Sista inlägget om Krakow-resan

Nå nu ska jag ta itu med det sista inlägget om vår resa till Krakow. Inlägget är så långt att jag inte orkar läsa igenom det vilket innebär att det kan finnas skrivfel men INTE särskrivningar, där går gränsen:-)

Vi bodde i ett gammalt hotell i gamla stan som hette Hotel Mikolaj. Det låg perfekt till, 10 min från tågstationen (tåget från flygplatsen tar 17 min), ett stenkast till torget och ca 20 min från de judiska kvarteren där vi spenderade varje kväll. Det är där man hittar de bästa restaurangerna och baren.

Bild tagen från hotellets webbsida

Vårt rum låg på andra våningen mot en lugn bakgård. Bilden nedanför är exakt vårt rum, men alla möblerna hade nu målats i en fräschare och modernare ljusgrå färg. Varje morgon som vi öppnade fönstret så strömmade klassisk musik eller sång in, det var detsamma när vi kom tillbaka på eftermiddagen. Vi misstänker att det fanns en musikskola eller något i närheten. Det var riktigt mysigt och avslappnande.

Bild från hotellets webbsida

Toaletten var stor så man kunde ju undra varför de hade gjort duschkabinen så liten. Det gick inte att röra sig utan att man slog i något men vattnet var varmt och trycket perfekt, något man inte är bortskämd med på de flesta hotell.

Bild från hotellets webbsida

Den här skylten satt på väggen till byggnaden mittemot. Jag funderade om det var ett mentalsjukhus men det ville kalla det något mindre deprimerande så det blev det Messy Head (Rörigt huvud)

Som sagt, vi bodde ett stenkast från det stora huvudtorget i gamla stan med alla sina imponerande kyrkor och byggnader.

Dagen vi kom var en stor polsk helgdag så det fanns massor av stånd och uppträdanden på torget och de flesta butiker var stängda.

Krakow slott

När vi slängt in väskorna gick vi runt i stan och beslöt oss för att gå till de judiska kvarteren för att kolla var kvällens restaurang låg där jag bokat bord (efter att ha lusläst Tripadvisor).

De dygnetruntöppna spritbutikerna kallas Alkohole, Sprithål:-)

Vi åt en lätt lunch på uteserveringen till en restaurang i de judiska kvarteren. Jag dricker vanligtvis bara lågolhydratöl från Finland, men när jag är ute och reser kan jag dricka en eller två glas av det lokala ölet och sedan är jag nöjd

Den första kvällens middag åt vi på en fantastisk och mysig restaurang som hette Starka. Det här var kvällen när vi blev varse om att Krakow är jättepopulärt bland speciellt norrmän och svenska. Vart än vi gick så var det norrmän eller svenskar där. På den här restaurangen hade vi ett bord med svenskar till vänster och norrmän till höger om oss:-)

Jag gillar teckningarna på väggarna.

Vi började med en snaps i polsk stil.

Tror stället hade den största menyn jag sett.

När norrmännen ätit klart kom ett gäng med fyra asiater istället som spenderade största delen av måltiden med att stirra in i sina mobiler.

Efter middagen gick vi runt lite i området och hittade en kul liten bar som hette Singer med gamla Singer-symaskiner på borden.

Puben hade ganska svag belysning ... men inte när jag använde blixten på min kamera:-D

Frukostmenyn på vårt hotell lockade till många skratt. Den var uppenbarligen baserad på ägarens förutfattade meningar om vad olika nationaliteter äter till frukost:-) Jag har inte hört många skandinaver som äter rökt makrill, tonfiskpate eller grillade grönsaker till frukost utan en typisk skandinavisk frukost är mer lik den polska. Jag tog engelsk frukost varje morgon som bland annat var "egg on beckon" (skulle säkert vara bacon) eftersom jag ville ha egg. Steve körde med den tyska frukosten.

Här är mina egg på bacon. Jag skulle gärna ha korv också men det fick man bara till den tyska frukosten som igen inte kom med ägg.

Onsdagen skrev jag om i mitt tidigare inlägg men på torsdag besökte vi Oskar Schindler's fabrik som blivit känd genom Steven Spielbergs film Schindler's list. Oskar Schindler räddade livet på över 1 000 judar genom att anställa dom. Museet var intressant även om jag skulle ha velat se mer av fabriken. Jag hade läst någonstans att mycket av Oskars kontor, och trappan dit, var bevarad men någon sådan såg vi inte till utan bara ett par maskiner som skymdes av den långa kön till den enda kassan som sålde biljetter!

Efter museet tyckte vi att vi hade sett tillräckligt mycket sevärder så vi gick tillbaka till gamla stan och hittade en restaurang/pub som låg i en mysig källare. Även dit hade svenskar hittat:-)

Min enda kolhydratrika måltid under resan blev pierogis som är degknyten fyllda med antingen kött eller grönsaker. De var väldigt mättande.

Efter lunchen gick vi till hotellet och vilade några timmar med avslappnande klassisk musik som kom in genom det öppna fönstret.

När vi gjort oss klara inför kvällen tog vi en avstickare till en pub som låg i samma kvarter som vårt hotell, House of Beer. Här fanns alla typer av öl, och billigt var det. Något som vi noterade under den här resan är att de polska kvinnorna alltid beställer en helt pint öl, inga mesiga halvpints här inte:-)

Efter var sin öl gick vi ännu en gång till de judiska kvarteren för middag på en restaurang som jag bokat efter att än en gång läst tripadvisor, Trezo.

I bakgrunden spelade en duo musik.

Vår amuse bouche som var en svampmousse. Den var inte riktigt i min smak eftersom jag inte är så förtjust i svamp och i flufformat blev smaken ännu starkare.

Förrätten var dock perfekt, saltad strömming på någon slags lök-, äppel- och creme fraichesallad

Huvudrätten var lika god, anka med kokta grönsaker.

Före huvudrätten fick vi en snaps med vanilj- och citrussmak. Den skulle jag ha kunnat dricka ett glas av, inte söt alls.

Som jag skrev tidigare så åt vi gott mest hela tiden. Ett undantag var på emellertid onsdag kväll när vi vi ville ha en riktig köttbit och gick till en argentinsk restaurang som hette Pimiento. Jag beställde en oxfilé och ville att den skulle komma medium. När den kom och jag skar i den och började äta insåg jag att den inte alls var medium utan rå eller snarare blue (dvs. nästan olagad). Efter några tappra försök så insåg jag att det inte skulle gå. Det kändes som om varje tugga av min halvljumma stek (den var ju inte genomstekt utan rumsvarm vilket är ok om man vill ha den rå) var på väg upp igen så kallade till mig servitrisen. När jag berättade att min stek inte var medium utan rå så tittade hon förvånat på mig, typ som om jag inte visste vad jag talade om, men gick tillbaka till köket med tallriken. När den kom tillbaka fem minuter senare var den lite brunare på utsidan men fortfarande lika rå på insidan. Jag orkade inte tjata längre utan tvingade i mig hela biten, själva köttet var helt ok, det var bara själva tanken på att äta en ljummen köttklump som fick det att vända sig i magen när jag åt, och ett par timmar efteråt.

Sådär, det var vår Krakowresa.

Oj, höll nästan på att glömma. När vi var på väg från saltgruvan på onsdag passerade vi en turist från Oravais Trafik som ligger nära där jag kommer ifrån. Världen är liten:-)