Lunchgäst

Idag kom Steves kompis Duncan över på lunch. Hans fru och son hade åkt ned till Brighton för att hälsa på en kompis så han var gräsänkling. Man kunde riktigt se hur han njöt av sina dagar av frihet och att bara behöva ta hand om sig själv.

Steve stekte griskottletter och serverade med en Sunday roasts alla tillbehör. Jag åt ingen yorkshirepudding eller rostad potatis utan "blomkålspotatis" som penslats med en blandning av 4 msk olivolja, 3 pressade vitlökar och 1/2 tesked chiliflingor och rostats i ugnen tills mjuk. Mycket gott. Jag stod dock för efterrätten, chokladterrin. En mycket god men väldigt mättande dessert och även om jag tog en mindre bit än Steve och Duncan så blev det ändå för mycket. Jag kom dock inte på tanken att lämna något på tallriken utan tvingade i mig allt. Oj så illa jag mådde efter det. Snacka om att snålheten bedrar visheten:-). Nu vill jag inte ha något sött på en stund känner jag.