14 mars 2014

Tandbekymmer, men inte mitt:-)

Veckans bästa dag är här och man har två underbara dagar framför sig. Jag kommer nog att klämma in lite arbete här och där men det är helt ok, inkorgen är iallafall lugn.

Det har varit lite drama här i dagarna två men nu verkar lugnet, eller snarare Steves tandköttsinflammation, ha lagt sig. Allt började igår efter att Steve varit till tandläkaren. Själva besöket var en positiv upplevelse för tandläkarrädda Steve. När han kom till mottagningen berättade han om sin tandläkarskräck åt den arabiska tandsköterskan . Hon hade då satt sig ner bredvid honom och klappat och strukit honom lugnande på handen som ett barn. Så gulligt:-).

Själva proceduren var också smärtfri, snabb och enkel. Tandläkaren tog en röntgenbild av tanden, som såg bra ut (inga ytterligare hål) och så lappade han igen stället där biten hade lossnat. Problemet började när han kom hem och bedövningssalvan släppte. Helt plötsligt började området bredvid den behandlade tanden att värka och göra ont och det enda som hjälpte lite var att dricka mjölk och ta ett par värktabletter. Han lyckades iallafall träffa sin kompis och allt var frid och fröjd på puben. När han kom hem vid tolvtiden på natten var det som om helvetet bröt ut. Han hann bara lägga huvudet på kunden innan smärtan sköt ut som en kniv och han fick rusa upp och gurgla med vatten, munskölj och mjölk och ta ett par värktabletter. När mjölken tog slut gav han sig på min grädde. Han försökte gå och lägga sig 3 gånger men fick genast rusa upp igen, först den fjärde gången kunde han stanna kvar i sängen, värktabletterna hade säkert börjat fungera. Både Steve och jag sov nog bara 3-4 timmar i natt, Steve på grund av smärtan och jag på grund av oro.

I morse gick han tillbaks till tandläkaren igen, med en liter mjölk i handen, och man upptäckte att han fått en kraftig inflammation vid tanden. Uppenbarligen hade bakterier kunnat tränga ner i en spricka i tanden som inte märktes när tandläkaren fixade den igår. Det blev till att bedöva och suga ut varet och sedan skrev tandläkaren ut en megastark antibiotika där man inte får dricka alls eftersom den leder till att man börja spy. Med "normal" antibiotika kan man ta ett glas och två utan att det påverkar ens välbefinnande mer än att man kanske blir gladare snabbare än normalt, den här å andra sidan var en riktig hästkur. Så, nu får Steve vara alkoholfri i 7 dagar, 5 dagar när kuren pågår och 2 dagar efter kuren. Det är lite dålig tajming eftersom vi ska ut och fira Steves födelsedag i morgon. Vi ska först och se musikalen "We will rock you" (den har gått 12 år i London men det 31.5 hålls det absolut sista föreställningen) som baserar sig på Queens musik följt av trerätters middag där var sitt glas champagne ingår. Nå, jag har inget emot att dricka Steves glas också:-).

En liten kul anekdot hos tandläkaren var att han sa att det var första gången han sett någon komma dit med en liter mjölk, normalt brukar patienterna komma med en flaska vatten för att lugna smärtan:-)

Iallafall verkar det som om både tandläkarens behandling och antibiotikan hjälper för smärtan har försvunnit redan. Billigt var det också, £30 för röntgenbilder, bedövning och reparation, antibiotikan var gratis. Vad kan man lära sig av det här, jo att även den minsta tandflisan kan orsaka stora problem.

2 kommentarer:

  1. Hoppas tandbekymren är över nu! Jag förstår honom så väl...
    Jag älskar We Will Rock You! Vi har sett den tre gånger där i London, men nu är det alltså slut på det roliga. Hoppas ni gillar också!

    SvaraRadera
  2. Jo, utsugningen av varet och den starka antibiotikan gjorde susen så nu har lugnet lagt sig:-) Och, jo, vi gillade verkligen musikalen, här i London är ju alla så otroligt bra att sjunga, popstjärnenivå på dem alla.

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...