaka, närmare bestämt då vi var 16 år och bodde hos samma värdfamilj, eller värdtant, på språkresa i Hastings. Jag tror inte vi lärde oss alltför mycket engelska under de tre veckorna vi bodde där men roligt hade vi. På torsdag tänkte vi åka ner till Hastings för att se om vi känner igen oss. Det ska bli riktigt kul.

Veckans väder i London

Inte så pjåkigt väder i London den här veckan, och det fortsätter nästa vecka.

Tålamod

Det är mycket att stå och titta och vänta när man spelar i fyramannalag, innan alla 16 bollar rullats:-)

Sent from my Windows Phone

Söndagsnöje

Det blir som sagt mycket bowls nuförtiden. Inte mig emot, jag kommer bort från datorn, bygger på brännan samtidigt som det är kul att språka med de "äldre herrarna".
Sent from my Windows Phone

Dagen träningspass

Så är det dags igen för att, lätt yrvaken och rödmosig, bege sig till gymmet för en timmes Body pump. Fick sätta väckarklockan på ringning till 9 så att jag skulle ha tid att vakna upp. Ska bli gott med kaffe och frukost sen. På eftermiddagen åker jag med Steve till Chiswick där han spelar bowls-match idag. Ska köpa ett par tidningar att ta med mig om tiden blir lång och tävlingen händelselös. Tävlingar med lag om 4 brukar lätt bli 3 timmar långa.

Sent from my Windows Phone

Gårdagens långlunch

Igår träffade jag Sofia på lunch i Balham som blev till AW. Sofia har just fått nytt jobb men börjar först om lite mer än en vecka så hon njuter till max av ledigheten.

Vi träffades på en restaurang som hette Lamberts Restaurant som hade fått bra recensioner. Eftersom det var så fint väder satte vi oss utomhus med risk för att få vägdamm i maten:-)

Förrätten var god, hjärtmusslor i het sås.

Till huvudrätt beställde jag griskött. Det är sällan man ser griskött på engelska menyer, förutom bacon, så jag tänkte göra ett försök. Engelsmän är normalt inte så bra på att tillaga griskött men eftersom den här restaurangen verkade vara lite extra bra så tog jag risken. Jag skulle ha hållit mig till fisk eller nötkött för det här var nog den sämsta grisköttsrätten jag ätit. Tillbehören var goda men det fanns nästan inget kött i biffarna, bara segt fett som man inte ens kunde skära i. Jag försökte flera gånger men kniven bara halkade i fettet och tillslut gav jag upp och åt den grillade savojkålen istället.

Det är sällan jag klagar men när servitrisen kom för att ta våra tallrikar och frågade hur det smakade så svarade jag, inte bra alls. Jag berättade åt henne att jag helt enkelt fått en hög med fläsk som var helt oätlig. På engelskt sätt frågade hon om jag ville ha något annat men jag orkade inte vänta ytterligare 20 minuter och hade tappat matlusten så jag sa nej tack. Jo, dessutom så hittade jag ett långt hårstrå i maten det första jag gjorde och det var absolut inte mitt för det var väl "inbakat" i rätten.

Servicen för övrigt var jättebra och drinkarna goda. Efter lunchen drack vi ännu två drinkar, jag beställde Aperol Spritz som är så fräscht.

Efter 2-4 timmar promenerade vi vidare till Wandsworth Common och en pub i närheten där Sofia och hennes pojkvän Kim bor. Han kom också dit och vi drack ännu en drink och åt smårätter, bland annat fritterad whitebait, eller skarpsill/småsill. De doppar dem normalt i en smet innan de fritterar dem men på den här puben så fritterade de dem som de var vilket gladde mig. De var jättegoda.

Jag kom hem först vid kl. 21 så det blev en riktig heldag, men vem vill sitta inne när sommaren äntligen anlänt. Nästa vecka ska det blir runt 30 grader från och med tisdag.

