Förbandet hette Voodoo Johnson?!. Ett av de bättre förbanden jag hört måste jag säga, trots att de spelade hårdrock:-)
En halvtimme senare var det dags för Europe att inta scenen och sen följde 1,5 timme med både nya låtar och gamla godingar. Varken jag eller Annika är några hårdrocksfans, i min familj var det brorsan som skötte om den delen medan jag höll mig till Niklas Wahlgren, Mauro Scocco, Take That, Backstreet Boys osv., men vi blev positivt överraskade. Ljudet under konserten var också bra, man behövde inga öronproppar.
När vi var på väg till konserten spekulerade vi i om vi skulle bli de enda där (för vem minns Europe liksom...), eller att hela publiken skulle bestå av svenskar. Vi blev dock överraskade. Köerna var säkert 100 meter långa när vi kom och det var en skön blandning av gråhåriga och skalliga män och hårdrockare med långt hår till tjejer i tonåren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar