Dans och teater

God kväll i stugorna. Är nyss hemkommen från en helt fantastisk show, Lord of the Dance - Dangerous Games. Gillar man dans och irländsk musik som jag så är den här perfekt. Jag satt med gåshud nästan hela föreställningen för det var så otroligt vackert. Storyn var väl inte den bästa, någonting futuristiskt där det goda möter det onda, men det gjorde ingenting, jag bara njöt av uppträdandet. Tänk hur många timmars träning som måste ligga bakom för att bli så otroligt skickliga och synkroniserade som de här dansarna var. Det ser ut som om de flyger fram men det är nog allt annat än lätt. Nadine Coyle, som tidigare sjöng i tjejgruppen Girls Aloud och den med absolut bästa rösten, sjöng också flera låtar.

Showen var så bra att jag imorgon tänker kolla om det finns några biljetter kvar (sista föreställningen går i slutet av oktober). Jag satt högst upp men hade perfekt utsikt.

Bild från ayoungertheatre.co.uk

Bild från officiallondontheatre.co.uk

Före kvällens visuella njutning och tidigare idag åt Steve och jag en ordentlig brunsch på vår nya stampub (för Engelsk frukost) The Rocket i Putney. Före lunchen hade jag varit på gymet så det smakade verkligen gott eftersom jag bara druckit kaffe med grädde och en matsked kallpressad kokosolja till "frukost". Beställer man den engelska frukosten (storlek Large naturligtvis:-) före kl 12 så får man den för under 6 pund; så fast jag inte äter brödet, hash brownisarna och bönorna så blir jag absolut proppmätt. Jag ökar också fettintaget med majonnäs och smör. När jag kom hem nu ikväll vid 22.30-tiden så hade jag inte ätit på 10 timmar men kände bara ett jättelitet sug.

Efter brunschen passade vi på att kolla i välgörenhetsbutiker. Jag måste säga att jag aldrig hittar något där, är lite skeptisk till att använda kläder som okända använt. Det är däremot något som Steve inte har problem med, han shoppar ganska ofta kläder i sådana här butiker. Nå, vi gick iallafall igenom dem alla och när vi gick in i den sista, vad hittade jag där om inte en Marimekko-skål för 4 pund! Det var samma butik som jag köpte en Alvar Aalto-skål i för 10 pund för två år sedan. Jag köpte naturligtvis även den här. Jag misstänker att donatorerna är engelsmän som har finska bekanta. De har uppenbart inte insett värdet på gåvorna och genast de får chansen tar de dem till välgörenhetsbutiken. Inte mig emot:-)

Igår var min amerikanska kompis Thad och jag till Angel för improvisationsteater på puben The Queen's head. Det var tredje gången jag såg teatergruppen Austentatious uppträdande. Alla deras pjäser handlar om en av Jane Austens's "okända romaner", men eftersom publiken får föreslå titel så blir det nytt innehåll varje gång. Jag blir alltid imponerad över hur snabbtänkta de är eftersom de ju inte spelar efter något manus.

En av pubens mer intressanta stilleben.

I väntan på att showen ska börja.

Här kommer förresten ett bevis på att det fortfarande finns mjölkbilar som levererar mjölk i glasflaskor. Det är vår granne på bottenvåningen som beställt hemleverans.