Mot Gatwick

Jisses vad den här veckan har rusat iväg, har inte ens hunnit blogga på flera dagar. Har laddat upp bilderna från gårdagens afterwork i Tooting och tisdagens middag på Gordon Ramsays restaurang Maze men hann inte skriva texten. Nå det får bli nästa vecka för nu sitter jag på tåget till Gatwick Airport för att möta morsan och moster som ska hälsa på några dagar. Det ska bli riktigt kul. Jag hann få allt städat och fixat innan jag åkte så nu borde det inte finnas någon skit i hörnen iallafall😊



Sent from my Windows Phone

Bank Holiday

Så var den långhelgen slut och imorgon är det jobb som gäller. I och för sig har jag jobbat idag också för det är bara de engelska kunderna som varit tysta.

I vanlig ordning promenerade vi in till Putney och puben The Rocket för engelsk frukost med Themsen-utsikt. Efter en liten runda i affärerna promenerade vi hem igen och jag tog mig äntligen i kragen och tvättade köksfönstret. Tar ju inte många minuter att tvätta dem men är lite småtråkigt, nu är de iallafall så rena som de kan bli igen ... tills nästa regnväder.

På lördag kväll tog vi bussen till Putney och restaurangen Al Forno för lite italiensk mat. Steve är inte alls intresserad av Melodifestivalen och de två svenska kompisarna som jag brukar se den med har flyttat tillbaks till Sverige så jag har tappat intresset lite. Vi hann hem till röstningen iallafall som var ganska spännande. TUR att Ryssland inte vann, för det första så var låten skit och för det andra skulle det vara helt fel att ryssarna skulle få hålla arrangemanget nästa år så som de betett sig på senaste tiden.

Här är en bild från restaurangen, plastblommor och målade "stenar" på väggen. Varför har många italienska restauranger, utanför Italien, så ful och billig inredning?

Maten här är iallafall jättegod. Precis som förra gången så beställde jag kycklinglever till förrätt, mmmmm.

Huvudrätten blev kycklingbröst som fyllts med spenat, mozzarellaost och torkade tomater i gräddsås. Såsen var gudomlig.

Efter middagen tog vi bussen hem och öppnade en av vinflaskorna som vi köpt på en liten vin- och spritaffär bredvid restaurangen. En av Steves kompisar känner en vingrossist som hade berättat att rödvin från Bordeaux av årgången 2009 är den bästa Bordeaux-årgången någonsin och det kan vara ganska svårt att hitta sådana vin nuförtiden. Steve hade kollat i alla våra stora matvaruaffärer men inte hittat en enda flaska. Butiken där vi köpte våra flaskor låg i ett område med mest bostäder så kundkretsen är kanske inte så stor.

Förväntansfulla öppnade vi den ena flaskan när vi kom hem och lät den lufta 15 min i glasen innan vi drack. Tja, kan inte säga att vi blev allför imponerade och konstaterade att vi gillar speciellt spanska och argentiska Malbec-viner mer. Det är nog en smaksak, vi öppnade den andra flaskan dagen efter och även om den var bättre än den första så kan vi inte riktigt förstå vad som är så speciellt med dem. Om årgång 2009 är det bästa som Bordeaux kunde åstadkomma så kan inte de andra årgångarna vara alltför mycket att hänga i julgranen.

Igår gjorde jag en enkel och het räksås som jag åt med stekt blomkålsris. Jättegott!! Receptet får ni under bilden men det kommer ursprungligen från den här bloggen.

Het räksås
2 portioner

Ingredienser
1 st gul lök
1/2 röd paprika
2 tsk curry
1 dl italiensk pastasås/krossade tomater
1/2 dl gräddfil, kokosmjölk eller creme fraiche
200 g skalade räkor
2 vitlöksklyftor
1 tsk sambal oelek (jag tog mindre)
Smaklös kokosolja eller smör att steka i

Instruktioner 
Finhacka löken och tärna paprikan i lite olja och fräs med curry tills grönsakerna mjuknat. Finhacka vitlöksklyftorna. I en annan panna hetta upp lite olja och låt vitlök, sambal oelek och räkor fräsa i högst 1 minut. Häll på tomatsås och späd med lite vatten. Hetta upp och rör sedan ner mejeri eller kokosmjölken. Rör ner räkfräset och servera genast med stekt blomkålsris.

Imorgon kommer Steve och jag att äta middag på lite finare ställe, nämligen Gordon Ramsays Maze. Det finns ett antal Maze och den här är den som specialiserar sig på asiatisk mat. Hittade ett specialerbjudande så tänkte att det inte är en alltför stor ekonomisk förlust om maten inte är alltför imponerande.

Bowls night

Ikväll spelar Steve sin första enmanstävling. Han hade lite otur i utlottningen av motståndare för det blev en av klubbens bästa spelare som säkert spelat i 40 år medan Steve inte spelat på 20. Nå det är inte ett fysiskt spel utan mer att man kan sikta rätt och rulla klotet i rätt fart.

Uppdatering, Steve vann och då spelade han mot fjolårets klubb- och kommunmästare. Det hade ingen förväntat sig, och minst av allt motståndaren. Han tog det dock som en man och visade inte vad han tänkte
:-). Nästa fredag är det dags för nästa tävling.

Sent from my Windows Phone

Stekkväll hos Cecilia och Björn

Fredag imorgon, yes, den här veckan har känts lång på något konstigt sätt.

När jag kom från teatern gjorde jag något som jag sääääällan gör (brukar skicka Steve:-), gick till vårt lokala kebabställe och beställde en stor lammkebab med sallad för att ta hem. Och som vanligt, trots att jag sa specifikt inget pitabröd, bara sallad, så satte de brödet på grillen iallafall men jag stod på mig. Varför fylla lådan med mat som jag sen slänger bort?! En rund kvinna som beställt samma som mig (MED bröd) tittade undrande på mig. Jag sneglade tillbaka och konstaterade att hon nog ätit en hel del pitabröd i sitt liv, dessutom åt hon säkert hela kebaben på en gång medan jag sparade hälften till imorgon.

Här kommer lite bilder från tisdagens mycket goda middag hos Cecilia och Björn. När jag laddade ner bilderna såg jag att jag fotat väldigt slumpmässigt så all mat och alla personer kom inte med:-)

Björn stekte saftiga Rib-eye-stekar på en Muurikka-panna. Det verkar fungera bra om man har gasspis, även om det blir ganska stor rökutveckling:-).

Det blev varmt runt spisen, bäst att ta en slurk:-)

Efter middagen åt vi fantastiskt god choklad och drack dessertvin till. För ca ett år sedan utgick jag alltid att dessertvin är sött men man kan faktiskt kan få torr och mycket läskande dessertvin också, vilket jag föredrar (mindre socker bland annat). Den här var så god att vi tömde hela flaskan:-)

Ett par slurkar rom från Barbados med ett lite roligt namn slank också ner och lite till:-)

Steve fick till slut lägga sig raklång på soffan och låta maten lägga sig tillrätta:-)

Vi hade en jättetrevlig kväll och timmarna flög iväg.

Dagen efter var Steve inte precis i toppform när han steg upp på morgonen, det betalar sig att blanda olika spritsorter:-), men jag som fick sova en timme längre mådde helt ok.

Teater med Bradley Cooper

Sitter på bussen hem efter en eftermiddag på teater. Jag såg pjäsen Elefantmannen med Hollywood-hunken Bradley Cooper i huvudrollen. I den här pjäsen fick han däremot ta fram sin inre fulhet eftersom han spelade den missbildade Elefantmannen.

Teatern var proppfull för alla ville väl se om BC var lika bra på scen som på vita duken. Det var han, och de andra skådespelarna också. Jag satt 20 meter från scen och i mitten så jag såg perfekt, ibland är det inte värt att snåla.

Gå och se den om ni har möjlighet och det finns biljetter, han spelar bara fram till början av augusti.

Sent from my Windows Phone

Bild av scenen, tagen i hemlighet. Man får inte fotografera på de flesta teatrar i London, och naturligtvis aldrig under uppträdandet.

Som elefantmannen till vänster och "normal" till höger.

Sunday Roast och curry

Glad söndag på er, hoppas ni har haft en bra dag. Min dag började kl 10 på gymet för en timmes Body Pump. Luftkonditioneringen fungerade inte så det var som att träna i Sahara när 30 personer svettades. Träningen blev dubbelt så jobbig när det var så dåligt med syre i salen. Jag tog mig igenom iallafall.

Väl hemma igen duschade jag och vilade lite innan Steve och jag gick till en av våra lokala pubar, The Armoury, för Sunday Roast carvery, dvs. man får ta sidorätterna själv och ta om så många gånger som möjligt.

Puben ligger bredvid en musikstudio och ett par gånger i veckan bjuder de på gratis live-musikkvällar. Känner man för att spela en trudelutt så är det bara att sätta sig bakom keyboarden, trummorna eller greppa en gitarr. Steve och jag har inte varit på någon av dessa kvällar ännu men vi borde nog prova på.

Deras Sunday Roast är fantastiskt god och de har massor av LCHF-vänliga tillbehör.

Under alla sidorätter så lurar ett par tjocka skivor nötkött.

Efter lunchen tog vi en runda i shoppingcentret innan vi gick hem och lät maten sjunka undan ett par timmar innan det var dags för städning så nu är det dammfritt igen. Härlig känsla.

Igår spenderade jag eftermiddagen och kvällen i Shoreditch/på Brick Lane tillsammans med min kompis Jenny som kom upp från Kent. Vi har känt varandra i nästan 12 år så vi har en lång historia, även om kontakten var lite mer sporadisk när hon och hennes engelska man bodde i Sverige några år.

Jenny hade aldrig besökt Brick Lane tidigare så vi gick runt i olika vintage-butiker innan vi åt middag på en curry-restaurang ... finns inte så mycket annat att välja på där:-) Jag måste dock säga att de indiska resturanger som finns i Sydvästra London är bättre än de på Brick Lane, som ska låtsas vara curryns hemvist i London. Nå, vi blev mätta iallafall ...

Vi hann med ännu en cocktail innan det var dags för Jenny att ta tåget tillbaka söderut. Hon var tvungen att åka tidigare eftersom det var rälsarbete och istället för normala 1 timme tog resan 2,5!!

Jenny är en glad prick och det var så kul att träffa henne igen. Vi kom överens om att nästa gång ska hon sova över och så ska vi gå på någon pub där de spelar musik, typ Half Moon i Putney.

Glad fredag

Steve och jag skålar in helgen med ett gott Malbec-vin som Steve gick och köpte. Det är nog mitt favoritrödvin.

Min telefon började plötsligt fungera igen igår som om inget hänt. Allt som krävdes var att batteriet fick ladda ur helt och när jag satte i laddaren igen funkade skärmen som den skulle. Den behövde uppenbarligen få tömma batteriet helt. Typiskt Microsoft. Jag får problem med min dator också om jag inte startar om den minst varje vecka, den blir såååå långsam.

Muskeln i skinkan som jag sträckte för 8 veckor sedan verkar nu vara nästan läkt. I morse på Body Pumpen provade jag på att göra deadlifts (man böjer sig framåt och drar upp skivstången mot sig) och det gick utan större problem. Det är den rörelsen som jag inte kunnat göra på nästan två månader. Så jäkla skönt att det går rätt väg. Jag började misströsta när veckorna gick och jag knappt kunde ta mig upp ur sängen och allra minst böja mig över handfatet utan att stödja mig med ena handen.

Det enda som hjälper mot sträckningar är oftast vila, MEN, det betyder inte att man har rätt att lata sig, man kan fortfarande träna alla de andra muskler vilket jag har gjort. Det betyder att jag nu inte behöver börja från noll vilket skulle ha varit väldigt omotiverande.

Sent from my Windows Phone

Bokklubb, bowls-tävling och kulinariska njutningar

Godkväll i stugorna. Jag är nyss hemkommen från den månatliga svenska bokklubben på restaurangen Stockholm Deli i Sheen. Träffen var lika trevlig som vanligt och vi hann disskutera både boken och livet i allmänhet. Det är dock stört omöjligt för mig att komma ihåg allas, eller ens någons, namn. Snart kommer tidpunkten när man inte täcks fråga längre för man "borde" veta.

När jag betalade för mitt vin passade jag på att köpa en förpackning "dammsugare" till Steve. Han gillar sött och då är de här perfekta.

Så här ser min kalender ut efter att min telefon kastade in handduken, eller iallafall skärmen. Långa listor på post it-lappar. Jag försökte vara smart och köpte en liten fickkalender idag för 2015-2016, men när jag kom hem såg jag att den börjar först 29.6!! Jag får med andra ord fortsätta med mina lappar.

Igår var det dags för Steves första tävling i Bowls på 20 år och den hölls lämpligt nog i Putney. Jag, Cecilia och Björn var på plats för att ge honom vårt stöd (eller göra honom nervösare;-) och för att de skulle få se hur bowls går till. Vi hade tur med vädret och kunde sitta ut och bygga på vår solbränna i ett par timmar innan solen gick ner och det blev svinkallt och vi fick flytta inomhus. Jag hade bokat bord till kl 21 på restaurangen Hudson's som ligger 5 minuters promenad från bowls-klubben så vi gick sedan dit medan Steve och de andra spelade de sista rundorna.

Gubbarna står och funderar över poängen.

Dags för nästa omgång. Den äldsta spelaren var 95 år (han till vänster) men han var rask och pigg. Bowls är den perfekta sporten för speciellt åldringar; de får träffa folk, kommer ut i friska luften och får lite fysisk träning genom att svinga de inte alltför lätta kloten och promenera fram och tillbaka över planen.

Det blev som sagt svinkallt när solen gick ner och efter en kall promenad var vi minst sagt glada över att komma inomhus.

Jag beställde som vanligt avocado med räk- och krabbfyllning till förrätt och slog till med

kycklingbröst fyllt med diverse italienska godsaker i gräddsås med torkade tomater. Jag var absolut proppmätt efteråt. Steve kom när vi fått in huvudrätterna så han nöjde sig med en ostbricka och ett glas port. Vi åt, drack och njöt av stugvärmen och gick inte förrän det var dags för restaurangen att stänga. Kylan utomhus lockade verkligen inte.

Här kommer lite bilder på de maträtter som jag har tillagat den här veckan, idel gamla godingar.
Idag gjorde jag meatza på griskött. Sååååå jäkla gott och man kan toppa köttpizzan med vad man vill, den här gången med brieost, salladslök, sparris och riven ost.

Jag gjorde också Tom Kha Gai i veckan som är en av mina favoritsoppor. Den smakar så otroligt fräscht med all lime. Jag hittade alla "ovanligare" kryddor som galangal och kaffir limeblad på Waitroses kryddhylla så nu slipper jag gå specifikt till thaibutiken ca 20 min promenad härifrån.

Imorgon lär det ska regna hela dagen så jag kommer att hålla låg profil. Stackars Steve har blivit anmäld till en annan bowls-tävling utan hans vetskap så han får väl spela med paraply:-)

Telefondrama

I morse när jag vaknade och skulle kolla vad klockan var på min telefon så fick jag inte igång skärmen, den var helsvart. Igår när jag gick och lade mig pluggade jag in den som vanligt för laddning och allt var som normalt, så felet har helt enkelt uppstått under natten?!. Jag gick till min telefonoperatör O2 som konstaterade samma sak som mig, skärmen fungerar inte. De skulle ha kunnat skicka telefonen till sina reparatörer men då skulle det kosta en slant plus att de tömmer telefonminnet. Han som betjänade mig rekommenderade att jag först besökte ett telefonreparationsställe i shoppingcentret eftersom de skulle kunna byta skärmen utan att radera minnet.

Jag hastade genast dit, men naturligtvis var det stängt. Efter tredje besöket till shoppingcentret hade de äntligen öppnat. Jag lämnade in telefonen och blev ombedd att komma tillbaka om 40 minuter. När jag återvände så berättade killen att han inte hade kunnat göra något och att det skulle kosta minst 100 pund att byta skärm eftersom den här Nokia-modellens skärmar är så dyra (hans första pris hade varit £20). Nice. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra; köpa ny telefon, försöka besöka något annat reparationsställe (de här affärena ägs alltid av pakistanier/indier av någon orsak) eller att O2 sköter reparationen. Om O2 byter skärm så får jag den tillbaka tömd och då kanske det är lika bra att byta till en ny telefon av nyare modell, informationen har ju gått förlorad ändå. Jag sparar väldigt lite i min telefon så det är ingen större förlust, FÖRUTOM att jag skriver in allt som jag måste komma ihåg i telefonkalendern. Så här efteråt så inser jag nu att det nog inte är det smartaste man kan göra. Jag har försökt minnas allt jag planerat in för maj och juni och jag tror kom ihåg det mesta.

Söndagslättja i Richmond

Idag har vi fått njuta av fint väder här i London och det ska bli ännu varmare morgon, runt 23. Sånt gillas.

Min dag började emellertid på gymet kl 10. Jag hade satt väckarklockan att ringa kl 9 och det var verkligen nödvändigt för annars hade jag försovit mig. Efter en timmes tyngdlyftande kändes det desto bättre, det gör det alltid när man lyckats ta sig igenom ett svettigt träningspass.

Efter dusch och lunch som blev en sån här så tog jag bussen in till Richmond för att gå i affärer och komma ut i solen. Jag hittade inget "köpbart" så istället köpte jag en dagstidning och kaffe och satte mig i parken Richmond Green med många andra Londonbor och njöt i två timmar.

Gym och lätt shopping

Sådärja, då var dagens svettiga timme avklarad. Body Attack är mycket effektivt för att förbättra flåset och uthålligheten eftersom det är intervallträning med två pulshöjade toppar och mycket hoppande. Man lär bränna ca 800 kcal under en timme, men jag säkert 8 eftersom träning inte påverkar min förbränning alls. Men, träning, och då menar jag inte långsamma promenader där man inte svettas, är bra för både hjärta, skelett och leder.

Något som jag emellertid aldrig upphör att förvånas över är att vissa har så otroligt dåligt taktsinne, de kan inte göra den enklaste rörelsen i samma takt som alla andra. I dag var det en tjej som absolut måste stå längst fram och förvirra alla andra bakom. Till slut var tjejen alldeles bakom henne tvungen att byta plats för hon blev alldeles förvirrad. Det hjälpte inte att instruktören sa att "nu ska vi alla gå till höger först", nix, hon gick till vänster.

Efter gymet tog jag en runda på shoppingcentret, med början på TK Maxx för att se om de fått in något intressant. Svetten rann fortfarande utmed ryggen efter gymet så jag provade inga kläder, men hittade en bikini som såg ok ut och köpte, dvs. inte hade för hårda kupor (den rosa och grå till vänster på bilden). Sedan tog jag en runda på Boots och Superdrug för att köpa smink, tandblekning, kroppsolja och annat som jag har planerat köpa i flera veckor. Jag avslutade min shoppingrunda på Sainsburys för att köpa matingredienser för middagen. Jag passade också på att kolla Sainsburys bikiniutbud och hittade en som inte såg så pjåkig ut och hade rätt typ av kupor, dessutom var den 50 % rabatt så £5,50 för hela setet. Nu borde jag ha så jag klarar mig den här sommaren och vår resa till Grekland i september.

Här ska ni förresten få se hur Steves och min fördelning med duschgrejer ser ut ...

Mina

Steves, med bland annat 6 duschtvålar.

Syns det månne vem som älskar "två till priset av en"-erbjudanden:-)

Sådee ere!

Cecilia skickade den här länken med en rapp om min hemby Monäs av Österbottens egen Robert Gustafsson, Alfred Backa:-) Sådee ere!

Fredagskoma och AW i Clapham Junction

Trevlig lördag på er. Jag vaknade först kl 9.30 så nu känner jag mig härligt utvilad. Det var ingen dansklass kl 8.15 i morse, eller instruktören var på annat jobb och hade tagit in en ersättare som jag inte gillar så valet var enkelt. Jag tog en sovmorgon.

Steve jobbar fram till kl. 12 som vanligt. Tur att han gillar sitt jobb för annars skulle det nog ta emot att stiga upp kl 7 sex dagar i veckan. Han får visserligen ta ut lördagens fyra timmar mellan måndag till onsdag, men eftersom han föredrar att ta ut dem på eftermiddagen så stiger han fortfarande upp som normalt de dagarna.

Igår köpte jag ett par tunna "pyjamasbyxor" på H&M. Perfekt för varma sommardagar tänkte jag. "Pyjamasbyxor" har varit moderna i flera år redan men det har varit stört omöjligt hittat några som sitter bra på mig. De faller helt enkelt inte bra om man har smala höfter, smala ben och bred midja, de flaxar där de inte ska flaxa och sitter åt där de inte ska sitta åt. Det här paret är lite mer raka och åtsittande så det blir inte för mycket tyg.

Igår kväll gjorde Steve och jag något som vi gör kanske en gång i halvåret, beställde hemleverans av mat. Vi provade att beställa från en indisk restaurang i Clapham Junction som vi aldrig testat tidigare och blev mycket nöjda. Jag beställde som vanligt lammfärskebab till förrät, spenat och indisk ost till sidorätt och provade på en kycklingrätt i tomat- och grönsakssås till huvudrätt. Inget ris för mig naturligtvis, sidorätten fyller den uppgiften. Allt var mycket gott även om kanske tomatsåsen var lite väääääl kryddstark för mig, det krävdes en hel del vatten för att släcka elden. Efter middagen kom vi båda in i någon slags matkoma för jag somnade på soffan och Steve ett tag i sin fåtölj. Inga frestprissar här inte:-)

Igår beställde jag också biljetter till årets Nordicana, ett evenemang som är helt dedikerat till Nordiska kriminalserier/filmer. Det är tredje året som det hålls. Få se hur årets evenemang blir eftersom de har ändrat konceptet ordentligt, nu måste man köpa sittplatsbiljett (tidigare satte man sig där det fanns plats inför en visning) och priserna har gått upp ordentligt.

I torsdags träffade jag Cecilia på AW i Clapham Common. Det går buss dit från Wandsworth men av någon orsak så åker jag sällan dit. Det finns hur många mat- och dryckesplatser som helst där så man borde verkligen åka dit oftare.

För flera måndader sedan läste jag om en bar/restaurang som inretts i en gammal offentligt toalett bredvid Clapham Common tunnelbanestation så jag föreslog att vi skulle gå dit. Restaurangen heter passande nog, WC. Restaurangen var liten och jättemysig, jag gillade deras rustika inredning och de hade t.ex. sparat kakelväggarna.

Cecilia som alltid blir bra på bild.

Vi beställde in två olika brickor med kött och ost som vi delade på. Servitrisen trodde säkert inte att vi skulle orka allt men det gjorde vi, naturligtvis:-) En riktig höjdare på brickan var den jättevita osten på bilden. Hette dubbelgrädde någonting och formligen smälte i munnen. Nog en av de bästa dessertostar som jag ätit.

Efter middagen gick för en drink till någon slags amerikansk diner, visade sig, innan vi fortsatte till puben bredvid ...

... för Prosecco. Skylten bakom mig visar i vilken stadsdel vi befann oss ... om man skulle ha glömt.
Vi satt och pratade tills de nästan stängde puben och precis innan den sista tunnelbanan skulle gå. Cecilia hade verkligen tur, hon lyckades hinna med det sista tåget hem, de till och med stannade rulltrappan när hon var halvvägs upp. Där kan man tala om timing.

När man jobbar hemifrån i sin egen lilla vrå så är det extra värdefullt att träffa kompisar för att få prata av sig till mer eller mindre villiga åhörare:-). Jag har märkt med mig själv att jag är en periodare när det gäller att berätta vad som händer i mitt liv eller vad jag funderar på. Ibland tycker jag att jag inte har något intressant att säga, minns inte vad som hänt eller, och ibland så kommer allt ut som jag funderat på i evigheter och så är det bra med det igen några månader:-) Jag är som den där fågeln som gungar fram och tillbaka och doppar näbben i ett glas vatten ända tills den sugit upp så mycket vatten i näbben att den tippar över och så börjar den från början igen. Jag vet inte om ni fattar vilken "leksak" jag talar om men min farmor hade en och jag tyckte den var väldigt faschinerande:-)

Nej, nu ska jag fortsätta kolla på "Saturday kitchen" på TV innan det blir dags för gymet.

Kompisträff i St Pauls

Så var det lillördag igen. Steve är på Bowls-klubben och jag har gått ett pass Body Attack så nu sitter jag och slappar på soffan med tända ljus. Det har blåst i två dagar nu så det viner i knutarna och däremellan har det regnat eller så har solen skinat. Verkligen varierande väder.

Igår träffade jag min kompis Suss för middag och drinkar. Vi träffades senast i slutet av februari och vi var lika förvånade båda två att tiden gått så snabbt. Det känns som om att tiden går mycket snabbare här i London för det är snabbare puls på något sätt. Vi bokade genast in en ny träff om några veckor så att det inte hinner gå lika lång tid som senast.

Vi åt middag på en fantastisk italiensk restaurang som ligger inklämd mellan smala gator i närheten av St Pauls som heter Taberna Etruska. Vi gick dit några gånger när vi jobbade på samma företag för flera år sedan och hade helt glömt bort den.

Säkert val, leverpate

Jag kunde inte motstå att välja "gris på tre sätt" när jag såg rätten på menyn och den var faktiskt god; korv, baconlindad grismedaljong och sidfläsk.

Servicen var bra, nästan lite väl bra, för de höll på att fylla våra glas konstant trots att vi inte hunnit ta mer än en munfull efter deras föregående påfyllning. Det ledde till att glaset nästan var proppfullt och det tycker både Suss och jag ser väldigt "billigt" och girigt ut. Tillslut sa Suss till och vi fick ha flaskan ifred en stund.

Efter middagen tog vi en sängfösare i en bar bredvid, kvällen var ännu ung. Det var så kul att träffa henne igen och skvallra om vad som hänt sedan senast, det vi mindes iallafall:-)

Igår gjorde jag stekpannepizza till lunch. Jag åt hälften och sparade andra halvan till idag. Den är så fantastiskt god och enkel att göra.

Bank holiday-helgen

Så är årets första Bank Holiday över. Det har faktiskt varit bra väder för att vara BH, oftast brukar de helgerna vara regniga och svinkalla. Som ni såg i förra inlägget så tog Steve och jag chansen för en engelsk frukost på puben The Rocket i Putney. Så gott, och för att inte tala om mättande, och avslappnande att sitta och äta med utsikt mot Themsen.

När vi kom hem igen tog vi igen oss i 15 minuter innan vi tog tjuren vid hornen och städade lägenheten. Så skönt med damm- och skräpfria ytor igen. Sedan blev jag så trött, om det var på grund av frukosten, städningen, allergimedicinen eller en blandning av alla att jag helt enkelt fick gå och lägga mig och sov i 2,5 timme. Jag brukar mycket sällan sova mitt på dagen för det tar sedan timmar innan jag vaknar till igen men nu var jag bara tvungen.

Här kommer lite bilder från lördag och söndag.

Igår träffades Mia och jag för att utforska ett nytt område i London. Mia hade hört att Epping Forest (ligger i zon 6 i nordöstra London) skulle vara fint, så vi möttes upp i Loughton. Det visade sig att vi faktiskt hade suttit på samma tunnelbanetåg:-)

Vi tog fram google maps och så navigerade vi oss fram till Epping Forest. Loughton är förresten ett mycket fint område, stora fina hus och pitoreska stugor, inga council estates här inte.

Det är ganska enkelt att promenera i engelska skogar, knappt någon undervegetation eller stubbar, stenar och ris att snubbla över. Jag hade hittat en webbsida med olika stigar att gå efter men de var så dåligt utmärkta att det bara blev att vi vandrade mållöst fram och tillbaka i skogen.

Vädret var fantastiskt och vi fick snabbt klä av oss halsdukar, jackor och koftor.

Tänkt att man hittar storskogen bara 30 minuter från London centrum

När vi kände att vi andats tillräckligt mycket frisk så började vi leta efter en pub för sen lunch. Det tog nästan lika länge att hitta en pub som vi gillade som vår skogspromenad. Vi hade helst velat äta på en pub som inte tillhör en kedja, de har ofta mer spännande mat, men nu blev det Plume of Feathers och maten var helt ok, speciellt huvudrätten.

Leverpate till förrätt

Till huvudrätt beställde jag något som jag inte beställt tidigare, lamb shank. Den hade dock kokats så länge att ullsmaken försvunnit och då gillar jag lamm.

Efter lunchen gick vi tillbaka till den första puben som vi hittade på vår "pubrunda" för en sista drink, kallad Victoria Tavern. Vi hade först tänkt äta där, men när vi såg att de inte hade några förrätter så gick vi vidare. Puben var annars mycket mysig och hade en stor trädgård.

Det var verkligen en härlig dag och vi har redan lite planer på vilken stadsdel vi ska utforska nästa gång.

Det har blivit mycket god mat den här helgen. I lördags bjöd Steve ut mig på middag till Theo Randalls restaurang på Hotell Intercontinental. Efter dansklass och Body Attack på morgonen kände jag mig redo för lite god mat.

Till förrätt blev det olika korvar/skinka.

Till huvudrätt lax.

Och en mäktig chokladkaka till efterrätt. Jättegod men orkade inte äta upp hela så Steve förbarmade sig över den.

Nu känns det som om man kan ta paus från den där restaurangen en stund. Servicen är super, maten god men kanske inte bättre än någon annan av de fantastiska italienska restauranger som Steve och jag brukar besöka nära oss här i Wandsworth. De tar inte heller 13 % i service charge eller 34 pund för en flaska av husets vin:-). Om några veckor ska vi prova på Gordon Ramsays restaurang Maze istället, hittade ett specialerbjudande i ett av de nyhetsbrev som jag prenumererar på.

Efter middagen promenerade vi till den välgömda puben The Grenadier i Belgravia. När man går dit är det som att delta i ett avsnitt at Sheldon's (Big Bang Theory) "Fun with flags". De flesta länder har sina ambassader i Belgravia/Knightsbridge och de markeras naturligtvis av landets flagga. Steve och jag brukar roa oss med att gissa vilka länder som flaggorna tillhör.