Så är årets sista dag här och den ska jag fira hos Cecilia och Björn som bjuder på fest. Det ska blir riktigt kul. Om det inte regnar så är planen att gå till Primrose Hill och se fyrverkerierna på Themsen men det ser lite osäkert ut för tillfället. I Finland verkar temperaturen ha fastnat på i genomsnitt +1 med moln och regn, här ligger den konstant på +11 med moln och regn. Jag har också granskat tågtidtabellerna noga och det ser ut som om de går dygnet runt, dvs. de "riktiga" tågen också, inte bara tunnelbanan. Puh.
Många bloggar som jag läser gör en sammanfattning av året men där går jag som kärringen mot strömmen:-) Är inte mycket för att se tillbaka, kan personligen inte riktigt förstå pointen att älta det som har varit. Det som har hänt har hänt, både det roliga och mindre roliga.
Här ska jag plåga er med ännu en bild av Elvis i ett av sina favoritsovställen, morsans tvättkorg. Katter är verkligen formbara. Jag satte upp bilden på Facebook också och en kompis kommenterade att hon först trodde att det var en hög med sand och jag kan se likheten:-)
Lite om gårdagens hemresa då kanske som gick väldigt smärtfritt, jag hann till och med äta en sallad på Vanda flygfält. Den var inte var så pjåkig eftersom man fick välja en eller två proteiner själv.
Rutten Vanda till London skedde med British Airways som är det enda flygbolaget som jag normalt flyger med inom Europa som fortfarande serverar gratis alkohol. Det finns ingen hejd på hur gärna de vill dela ut den:-) Jag festade till det med två små flaskor rött vin som var riktigt gott, något spanskt, och resten vatten. Man blir lättare påverkad när man dricker på flyget än "normalt" så det gäller att se upp, tror det har något med syret i luften. Typiskt min (o)tur så satt jag omringad av engelsmän i 20-årsåldern och speciellt tjejerna gick loss på spriten med både G&T, vodka och coke samt vin. Engelska ungdomar, speciellt, är väldigt högljudda normalt och ännu mer när de är lite påverkade. När jag åkte hem inför julen bestod passagerarna främst av finländare och koreaner och det var så underbart tyst och skönt.
När man flyger in mot London på kvällen så ser man hur massiv staden är, ljus så långt ögat når. Det är riktigt vackert.
När jag anlände till London var det bara att gå igenom passkontrollen som gick någorlunda snabbt, hämta väskan och ta tunnelbanan till Hammersmith där jag böt till buss. Bussresan är alltid lite av en mardröm om man har en stor väska med sig eftersom bussen ofta är full av folk, speciellt på kvällen, men med lite fan anamma så går det. Det som irriterar mig är att människor som står på platsen för barnvagnar inte fattar att de borde flytta på sig trots att de ser att man kommer med en stor väska. Det betyder att man hamnar typ mitt i gången och hindrar folk från att stiga på och av bussen. Jag funderade under några sekunder över om jag skulle ha satt min väska framför dem och stängt in dem och tvingat dem att kliva över den när de skulle ut. DET skulle kanske ha lärt dem ... eller så kunde jag ha bett dem flytta på sig:-)
När jag äntligen kom till lägenheten och släpat min 20+ kg tunga väska uppför tre våningar så satte jag elementen på högsta temperatur och tände en massa ljus för det var kallt och rått i lägenheten efter att den stått obebodd i 2 veckor. Jag passade också på att packa upp allt för att få det ur vägen.
Idag inledde jag dagen i hälsans tecken med en ordentlig genomkörare av kroppen på Body Conditioning. Det kändes inte som om jag hade tappat alltför mycket muskler under de två veckorna jag var hemma så det var ju skönt.
Efter gymet gick jag via Sainsburys och köpte lite mat för imorgon, eftersom jag misstänker att alla affärer är stängda då.
Jag provade också på att baka frukostsemlor/frallor med Zucchini som blev både saftiga och jättegoda. Dem kommer jag absolut att göra igen. Ni hittar receptet i slutet på inlägget men jag hittade det på den här bloggen.
Det fick bli en fralla till lunch med grov leverpate som jag tagit med mig från Finland och kaffe.
Förutom bakning så har jag rensat lägenheten på alla julpynt och tvättat en maskin med kläder. Jag lyssnade också en stund på julmusik men det gjorde jag inte av nostalgiska skäl utan för att få ut min jul-CD ur skivspelaren. Det är något fel på spelaren och man kan bara öppna CD-luckan när den är "uppvärmd" och det blev den först efter 13 låtar.
Så, det är lite om vad jag sysslat med sedan igår och då återstår det bara att önska alla ett
GOTT NYTT ÅR!!!
Zucchinifrallor
ca 6-8 st
4 ägg
2 dl finriven zucchini
1 1/2 dl mandelmjöl
2 msk fiebrhusk
2 msk kokosnötsmjöl
1/2 dl sesamfrön (jag tog linfrön som ju är så bra för magen)
3 msk solrosfrön
1/2 tsk salt
1 1/2 tsk bakpulver
Sätt ugnen på 200 grader. Vispa äggen fluffigt och tillsätt den rivna zucchinin. Blanda de torra ingredienserna och rör ner i ägg– och zucchiniblandningen.
Låt stå ca 10 min och forma sen bullar av smeten. Grädda i mitten av ugnen ca 20 min. Låt svalna på galler.
31 december 2013
29 december 2013
Sista kvällen
Så lider snart julsemestern mot sitt slut. Kappsäcken är nästan helt packad, bara maten kvar som jag sätter i imorgon just före det bär iväg till flyget.
Här en bild av skönhetsprodukterna som jag köpte för några dagar sedan, allt Lumene; Rouge, ögonkräm, BB-kräm och fuktkräm. Få se om det blir någon skillnad.
Idag har jag också rensat ut mina gamla kläder från 90- och 00-talet som jag inte längre använder. Det blev 5 fulla sopsäckar! Jag fattar inte hur jag kunde ha burit många av plaggen eftersom de inte är snygga på något sätt ... fast det var dom ju förstås på 90-talet:-).
Ikväll blir det bastu, farsans cocktail och Lasse Åbergs sista "sällskapsrese"-film, Hälsoresan, och då har jag sett alla 5 den här julen.
Här en bild av skönhetsprodukterna som jag köpte för några dagar sedan, allt Lumene; Rouge, ögonkräm, BB-kräm och fuktkräm. Få se om det blir någon skillnad.
Idag har jag också rensat ut mina gamla kläder från 90- och 00-talet som jag inte längre använder. Det blev 5 fulla sopsäckar! Jag fattar inte hur jag kunde ha burit många av plaggen eftersom de inte är snygga på något sätt ... fast det var dom ju förstås på 90-talet:-).
Ikväll blir det bastu, farsans cocktail och Lasse Åbergs sista "sällskapsrese"-film, Hälsoresan, och då har jag sett alla 5 den här julen.
28 december 2013
Dagarna som gått
Hej igen. Det blev visst några dagars bloggpaus men det händer inte så mycket här på landet och vädret inbjuder inte till några större aktiviteter heller. Jag har iallafall tvingat mig ut på en timmes promenad mellan regn- och snöskurarna nästan varje dag för att få lite frisk luft.
Igår var det sämre väder än tidigare. När jag och Magnus körde till Vasa för några timmars shopping var det uppehåll, några timmar senare började det regna och i tid för när jag skulle köra till Jakobstad för middag tillsammans med Maria på kvällen så började det snöa och det blev spårigt och halt på vägen. Det blev snabbt vitt på marken. När det var dags att åka hem igen tre timmar senare så hade det börjat regna igen och när jag steg upp i morse igen var det grönt på marken.
Här kommer lite bilder från de senaste dagarna. Våra jular är väldigt traditionella, vi gör och äter samma sak varje år och det är så vi vill ha det.
Att titta på Svensson, Svensson är ett måste, likaså Karl Bertil Jonssons julafton
Jag tillåter mig också ett par tallrikar kolhydratstinn risgrunsgröt med fruktkräm. Älskar risgrynsgröt men äter den bara till jul.
Elvis fick inga julklappar men han var lika nöjd över julklappspåsarna.
Det har också blivit ett par glas mousserat vin ...
Och Blue Arrow-drinkar. Få se om man skulle få farsan att göra en ikväll också, det är ju trots allt lördag och jag såg att det fortfarande finns lime i kylen:-)
På juldagen kommer alltid andra brorsan Owe med min svägerska och dotter och hälsar på och sover över. Det är alltid jättetrevligt.
Elvis brukar inte vara många meter från matbordet när det vankas mat.
Så här ligger Steve ofta, med framfötterna ihopvikta under sig. Kan inte säga att det ser bekvämt ut.
Igår var som sagt yngsta brorsan Magnus och jag till Vasa för lite mellandagsshopping. Jag hittade inga kläder men köpte iallafall mat som ost och grillkorv som jag ska ta med mig, Omega 3-kosttillskott, en förpackning snabbverkande Burana huvudvärkstabletter (tycker de är bättre än engelska), Lumene ansikts- och ögonkrämer och lite annat smått och gott. Som vanligt åt vi lunch på Fondis, finns inget alternativ för mig när jag besöker Vasa lunchtid. Jag åt stekta strömmingsflundror med dill- och smörsås till huvudrätt (till förrätt serveras ett välfyllt salladsbord). Jag lämnade naturligtvis största delen av potatismosen men mätt blev jag.
På kvällen gick bilen norrut och Jakobstad där jag och Maria träffades på Stadshotellet för middag. Vi var dit för ett par jular sedan också och jag tyckte att maten var så bra att jag gärna ville dit igen. Jag imponerades också av att man serverade ett glas vin (jag körde ju så det kunde inte bli mer än ett glas) UTAN att använda mått. I Finland ger de vanligtvis inte en droppe mer än de behöver.
Jag valde en väldigt österbottnisk fisk till förrätt, siksoppa med krutonger av stekt malaxlimpa. Om soppan skulle varit lite mindre salt hade den varit perfekt. Jag drack säkert en liter vatten efterråt.
Jag glömde helt bort att fota huvudrätten som var stekt nötkött med potatismos smaksatt med pepparrot. Det blev mycket potatismos den dagen men igen så lämnade jag största delen av den vilket var tur för annars skulle jag inte ha orkat allt.
Eftersom vi valde en färdig meny så hörde det också till efterrätt som i mitt fall var Grand Mariner-parfait. Jag tycker normalt inte om parfait för de brukar ofta överfrysa dem men den här var mer som en mousse.
Jag rekommenderar verkligen restaurangen.
Vi satt länge och pratade för vi hade ju inte setts sedan i somras och det blir inte av att man skriver e-post längre om det inte är något specifikt som man behöver säga.
Här är en bild av mitt nyårsnagellack som jag köpte på i Vasa av märket Mavala. Det verkar sitta som berg med lite hjälp av under- och överlack. Mera glitter till folket!
Igår var det sämre väder än tidigare. När jag och Magnus körde till Vasa för några timmars shopping var det uppehåll, några timmar senare började det regna och i tid för när jag skulle köra till Jakobstad för middag tillsammans med Maria på kvällen så började det snöa och det blev spårigt och halt på vägen. Det blev snabbt vitt på marken. När det var dags att åka hem igen tre timmar senare så hade det börjat regna igen och när jag steg upp i morse igen var det grönt på marken.
Här kommer lite bilder från de senaste dagarna. Våra jular är väldigt traditionella, vi gör och äter samma sak varje år och det är så vi vill ha det.
Att titta på Svensson, Svensson är ett måste, likaså Karl Bertil Jonssons julafton
Jag tillåter mig också ett par tallrikar kolhydratstinn risgrunsgröt med fruktkräm. Älskar risgrynsgröt men äter den bara till jul.
Elvis fick inga julklappar men han var lika nöjd över julklappspåsarna.
Det har också blivit ett par glas mousserat vin ...
Och Blue Arrow-drinkar. Få se om man skulle få farsan att göra en ikväll också, det är ju trots allt lördag och jag såg att det fortfarande finns lime i kylen:-)
På juldagen kommer alltid andra brorsan Owe med min svägerska och dotter och hälsar på och sover över. Det är alltid jättetrevligt.
Elvis brukar inte vara många meter från matbordet när det vankas mat.
Så här ligger Steve ofta, med framfötterna ihopvikta under sig. Kan inte säga att det ser bekvämt ut.
Igår var som sagt yngsta brorsan Magnus och jag till Vasa för lite mellandagsshopping. Jag hittade inga kläder men köpte iallafall mat som ost och grillkorv som jag ska ta med mig, Omega 3-kosttillskott, en förpackning snabbverkande Burana huvudvärkstabletter (tycker de är bättre än engelska), Lumene ansikts- och ögonkrämer och lite annat smått och gott. Som vanligt åt vi lunch på Fondis, finns inget alternativ för mig när jag besöker Vasa lunchtid. Jag åt stekta strömmingsflundror med dill- och smörsås till huvudrätt (till förrätt serveras ett välfyllt salladsbord). Jag lämnade naturligtvis största delen av potatismosen men mätt blev jag.
På kvällen gick bilen norrut och Jakobstad där jag och Maria träffades på Stadshotellet för middag. Vi var dit för ett par jular sedan också och jag tyckte att maten var så bra att jag gärna ville dit igen. Jag imponerades också av att man serverade ett glas vin (jag körde ju så det kunde inte bli mer än ett glas) UTAN att använda mått. I Finland ger de vanligtvis inte en droppe mer än de behöver.
Jag valde en väldigt österbottnisk fisk till förrätt, siksoppa med krutonger av stekt malaxlimpa. Om soppan skulle varit lite mindre salt hade den varit perfekt. Jag drack säkert en liter vatten efterråt.
Jag glömde helt bort att fota huvudrätten som var stekt nötkött med potatismos smaksatt med pepparrot. Det blev mycket potatismos den dagen men igen så lämnade jag största delen av den vilket var tur för annars skulle jag inte ha orkat allt.
Eftersom vi valde en färdig meny så hörde det också till efterrätt som i mitt fall var Grand Mariner-parfait. Jag tycker normalt inte om parfait för de brukar ofta överfrysa dem men den här var mer som en mousse.
Jag rekommenderar verkligen restaurangen.
Vi satt länge och pratade för vi hade ju inte setts sedan i somras och det blir inte av att man skriver e-post längre om det inte är något specifikt som man behöver säga.
Här är en bild av mitt nyårsnagellack som jag köpte på i Vasa av märket Mavala. Det verkar sitta som berg med lite hjälp av under- och överlack. Mera glitter till folket!
23 december 2013
Glöggkväll
Idag fick vi lite snö, kors i taket. Det regnade i morse men efter lunch övergick det till snö och jag passade på att ta en promenad innan det skulle börja regna igen. Det var skönt att få lite frisk luft fast jag tycker det är otroligt tråkigt att promenera ensam utan musik i hörlurarna. Jag hade tänkt överföra några musik-CD till min nya telefon men det hanns inte med.
Igår kom då Cecilia och Björn hit på tysk "glögg", eller snarare punch eftersom den dricks året runt i Tyskland. Smakar iallafall som glögg, bara flera gånger bättre. Den heter Feurezangenbowle.
Tänt var det här! En sockertopp, som placerats på en speciell hållare, dränks i Stroh-rom tänds på och får smälta ner i en kastrull med rödvin, rivet apelsinskal, pressad apelsin och glöggkryddor.
När glöggen var klar gick vi ner till vår "gillestuga". Det är så mysigt att sitta där på vintern med elden som sprakar i öppna spisen. Vi serverade glöggen med ugnsbakad brie, rostat bröd, morsans hembakta småkakor och lite annat smått och gott.
Ett perfekt sätt att hålla glöggen varm.
Vi satt länge och åt och drack (vi hade trots allt nästan 3 liter glögg att ta oss igenom:-). Cecilia och min bror Magnus är nästan jämngamla så de hade dessutom många gemensamma bekanta att uppdatara sig om. Det var en jättemysig kväll.
Ikväll blir det julbastu med bastukvastar som farsan tog i somras och torkade. Några timmar i vatten och de blir näsan som nya.
Igår kom då Cecilia och Björn hit på tysk "glögg", eller snarare punch eftersom den dricks året runt i Tyskland. Smakar iallafall som glögg, bara flera gånger bättre. Den heter Feurezangenbowle.
Tänt var det här! En sockertopp, som placerats på en speciell hållare, dränks i Stroh-rom tänds på och får smälta ner i en kastrull med rödvin, rivet apelsinskal, pressad apelsin och glöggkryddor.
När glöggen var klar gick vi ner till vår "gillestuga". Det är så mysigt att sitta där på vintern med elden som sprakar i öppna spisen. Vi serverade glöggen med ugnsbakad brie, rostat bröd, morsans hembakta småkakor och lite annat smått och gott.
Ett perfekt sätt att hålla glöggen varm.
Vi satt länge och åt och drack (vi hade trots allt nästan 3 liter glögg att ta oss igenom:-). Cecilia och min bror Magnus är nästan jämngamla så de hade dessutom många gemensamma bekanta att uppdatara sig om. Det var en jättemysig kväll.
Ikväll blir det julbastu med bastukvastar som farsan tog i somras och torkade. Några timmar i vatten och de blir näsan som nya.
22 december 2013
Dan före dan före dopparedan
Här rusar dagarna iväg och det känns mest som kväll hela tiden.
Farsan hittade ett riktigt praktexemplar till gran i våra skogar, jämn och med tjocka barr. En sådan gran hittar man inte varje år, inte ens vartannat.
Elvis, liksom de flesta katter, var väldigt intresserad av allt som hängde och glittrade de första dagarna och man fick hålla ett öga på honom.