Idag har jag bara tagit det lugnt, om man kan kalla två besök till gymet lugnt:-) Det var mycket rum i salen på eftermiddagsklassen, brukar bli så när vädret är fint.

Bowls-torsdag och kompisträff

Så har man kommit hem efter en solig kväll vid bowls-planen igen. Jag kommer att bli brun som en pepparkaka i ansiktet om det här fortsätter, speciellt då det lär bli upp till 30 grader nästa vecka:-) Steve och hans tävlingspartner Bill (som är 77 år fick jag veta ikväll) mötte fjolårstvåorna (och förförraårstvåorna) och de var naturligtvis extremt revanschsugna. Steve hade kanske inte sin bästa dag idag, men Bill spelade lika jämnt och säkert som vanligt och de tog hem segern med några poäng tillgodo till och med! Nu är de Area Champions och nästa torsdag är det dags för kvartsfinal där de kommer att möta de bästa från någon av de andra områdena.

I tisdags träffade jag min gamla goda London-kompis Carola på middag. Hon flyttade tillbaka till Stockholm med sina två döttrar i mars men är i London den här veckan för att hälsa på sin man och då måste vi naturligtvis passa på att träffas.

Vi tänkte först ta en stek på puben The Rocket, men när vi kom dit såg vi en lapp på dörren där de informerade om att det var stängt tisdag och onsdag för renovering. Så typiskt, vi som var så sugna på en rejäl stek. Nå, då styrde vi kosan till ett annat säkert kort istället, The Hudson's. Där får man alltid bra mat och servicen är superb.

Proppmätta gick vi till puben The Railway för några sängfösare, och det blev ett par tre drinkar innan vi beslutade oss för att ta kväll. Vi hade ju inte setts sen i mars så vi hade mycket att ta igen.

Vinkeln blir verkligen inte bra när man måste ligga över bordet för att vi båda ska rymmas på fotot:-)

Söndagspromenad

Tänkte jag skulle göra ett snabbt inlägg innan det är dags att ta bussen till Putney för att träffa Carola som är och hälsar på sin man i London tillsammans med deras två döttrar.

Måndag och tisdag har hittills gått i jobbets tecken men på söndag, efter gym och lägenhetsstädning, begav jag mig till Whitechapel för att träffa Mia. Vi hade planerat att gå på en London Walk och sedan äta sen lunch.

Dagens guidade promenad handlade om hur livet var tidigare i East End. Jag har ju som sagt varit på flera av de här turerna och alla guider har varit både kunniga och underhållande. Promenaderna rör sig aldrig över ett stort område men de tar ändå exakt två timmar så man hinner lära sig mycket.

På väg till ett stopp passerade vi en välgörenhetsevenemang som gick ut på att man skulle sänka sig nerför London Hospital. Engelsmän ÄLSKAR att samla ihop pengar till välgörenhet och ofta sker det genom att någon eller några gör något för att få folk att skänka pengar.

Promenaden avslutades vid Spitafields market och därefter sökte vi en pub för efterlängtad sen (kl. var 16) lunch. Vi siktade in oss på de smala gränderna och det tog inte länge innan vi hittade en undangömd pub så vi slapp trängas bland turisterna. Puben hette Kings Stores och maten var fantastiskt god och servicen underhållande.

Vi beställde båda nyskördad sparris med ägg till förrätt och

Sunday Roast till huvudrätt. Den här roasten var nog en av de godare jag någonsin ätit och portionerna stora med massor av grönsaker; spenat, pumpa, broccoli och morötter.

Vi nästan vaggade ut ur puben efteråt.

Annars så fick jag min läsplatta i måndags och den är sååå mycket snabbare än den tidigare jag hade, och aningens tyngre, men inte så det stör.

Nej, nu är det dags att ge sig ut igen. Det blir stek ikväll hade vi tänkt och jag börjar bli hungrig. Jag drack bara kaffe till frukost, gör det nuförtiden, och gjorde en sats ägg- och baconmuffins till lunch. De är grymt mättande så jag har hållit mig bra på två av dem tills nu.

Midsommarbuffé på Stockholm Deli

Just nu ligger Steve och jag på soffan och i fåtöljen och jäser, eller Steve har somnat till och med. Vi har precis kommit hem från en midsommarbuffe på svenskrestaurangen Stockholm Deli i North Sheen och nu är vi alldeles övermätta. Vi började med olika sillinläggningar, gravad lax, rökt lax, rostad biff, kokt nypotatis och olika såser, två gånger. Jag tycker alltid att fisksidan är bäst på bufféer vilket ofta leder till att man överäter redan innan man kommit till varmrätten.

En snaps hör också till midsommarmaten. Inte gott precis men vad gör man inte för att följa traditionen:-).

Varmrätten bestod av köttbullar, janssons frestelse och knackorv.

Och sedan avslutades hela middage med färska jordgubbar, vanligglass och grädde. Perfekt avslutning.

Jag rekommenderar verkligen restaurangen och Steve och jag kommer absolut att komma tillbaka nästa midsommar om vi har möjlighet.

Dumma frågor ger dumma svar

Ibland är frågor som läggs upp i olika Facebook-grupper dummare än tillåtet. Man får iallafall ett gott (småelakt) skratt när man läser de ironiska svaren:-). För er som inte vet så jagar vi vår mat själva med spjut och stenyxor här i London.

Mera bowls

Så här har jag spenderat de senaste torsdags- och fredagskvällarna, vid bowls-planen med att titta på när Steve spelar match. Igår var det dags igen. Det börjar hetta till nu när man börjar närma sig semifinal och final. Hittills har man bara spelat mot andra i sitt eget område, vilket i Steves fall innebär Område 2, men från och med nästa torsdag spelar man mot vinnare i andra områden och på en neutral plan.

Igår mötte Steve och hans lagkompis Bill fjolårvinnarna, och även klubbkompisar, så de kunde förvänta sig en hård match. 3,5!!! timmar senare kunde Steve och Bill äntligen ta hem segern, och ännu en gång med en mycket imponerande poängskillnad. Man trodde nog inte att Steve, som inte spelat på 22 år, och Bill, som är en bra spelare men runt 70 år, ens skulle vinna sin första match, men de plockar lag efter lag:-)

Det pågick också en annan dubbelmatch samtidigt, där ett lag från North Sheen (Steves klubb) spelade mot ett lag från en annan klubb. Killarna från North Sheen, som båda är under 25, förlorade så knappt man kunde förlora mot motståndarna. Nu kan man ta en förlust som en riktig man eller kvinna och inse att alla har en dålig dag, men inte den yngsta killen som är 21. Efter matchen hör det till traditionen att hemmalaget ska bjuda motståndarna på något ätbart och medan lagkompisen glatt åt och pratade med vinnarna, stod 21-åringen utanför och grät så det skvalade- Jag tror att någon tillslut gick och sa till honom att ta sig i kragen och att han måste gå in och sätta sig med de andra eftersom det är vad som förväntas. Det är också pinsamt för lagkompisen. Där satt han sedan och åt medan tårarna droppade ner i maten. Han har uppenbarligen inte lärt sig att ta motgångar ännu. Jag och Steve tyckte jättesynd om honom och Steve gick sedan ut och pratade lite "förstånd" med honom och ge honom uppmuntran. Ingen tycker det är kul att förlora men det är ju bara sport och inte något livsviktigt.

Ikväll är det match igen, i vackra Teddington den här gången. Steve ska spela med en annan klubbkompis, i en annan typ av tävling. Jag har sett ganska många bowls-planer och klubbarer nu:-). Hoppas bara att matchen inte pågår lika länge som igår, det blev kyligt mot slutet. Jag får ofta frågan om jag inte ska börja spela men jag säger alltid nej, jag är alldeles för rastlös och skulle tappa koncentrationen halvvägs. Jag nöjer mig med att titta på och bygga på solbrännan:-)

Bokklubben

Snart helg, om man ska tänka positivt. Om en timme stänger jag datorn och promenerar in till Putney i det fina vädret för min månatliga sportmassage. Den här gången får massören dock inte röra vid mitt hår så att jag ser ut som ett troll, eftersom jag ska åka in till North Sheen efteråt för att kolla när Steve har bowls-match tillsammans med sin laggamrat Bill. Det har gått bra för dem hittills så hoppas turen håller i sig.

Igår var det dags för en annan månatlig händelse, nämligen träff med den svenska bokklubben på svenskrestaurangen Stockholm Deli i East Sheen (många Sheens att hålla reda på:-). Det var lika kul att träffa alla som vanligt och förutom boken så blev det mycket prat om kungligheter på grund av bröllopet förra helgen, var det visst, och det nya tillskottet till kungafamiljen.

När det var dags att åka hem igen köpte jag ett par choklad/kaffebollar till Steve som han nästan slukade i sig när jag kom hem. Han tycker om sött:-).

En av deltagarna i bokklubben, som också är delägare i restaurangen tillsammans med sin partner, Mayvor, berättade att de kommer att ha midsommarbuffé från fredag till söndag så när jag kom hem frågade jag Steve om vi inte skulle kunna gå. Så, nu har jag bokat bord till lördag och ser fram emot att frossa i alla läckerheter. De gör all mat från grunden på den här restaurangen så inget fusk eller IKEA-köttbullar.

Tesco Hudl 2

Så har jag klickat hem en ny läsplatta. Jag tappade den gamla i backen för ca 1 år sedan och även om den har fungerat så har batteritiden blivit 0, dvs. jag kunde bara använda den om den samtidigt var kopplad till laddaren.

För ett par veckor sedan upptäckte jag att sprickorna i de två hörnen blivit en lång spricka tvärs över skärmen

och för några dagar sprack den i sömmarna, jag insåg att det var dags att köpa ny.

Steve hade för ett par månader sedan berättat om livsmedelsaffären Tescos (motsvarar Prisma och Citymarket i Finland) egen läsplatta, Tesco Hudl 1. Den har fått fantastiska recensioner överallt och är i princip den bästa lågbudgetläsplattan man kan få; 99 pund för en platta som slår dyrare plattor med hästlängder är inte dåligt. Inte dåligt heller för ett företag som främst fokuserar på att sälja livsmedel.

Så nu ser jag fram emot att få min orange (man kunde välja mellan olika färger) leksak på posten i början av nästa vecka.

Ikväll är det dinosauriedags för Steve och mig. Jurassic World kom upp på bio i fredags och nu kan jag inte hålla mig längre, måste få se den:-)

Förresten så klippte sig Steve äntligen igår, 8 månader sedan sist. Han såg ut som en ny man när han kom hem och de kände knappt igen honom på jobbet i morse:-) Det låg säkert två kilo hår på golvet efteråt hos frisören.

Förmidsommarpicknick

Så är snart den här helgen till ända. Söndagen har inte varit alltför händelserik, Body Pump kl 10 och senare på kvällen gick vi in till Putney och puben The Rocket för middag. Helt bra med en lite slapp dag, för igår höll vi igång desto längre:-).

Lördagen började med Dance fit-klass kl 8 för mig och jobb fram till kl 12 för Steve. Eftersom Cecilia och Björn har planer för den riktiga midsommaren nästa lördag, tjuvstartade vi med en förmidsommarpicknick i Wandsworth Park. När Steve och jag gick till parken vid halv 2-tiden såg vädret inte alltför upplyftande ut, det kom till och med lite lätt duggregn, men när vi väl satt oss ner blev det långsamt bättre väder och efter ett par timmar till och med sol. Vi fick massor av hundbesök där vi satt, räknade till 10 olika raser. Genast de fick vittring på vår mat kom de rusande och ofta ägarna tätt därefter för att koppla dem:-)

Vi satt i parken nästan tills det blev mörkt. Steve gick hem ett par timmar tidigare eftersom han var helt slut efter 6 dagars jobbande, varav flera av dem i gassande sol. Vi andra avslutade picknicken med var sin drink på puben bredvid, Cat's Back.

