En kväll i Mayfair

Trevlig lördag! Jag var så seg när väckarklockan ringde kl 7.40 i morse att jag starkt funderade på om jag skulle hoppa över dansklassen (samma känsla nästan varje lördag morgon😁). Jag valde dock att tänka positivt, att det är jättekul när man väl är där, så jag klädde på mig och gick dit. Det är tur att jag bara bor 10 minuters promenad från gymmet för det gör det svårt att hitta vettiga ursäkter😊.

Steve kom tillbaka i torsdags efter några dagars besök hos sina föräldrar och har fått överta Busens nattliga kärleksattacker. Det tar länge för mig att somna om efter att ha haft en 6 kilo kurrande klump på bröstet som "stångar" en med huvudet. Gulligt, men inte kl. 4 på morgonen😏

Min och Angelas svenska kompis Cecilia har varit på besök i London i veckan, det första sedan coronapandemin började, och på torsdag slog vi på stora trumman och firade. 

Vi började med att skåla i champagne i baren på The Ritz.

Inredningen kändes lite som baren på en sverigebåt, men mycket mer påkostad😉. Jag har inte besökt baren tidigare men dock ätit middag i restaurangen 2 eller 3 gånger. De har då och då specialerbjudanden med trerätters och då är det inte så fasligt dyrt faktiskt och värt ett besök. The Ritz är en institution i London. Det är en upplevelse att ha servitörer som surrar runt en, och där var och en har sitt eget ansvarsområde (servera vatten, bröd, vin, ta upp beställning etc.).

Efter drinkarna gick vi nästan över vägen till restaurangen Langan's. Ett annat ställe där det vimlar av välklädda servitörer.

Jag beställde råbiff till förrätt (gör oftast det om den finns på förrättsmenyn) som en servitör blandade till med stor noggrannhet enligt hur kryddstark jag ville ha den. Den var jättegod!

Till huvudrätt beställde vi alla tre filet mignon med bernaisesås som smälte i munnen. Jag valde gröna bönor med mandel och de andra beställde potatisgratäng.

Vi drack ett gott rött vin från Sydafrika som deras sommelier rekommenderade. Jag har börjat dricka allt mer sydafrikanska viner, och det är sällan det blir fel. Sommelieren berättade med inlevelse om sitt besök på en sydafrikansk vingård där han fått hjälpa till att skörda druvor. Det är alltid intressant att lyssna på människor som brinner för sitt yrke. Det blev en god middag med väldigt bra service.

Vi avslutade kvällen med en drink på ett mycket billigare ställe, nämligen på en pub:-)

Innan jag träffade Cecilia och Angela hann jag gå in på den jättestora bokaffären Waterstone på vägen och köpa en reseguide om Sevilla. Nästa torsdag bär det iväg om flyget går som det ska. Google i all ära men jag vill alltid ha med mig en fysisk reseguide där åtminstone den viktigaste informationen finns. Jag köpte också en bok om ovanliga barer och restauranger i London som man så småningom får börja äta och dricka sig igenom😊