Kväll i vinets tecken

Igår var det då Steves födelsedag. När han kände sig i tillräckligt bra form, dvs. inte så bakis längre, så uppvaktade jag honom med en liten kakbit och presenter (först när jag satte kortet i kuvertet upptäckte jag att det kanske var riktat till en flickvän för både kort och kuvert var rosa, jag hade bara fokuserat på texten:-)
En av Steves presenter (jag köpte också presentkort till hans favoritklädaffär, Gap) var vinprovning och middag på ett ställe som heter Vinopolis som ligger bredvid Borough Market. Stället ligger under en tågbro så det är högt till tak kan man säga.

Vinprovningssessionen började med 15 minuters snabbkurs i vin och vinprovning. Det var riktigt intressant och föreläsaren både humoristisk och engagerande. Jag skulle faktiskt ha kunnat lyssna på honom i en hel timme. Efter föreläsningen släpptes vi alla ut bland vinborden med glasen i högsta hugg för att använda det vi lärt oss i praktiken. Man köper provningskuponger på förhand så Steve och jag fick testa 6 olika viner samt en cocktail på Bombay Gin.
Man måste boka tid när man vill komma och det ledde till att det aldrig blev proppfullt eller köer utan man kunde prova sitt vin i lugn och ro. Perfekt.
Jameson hade någon slags kampanj på gång och bjöd på gratis whiskey-cocktail med ginger beer. Jag har mycket svårt med både lukten och smaken av whiskey sedan jag spydde av den efter en blöt fest när jag var 21, men eftersom den nu var gratis, och jag gillar ginger beer...:-) Det var faktiskt godare än jag trodde, speciellt efter några klunkar. Jag fick lära mig att irländsk whiskey, som den här var, inte är lika bränd i smaken som skotskt whiskey och därför mer lättdrucken. Jag föredrar fortfarande vodka.
Vi avslutade vår vinprovningsrunda med en fräsch gincocktail.
På väg till baren passerade man en utställning med vackra cocktailglas
Finland var också representerad.
Liksom Sverige.
När vi druckit upp våra drinkar styrde vi kosan mot restaurangen Cantina som ligger i samma byggnad. Lika högt till tak här.
Steve och jag började båda med pate på rådjur och vildsvin. Mycket gott.
Vi fortsatte med att dela på en planka med fantastiskt mör Cote de boeuf, sallad, stekt tomat och svamp samt rostad potatis. Både jag och Steve hade bestämt oss för att "synda" ikväll eftersom det var hans födelsedag, så vi åt några klyftor var av potatisen. Tror det är första gången sen i somras som jag ätit potatis. Har inte saknat dem alls.
Det var när jag valde efterrätt som jag riktigt släppte loss när det gällde kolhydratsintag. Jag beställde nämligen "Sticky toffee pudding" med vaniljglass i het toffesås. STP är nog det godaste som England har uppfunnit i efterrättsväg. Själva puddingen innehåller dadlar vilket man inte skulle tro för allt den smakar är toffe och kinuski, så jävla god.
Eftersom kvällen var ganska mild och det var helt vindstilla valde vi att promenera tillbaka till Waterloo längs Themsen. Och vad hittade jag inte på vägen om inte ett ägg:-)