Halmbocken brottade han genast ner:-)
När han hade siktet inställt på en av bollarna fick man dra bort honom.
Igår kom min andra bror Owe, min svägerska Anna och deras dotter Sara och hälsade på. Jag hade köpt med mig en "christmas pudding" med en tvist, eller i det här fallet chokladsåsfyllning, till efterrätt. Den var mycket godare än vanlig christmas pudding men man behövde inte ta någon stor bit eftersom den var väldigt mäktig. Det var kändiskocken Heston Blumenthal som hade utvecklat ett antal julbakverksrecept till Waitrose och då brukar det alltid bli bra.
I eftermiddag har vi varit till Munsala kyrka och lyssnat på "De vackraste julsångerna". Det var förvånandsvärt lite folk men jag antar att det berodde på att vägarna är glashala och de vågade sig inte ut. Vi fick iallafall sjunga julsånger och lyssna till körsång. Det ovanligaste var nog att sjunga "O, du saliga" till ackompanjemang av dragspel. Det blev genast lite mer "upbeat" tempo och dansbandsstuk på sången:-)
Snart kommer Cecilia och Björn hit på glögg och diverse tilltugg. Morsan har bakat i flera veckor så det finns att ta av om man säger så.
Farsan hittade ett riktigt praktexemplar till gran i våra skogar, jämn och med tjocka barr. En sådan gran hittar man inte varje år, inte ens vartannat.
Elvis, liksom de flesta katter, var väldigt intresserad av allt som hängde och glittrade de första dagarna och man fick hålla ett öga på honom.
Halmbocken brottade han genast ner:-)
När han hade siktet inställt på en av bollarna fick man dra bort honom.
Igår kom min andra bror Owe, min svägerska Anna och deras dotter Sara och hälsade på. Jag hade köpt med mig en "christmas pudding" med en tvist, eller i det här fallet chokladsåsfyllning, till efterrätt. Den var mycket godare än vanlig christmas pudding men man behövde inte ta någon stor bit eftersom den var väldigt mäktig. Det var kändiskocken Heston Blumenthal som hade utvecklat ett antal julbakverksrecept till Waitrose och då brukar det alltid bli bra.
I eftermiddag har vi varit till Munsala kyrka och lyssnat på "De vackraste julsångerna". Det var förvånandsvärt lite folk men jag antar att det berodde på att vägarna är glashala och de vågade sig inte ut. Vi fick iallafall sjunga julsånger och lyssna till körsång. Det ovanligaste var nog att sjunga "O, du saliga" till ackompanjemang av dragspel. Det blev genast lite mer "upbeat" tempo och dansbandsstuk på sången:-)
19 december 2013
Ingen jul utan Ernst
Nu har Ernst köpt julgran, undras vad han ska dekorera med ... örontopsar, gamla raggsockor eller kanske tomma, sprejmålade toalettrullar!?
Sent from my Windows Phone
Sent from my Windows Phone
Hemma
Jag landade till ett grönt Finland och runt noll grader, lite skillnade från de senaste 3 åren när det nästan varit -30 och massor av snö nästa hela julen. Nå, det hinns ännu. Flyget gick iallafall som smort och resväskan följde med mig. Jag hade packat ned ett par flaskor engelskt vin (en flaska vitt och en rött) också i kappsäcken och de hade också hållit diverse lyft och slag. Skulle inte ha varit kul om de gått sönder och allt skulle ha stunkit alkohol.
I morse klarade jag av både ett tandläkarbesök och frissabesök. Jag hade inga hål och de begynnande hålen mellan tänderna så hade inte förändrats alls sedan han röntgade dem första gången 2009 så det är jag MYCKET nöjd över. Jag har ganska dålig tandkvalitet men sedan jag började äta LCHF-kost för nästan 3 år sedan har tänderna varit i toppskick. Det beror absolut på att jag inte behöver gå och småäta hela tiden då jag står mig på 2-3 mål om dagen och inga mellanmål och att jag äter minimalt med kolhydrater som fräter på tänderna, oberoende av typ och mängd. Är ingen större tandläkarfantast men man har inte så mycket att välja på, eller jo, tandvärk.
Vad jag däremot gillar är att gå till frissan och få håret omskött, det är 5 månader sedan sist, dvs. när jag var hem i Finland senast. Den här gången bad jag henne bara att toppa (och slinga) eftersom jag skulle vilja att det växte ut lite. Jag vill testa om jag kan få det att växa längre än i axelhöjd, har inte haft det typ sedan jag var 6.