Andra dukningen, ostar

Förutom hundar finns det också mycket ekorrar.

Dubbla budskap, först säger dom att man ska ta med sig skräpet hem men sedan
placerar dom en stor skräpkorg bakom skylten. Kan ju säga att jag INTE släpade med mig skräppåsen hem.

Michelin-lunch och bowls, bowls, bowls

Jisses vad tiden rusar iväg, jag hinner inte ens uppdatera bloggen varje dag längre. Många bloggar ju via telefonen men jag tycker att det är för bökigt så det sker sällan.

Nu har jag beslutat mig för att det får vara färdigjobbat för idag och om ca en timme tar jag tåget till ett ställe i sydvästra London som heter Rayne's Park där Steve ska spela singeltävling i bowls ikväll. Det har gått som smort hittills och hoppas det håller i sig.

Igår spenderade jag igen hela kvällen på bowls-klubben i North Sheen, där Steve och hans lagkompis Bill tävlade i par-bowls. De vann även den här gången, så nästa torsdag är det dags igen:-). Steve och hans kompanjon Bill, som är 65+, verkar vara ett bra team, de är båda lugna och låter inte humöret rusa iväg. Tävlingen pågick på i 2,5 timmar och skulle säkert ha pågått i ännu en halvtimme om inte motståndarna hat förstånd att ge upp då de insåg att det inte fanns någon möjlighet för dem att vinna. 2,5 timmar är lite väl lång tid att sitta och titta, men trots det är tävlingarna ofta ganska välbesökta (finns bar där också så kanske den som drar mest:-) och människorna är pratsamma.

Tidigare under dagen mötte jag upp med Sofia i Wandsworth Common för lunch. Hon söker jobb just nu och då passar det perfekt att träffas på lunch. Den här gången provade vi en lite finare restaurang vid WC som hette Chez Bruce. Den har en Michelin-stjärna så priserna är inte precis som på en McDonalds precis men de hade luncherbjudande så det utnyttjade vi. Specialmenyn hade dessutom massor att välja mellan så det gick ingen nöd på oss.

Vi började med en "dagens drink" som var äpple- och fläder-Gin &Tonic. Mycket fräscht.

Sedan valde vi båda kycklingleverpate. Finns det lever på menyn så beställer jag alltid den.

Till huvudrätt valde jag något som jag normalt aldrig skulle välja, lamm. Jag tänkte som så att en sån här prisbelönad restaurang kan knappast servera lamm som smakar ylle och det gjorde den inte heller. Jättegott!

Det ingick dessert i specialerbjudandet också och eftersom jag inte hade lust att betala 6 pund extra för en ostbricka valde jag en kokospannacotta. Pannacottan var ganska liten, som två fingerborgar typ, och så lämnade jag allt runtom.

Maten var mycket god och servicen minst sagt effektiv, vilket man kan förvänta sig från en restaurang av den här kalibern. Skulle inte ha något emot att gå igen, de har en specialkvällsmeny också.

Ikväll blir det nog att ta med sig paraply. De hotade med dunder och brak och åskskurar. Hoppas inte åskan bryter ut när de spelar, de blir ju som vandrande åskledare där på spelplanen.

Skönthetsbehandling del 2

Ännu en småkall dag är till ända. Vädret är verkligen varierande just nu, torsdag-lördag förra veckan var det hur varmt som helst, men hittills den här veckan har det hittills varit runt 18 för att bli både 23 och 25 grader från och med torsdag. Passar bra dock eftersom jag ska gå och se Steve spela både torsdag och fredag. Två timmar i solen i England ger en snygg solbränna kan jag meddela.

Idag var det dags för min andra Dermapen-behandling. Själva behandlingen tar bara ca 20 minuter för hela ansiktet, men till det kommer minst 30 minuters väntan på att bedövningskrämen ska verka och kylmask efteråt för att lugna rodnaden. Den här gången var jag inte röd som en brandbil utan bara "tomatfärgad". Smart nog hade jag tagit med en keps den här gången att gömma mig under när jag smög hem via bakgatorna:-). Killen som behandlar mig sade att jag är nog den som blir mest röd av alla hans patienter, suck, men inte mycket att göra eftersom det som gör mig mest röd tror jag är bedövningskrämen och DEN kan man inte vara utan i den här behandlingen. Men, trots bedövningskräm i pannan så gjorde det ordentligt ont när han förde pennan över den, det fick mina ögon att tåras ordentligt. Men jag är ingen större gnällspik så jag bet ihop, trots allt så betalar jag för behandlingen så det är bara att stå sitt kast:-)

Jag och Steve hade planerat in middag på Hudson's på kvällen, om jag inte blev alltför röd. Vid 18-tiden var jag, efter flera appliceringar av kylgel med aloe vera, inte längre tomatröd utan snarare flammigt Body Attack-röd. Jag hade dock bestämt mig för att äta ute så tvärtemot min "skönhetsbehandlares" råd (risk för inflammation) så pudrade jag de röda partierna och så gav vi oss iväg.

Maten på Hudson's och speciellt servicen var enastående som vanligt och som alltid på tisdagar så var det smockfullt. Först satte vi oss vid ett bord i konservatoriet, men när jag såg att jag skulle stirra in i en stor spegel och se mitt röda fejs hela kvällen så bytte vi bord till ett mörkt hörn istället:-)

Dublin chicken med ostsås, blir man inte mätt efter den huvudrätten blir man aldrig mätt

I morgon borde hudfärgen vara tillbaka till den normala igen men jag kommer att hoppa över morgonens gympass (man borde inte gå på gym inom 24 timmar efter behandling på grund av de öppna porerna) och siktar på kvällens Body Attack istället. Jag ser fram emot att se hur huden förändras under den kommande veckan när kollagenproduktionen får ny fart. När jag tittade på de foton som min "behandlare" tog förra gången så såg jag tydligt att mina porer krympt och linjer och rynkor blivit grundare och huden fått mer lyster.

Nordicana

Den här helgen har jag haft besök av Svanhild som normalt bor utanför Birmingham. Hon kom ner för evenemanget Nordicana som är ett tvådagarsevenemang för alla som gillar nordiska thriller-/kriminalserier.

Hon anlände redan på fredag kväll eftersom evenemanget började tidigt på lördag morgon och bjöds naturligtvis på drinken Blue Arrow eftersom hon aldrig druckit det förut.

I år hölls Nordicana i en gammal bio i Limehouse, östra London.

Intresset för nordiska thrillers är jättestort i Storbritannien och har varit det i några år nu och jag tror nästan engelsmännen är mer insatta än jag, för jag hade inte sett någon av de serier som de visade exklusiva avsnitt av. Efter varje förevisning så intervjuade de även skådespelare från de olika serierna,

Här skådespelare i den danska serien Arvet (The Legacy)

Sofie Gråbøl, känd från bland annat The Killing,

Sofia Helin från The Bridge (Bron på svenska?)

Och ett gäng skådespelare frän danska serien 1864. Det var intressant att få se och lyssna till kända skådespelare i verkliga livet.

Det sista TV-serieavsnittet för kvällen skulle ha börjat kl 18, Jordskott, men då hade vi suttit och kollat och lyssnat sedan kl 10 så vi kände att vi sett tillräckligt och beslöt oss för att åka hem.