Elvis har lagt på sig några kilon sen i somras och är hur mjuk och mullig som helst, gosbollen:-). Morsan berättade att han har blivit helt galen efter smör och sträcker sig upp mot matbordet om han ser smörpaketet. En riktig LCHF-katt-)
LCHF-frukosten är också tillagad, nöt- och frögranola och ostfrallor. Nu borde jag ha så det räcker hela semestern.
Ikväll kom min yngsta bror Magnus hem från Bergen, Norge där han normalt bor. Hans anslutningsflyg från Helsingfors till Vasa blev annullerat (SAS) så han tvingades ta tåget upp, 4 timmar av skog och mörker. Mina föräldrar var och hämtade honom till tågstationen. Jag åker aldrig med SAS längre, de är helt opålitliga och annullerar flyg till höger och vänster ... och sen klagar de på att de inte har tillräckligt med passagerare.
I morse klarade jag av både ett tandläkarbesök och frissabesök. Jag hade inga hål och de begynnande hålen mellan tänderna så hade inte förändrats alls sedan han röntgade dem första gången 2009 så det är jag MYCKET nöjd över. Jag har ganska dålig tandkvalitet men sedan jag började äta LCHF-kost för nästan 3 år sedan har tänderna varit i toppskick. Det beror absolut på att jag inte behöver gå och småäta hela tiden då jag står mig på 2-3 mål om dagen och inga mellanmål och att jag äter minimalt med kolhydrater som fräter på tänderna, oberoende av typ och mängd. Är ingen större tandläkarfantast men man har inte så mycket att välja på, eller jo, tandvärk.
Vad jag däremot gillar är att gå till frissan och få håret omskött, det är 5 månader sedan sist, dvs. när jag var hem i Finland senast. Den här gången bad jag henne bara att toppa (och slinga) eftersom jag skulle vilja att det växte ut lite. Jag vill testa om jag kan få det att växa längre än i axelhöjd, har inte haft det typ sedan jag var 6.
Elvis har lagt på sig några kilon sen i somras och är hur mjuk och mullig som helst, gosbollen:-). Morsan berättade att han har blivit helt galen efter smör och sträcker sig upp mot matbordet om han ser smörpaketet. En riktig LCHF-katt-)
LCHF-frukosten är också tillagad, nöt- och frögranola och ostfrallor. Nu borde jag ha så det räcker hela semestern.
Ikväll kom min yngsta bror Magnus hem från Bergen, Norge där han normalt bor. Hans anslutningsflyg från Helsingfors till Vasa blev annullerat (SAS) så han tvingades ta tåget upp, 4 timmar av skog och mörker. Mina föräldrar var och hämtade honom till tågstationen. Jag åker aldrig med SAS längre, de är helt opålitliga och annullerar flyg till höger och vänster ... och sen klagar de på att de inte har tillräckligt med passagerare.
18 december 2013
Koffeinkick
Har varit i farten sen 3.30 i morse. Vaknade innan kl ringde, vilken jag satt till en timme senare. Det är svårt att få sömn när man måste upp tidigt. Hittills har allt gått som på räls. Det tog bara 20 minuter till Heathrow från oss med minicab, rekord tror jag.
Sent from my Windows Phone
17 december 2013
Regn, rusk och nöje
Nu har vi landat hemma igen med magarna sprängfyllda av mat. Det är så mysigt att sitta på restaurangen Hudsons i Putney att vi beställer in drink efter drink bara för att kunna sitta kvar ... eller så är vi desperata efter miljöombyte eftersom vi jobbar hemifrån varje dag:-)
Nu är ryggsäcken, handväskan och kappsäcken helt färdigpackad och testvägd, 20 kg, så 3 kg till godo ifall vågen skulle visa fel. Jag har också fixat frukost/lunchsmörgåsar (LCHF) och placerat ut morgondagens kläder så nu gäller det bara att larmet ringer som den ska.
Det har regnat i dagarna tre här i London och så här såg det ut från vårt lägenhetsfönster igår när regnfronten närmade sig.
5 minuter senare började det vräka ner (de vita prickarna är inte snö utan regndroppar på min kamera). Det positiva för mig är 1) Så länge det regnar och är varmt (13 grader igår) så kommer det ingen snö som kan stoppa flygen och tågen, och 2) Så länge det regnar formas ingen dimma som kan stoppa flygen och tågen.
Trots skitvädret igår så tog jag på mig "festkläderna" (eftersom jag jobbar hemifrån så använder jag varje tillfälle att få klä upp mig) och begav mig till centrala London och restaurangen Quaglinos för middag tillsammans med min härliga kompis Suss.
Jag kom till restaurangen tidigare än Suss (jag är helt oförmögen att vara försenad) och medan jag väntade drack jag ett otroligt gott och läskande torrt vitt vin. Jag minns inte vad det hette men det var franskt iallafall.
25 minuter försenad kom Suss. Jag hade redan blivit orolig att vi hade missförstått dagen och för att göra sakerna värre så fanns det ingen mottagning i restaurangen som låg på källarplan så jag fick lämna min väska till sitt öde och få upp en våning för att kunna ringa henne. Det visade sig att hennes 3G hade slutat fungera på hennes telefon och hon kunde därför inte få upp kartan till restaurangen och hade gått vilse. Nå, allting redde upp sig och vi kunde njuta av våra trerätters.
Vi åt gravad lax (eller gravlax som det stod i menyn) till förrätt som var en lax som faktiskt var gravad, dvs. smakade salt, så tummen upp.
Som huvudrätt valde jag "grishals" eller pork collar som det hette på engelska, som hade kokats i 7 timmar. Jag var lite orolig för att det skulle vara väldigt fett men det var perfekt, mycket lite fläsk.
Till efterrätt gick jag lös på chokladkaka med chokladsås. Den var väldigt mäktig så jag orkade inte ens äta hela vilket är ovanligt för mig.
Det var så härligt att få prata av sig och få lyssna till andras utmaningar på jobbet. Varje gång jag lyssnar till mina kompisars jobbhistorier från inser jag hur bra jag har det som slipper "tampas" med byråkrati, idiotkollegor och chefer. Visst är det lite mer ensamt men man får så mycket mer gjort och det sociala kan man söka utanför arbetstid.
Idag gick jag som jag nämnde i mitt tidigare inlägg på den sista gymklassen före jul.
Förra onsdagen tappade jag rösten och har inte hittat den än. Jag blir hes om jag säger två meningar i rad, får hostattacker vid de mest olämpliga tillfällena och är allmänt trött och dagens träning hade jag nog kunnat vara utan. Jag flämtade, svettades och lederna värkte för det minsta, orkade knappt lyfta vikterna. Jag blir sällan förkyld men den här har varit seglivad, när ett skede har passerat har jag fått någon annan förkylningssymptom.
Så, när och såg den senaste Hobbit-filmen tidigare idag utrustade jag mig med vattenflaska och det var tur. Just före filmen skulle börja drabbades jag av världens rethosta och satt och hostade och harklade mig samtidigt som jag halsade vatten i säkert 10 minuter innan den försvann.
Filmen var iallafall lika bra som den första och de nästan tre timmarna gick snabbt. Nu måste jag vänta ett heeeelt år innan jag kan se den sista. Snacka om att suga på karamellen.
Steve är inte så förtjust i sådana här filmer så jag gick ensam men när filmen var klar mötte vi upp och åkte in till Putney. Som jag gissade så hittade vi ingen present till mig men Steve hittade iallafall en skjorta till sig. Det är så det brukar gå, genast man ska köpa något åt andra hittar man mer än någonsin till sig själv.
När vi (läs Steve) shoppat klart gick vi till Hudsons och åt ett skrovmål. Förrätt och efterrätt var samma som tidigare men till huvudrätt beställde jag grismedaljonger med "stuffing" och blomkål och ost samt coleslaw till sidorätter. Det var jättegott och jag åt tills jag nästan sprack.
Vi har ätit på Hudsons ganska ofta nu och servitörerna börjar känna igen oss. Det kan vara ganska bra när man beställer drinkar. De serverar bara vin i 175 ml glas och när Steve frågade om han inte kunde få ett 250 ml glas så sa servitören att han kan fylla upp glaset till brädden istället ... utan extra kostnad. Det kallar jag service och sådan service betalar man gärna för:-)
Imorgon blir det uppstigning kl 4.30. Huuu. Det brukar dock ordna sig så fort jag tvättat ansiktet i kallt vatten och fått på mig kläderna.
Nu är ryggsäcken, handväskan och kappsäcken helt färdigpackad och testvägd, 20 kg, så 3 kg till godo ifall vågen skulle visa fel. Jag har också fixat frukost/lunchsmörgåsar (LCHF) och placerat ut morgondagens kläder så nu gäller det bara att larmet ringer som den ska.
Det har regnat i dagarna tre här i London och så här såg det ut från vårt lägenhetsfönster igår när regnfronten närmade sig.