Tre tågresor senare var vi hemma i Wandsworth och vi gick in på en restaurang nära tågstationen för middag som hette Konningans. Maten var helt ok, speciellt levern som jag tog till förrätt. Något som däremot irriterade mig var att man inte kunde byta ut potatisen i huvudrätterna till något annat än sallad, trots att allt kostade samma. DET tycker jag är dålig service, hur mycket mättar salladsblad liksom?! Som tur är är de flesta restauranger serviceinriktade och byter sidorätter utan att blinka så hit kommer jag inte att gå igen.

Koljan som jag tog till huvudrätt, med den jävla salladen, visade sig inte vara min favoritfisk, fick kväljningar till slut. Tycker helt enkelt inte om storflakiga vita fiskar som torsk, kolja och liknande.

Efter middagen satt vi bara hemma, drack ett par glas Cava och pratade om livet till kl 1. Idag lyckades vi alla sova till kl 9 och åt en lätt frukost innan vi gick till en pub i närheten för Sunday Roast. Efteråt körde Svanhild hem igen och jag och Steve har bara slappat.

Nya fredagsnöjet

Idag har jag lyft vikter på Body Pump, bakat 2 olika LCHF-frukostbröd, dammsugit och naturligtvis jobbat. Allt är klart för min kompis Svanhilds ankomst ikväll. Nu sitter jag och gassar i solen i North Sheen med ett glas vin och kollar på när Steve tävlar i Bowls. Det går mycket bra hittills.

Sent from my Windows Phone

Soliga dagar

Steve och jag är nyss hemkomna från ännu en bowls-match. Ikväll spelade han par mot par och han och hans medspelare vann, igen. Sådana här tävlingar pågår i minst två timmar, men jag tycker det är ganska avslappnande att sitta och njuta i solen och följa spelet. Hellre det än att sitta hemma och titta på dålig TV. Imorgon är det dags igen, men då spelar han singelmatch mot en klubbkamrat och den tävlingen måste jag naturligtvis gå och se.

Igår träffade jag Suss på middag och drinkar. Vi provade på en hotellrestaurang som heter Addendum. Jag är inte något stort fan av hotellrestauranger eftersom de ofta saknar atmosfär och den här var inget undantag, men när de nu erbjöd 50 % rabatt på a la carte-menyn så var det synd att inte prova på.

Det blev carpaccio till förrätt och

Sirloin-stek till huvudrätt. Helt gott men inget speciellt.

Efter maten gick vi och satte oss utanför en bar i närheten och njöt av ett par Apperol spritzers, hur gott och läskande som helst. Det var så kul att träffa Suss igen, och den här gången hade det bara gått ett par tre eller fyra veckor sedan vi sågs senast. Rekord:-)

När jag tog tåget hem från Waterloo till Wandsworth fick vi en konduktör med humor. När han räknat upp alla stationer som tåget skulle stanna vid avslutade han med kommentaren att "där har ni lite att välja mellan". Han började också hålla en liten frågesport över högtalarna för att vi inte skulle somna och sa att, "svaren fick vi sedan lämna in i Brentford" som var slutstationen. Hans underhållning gav upphov till en hel del leenden. Jag gillar när folk i seriösa yrken kan skoja till det lite.:-)

När jag kom hem så möttes jag av den här livströtta tulpanbuketten. Eftersom den ännu inte börjat tappa blad beslöt jag mig för att ge den lite "första hjälpen" och skar av lite av stjälkarna. I morse hade de rest sig några centimeter så de överlever säkert ännu ett par dagar.

Imorgon kväll kommer min norska kompis Svanhild hit från Birmingham där hon normalt bor. På lördag ska vi nämligen gå på ett evenemang som heter Nordicana som visar nordiska kriminalserier och -filmer i dagarna två. Vi kommer bara att gå på lördag för programmet är nästan detsamma på söndag.