5 minuter senare började det vräka ner (de vita prickarna är inte snö utan regndroppar på min kamera). Det positiva för mig är 1) Så länge det regnar och är varmt (13 grader igår) så kommer det ingen snö som kan stoppa flygen och tågen, och 2) Så länge det regnar formas ingen dimma som kan stoppa flygen och tågen.
Trots skitvädret igår så tog jag på mig "festkläderna" (eftersom jag jobbar hemifrån så använder jag varje tillfälle att få klä upp mig) och begav mig till centrala London och restaurangen Quaglinos för middag tillsammans med min härliga kompis Suss.
Jag kom till restaurangen tidigare än Suss (jag är helt oförmögen att vara försenad) och medan jag väntade drack jag ett otroligt gott och läskande torrt vitt vin. Jag minns inte vad det hette men det var franskt iallafall.
25 minuter försenad kom Suss. Jag hade redan blivit orolig att vi hade missförstått dagen och för att göra sakerna värre så fanns det ingen mottagning i restaurangen som låg på källarplan så jag fick lämna min väska till sitt öde och få upp en våning för att kunna ringa henne. Det visade sig att hennes 3G hade slutat fungera på hennes telefon och hon kunde därför inte få upp kartan till restaurangen och hade gått vilse. Nå, allting redde upp sig och vi kunde njuta av våra trerätters.
Vi åt gravad lax (eller gravlax som det stod i menyn) till förrätt som var en lax som faktiskt var gravad, dvs. smakade salt, så tummen upp.
Som huvudrätt valde jag "grishals" eller pork collar som det hette på engelska, som hade kokats i 7 timmar. Jag var lite orolig för att det skulle vara väldigt fett men det var perfekt, mycket lite fläsk.
Till efterrätt gick jag lös på chokladkaka med chokladsås. Den var väldigt mäktig så jag orkade inte ens äta hela vilket är ovanligt för mig.
Det var så härligt att få prata av sig och få lyssna till andras utmaningar på jobbet. Varje gång jag lyssnar till mina kompisars jobbhistorier från inser jag hur bra jag har det som slipper "tampas" med byråkrati, idiotkollegor och chefer. Visst är det lite mer ensamt men man får så mycket mer gjort och det sociala kan man söka utanför arbetstid.
Idag gick jag som jag nämnde i mitt tidigare inlägg på den sista gymklassen före jul.
Förra onsdagen tappade jag rösten och har inte hittat den än. Jag blir hes om jag säger två meningar i rad, får hostattacker vid de mest olämpliga tillfällena och är allmänt trött och dagens träning hade jag nog kunnat vara utan. Jag flämtade, svettades och lederna värkte för det minsta, orkade knappt lyfta vikterna. Jag blir sällan förkyld men den här har varit seglivad, när ett skede har passerat har jag fått någon annan förkylningssymptom.
Så, när och såg den senaste Hobbit-filmen tidigare idag utrustade jag mig med vattenflaska och det var tur. Just före filmen skulle börja drabbades jag av världens rethosta och satt och hostade och harklade mig samtidigt som jag halsade vatten i säkert 10 minuter innan den försvann.
Filmen var iallafall lika bra som den första och de nästan tre timmarna gick snabbt. Nu måste jag vänta ett heeeelt år innan jag kan se den sista. Snacka om att suga på karamellen.
Steve är inte så förtjust i sådana här filmer så jag gick ensam men när filmen var klar mötte vi upp och åkte in till Putney. Som jag gissade så hittade vi ingen present till mig men Steve hittade iallafall en skjorta till sig. Det är så det brukar gå, genast man ska köpa något åt andra hittar man mer än någonsin till sig själv.
När vi (läs Steve) shoppat klart gick vi till Hudsons och åt ett skrovmål. Förrätt och efterrätt var samma som tidigare men till huvudrätt beställde jag grismedaljonger med "stuffing" och blomkål och ost samt coleslaw till sidorätter. Det var jättegott och jag åt tills jag nästan sprack.
Vi har ätit på Hudsons ganska ofta nu och servitörerna börjar känna igen oss. Det kan vara ganska bra när man beställer drinkar. De serverar bara vin i 175 ml glas och när Steve frågade om han inte kunde få ett 250 ml glas så sa servitören att han kan fylla upp glaset till brädden istället ... utan extra kostnad. Det kallar jag service och sådan service betalar man gärna för:-)
Imorgon blir det uppstigning kl 4.30. Huuu. Det brukar dock ordna sig så fort jag tvättat ansiktet i kallt vatten och fått på mig kläderna.
Etiketter:
film,
hudsons,
putney,
restauranger,
the hobbits
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)