Bond, James Bond

Idag tog Steve och jag en lång lunch och gick och såg den senaste Bond-filmen "Skyfall". På tisdagar säljer de dessutom biobiljetterna till halva priset så perfekt. Filmen var mycket bra, flera gånger bättre än de två senaste Bond-filmerna som jag tyckte var lite röriga. Gå och se den om ni gillar bra action och Bond.

På kvällen kom Jenny, som också hade gått på bio men på en annan film, över för kaffe och "chilla" lite. Det är sällan man får besök hemma såvida man inte planerar in det två veckor på förhand. De flesta kompisarna bor i andra delar av stan och trots att avstånden inte är långa är resetiden ofta det.

Ny vecka

Sitter nyduschad och fräsch på soffan efter ett sent Zumba-pass. Det var inte den vanliga instruktören som drog ikväll så det var lite andra låtar och inte lika mycket fart som vanligt. Om jag säger att den asiatiska landsplågan Gangnam Style hörde till de bättre så tror jag att det säger allt:-).

Idag har det mest blivit jobb, som det alltid blir på måndagar när jag är någorlunda full av energi. Den brukar minska ju närmare helgen jag kommer så jag brukar jobba undan så mycket jag kan i början av veckan:-)

Jag märker att kroppen ännu försöker återhämta sig från lördagens kolhydratsfrossa för jag är hungrigare än vanligt, men inte sugen på något sött som tur är. Det är bara att ladda på med fett. Till middag var jag sugen på halloumi-ost så det blev sallad med stekt sådan, stekt salami, kokt ägg, några körsbärstomater, rödlök och gurka. För att höja mättnadsgraden så ringlade jag över olivolja och majonnäs. Salladen blev lika god som den såg ut.

Nu när det blir allt kallare så gäller det att klä sig varmt inomhus också för att så länge som möjligt undvika att slösa på den dyra elen. Idag hittade jag dessa supermjuka leggings på Uniqlo. Det är nog inget man tar på sig när man går till butiken men hemma fungerar de bra, jättevarma och sköna.

Idag har jag också hunnit baka några satser muffins. De är bra att ha i frysen. Först gjorde jag dessa kokosmuffins med hallon. De är de absolut godaste muffinsen jag vet. Jag bakade också de här men i muffinsform eftersom jag inte hade tillräckligt liten form. Jag ska smaka på dem imorgon och om de blir goda (smeten var god iallafall:-) så postar jag bild och recept imorgon.

Söndag i Twickenham

Idag tog jag tåget in till Twickenham för publunch med Steve och hans kompis Duncan. Duncan flyttade nyligen dit med sin familj och är intresserad av att kolla pub- och restaurangutbudet i området. Duncans fru och son var dock borta över helgen. För oinsatta så ligger Twickenham ett stenkast från Richmond och är Londons rugbycentrum.

Vi började rundturen på mysiga puben The Sussex Arms som hunnit bli både Steves och Duncans favoritpub eftersom de nästan bara säljer Ale. Dessutom byter man ut många av sorterna varje vecka. Gillar man lager gör man sig inte besvär till den här puben eftersom de bara har en sort:-). Vi hade tänkt äta här också men det var så fullt att vi nöjde oss med en pint, i mitt fall en pint diet coke.

Vårt nästa stopp på rundan blev puben The Eel Pie och här lyckades vi få bord. Killarna åt Sunday roast medan jag återvände till min lågkolhydratkost och åt hamburgare med sallad och extra ost och drack ännu en pint diet coke. Jag lämnade naturligtvis brödet vilket servitören kommenterade med "Oh, she is on the Atkins diet" när han kom för att plocka bort tallrikarna. Jag befann mig på toaletten så jag hade inte möjlighet att rätta honom och säga att det faktiskt är LCHF:-).

När vi ätit klart fortsatte vi mot Themsen och Duncan visade oss en vacker park med minst sagt ovanliga statyer. Parken lär ska vara privatägd.

Vi avslutade vår lilla pubrunda på puben The Barmy Arms som låg alldeles vid floden och kunde ståta med en äkta öppen spis. Där kunde vi ha suttit och halvslumrat länge i värmen från brasan.

Jag har aldrig utforskat Twickenham tidigare men blev glatt överraskad. Stadsdelen är som en lillebror till Richmond och jag kan tänka mig att den är ännu vackrare på sommaren.

Afternoon tea och lördagsdrinkar

Igår samlades vi då ett gäng tjejer för Afternoon Tea på Charlotte Street Hotel i centrala London. Jag har aldrig varit där tidigare och var nyfiken på vilka godsaker man skulle få. Eftersom vi var där för att fira Cecilias födelsedag så slog vi på stort och valde teet som också inkluderade ett glas mousserat vin.

Jag är inte något stort fan av te och dricker det bara om det inte finns något annat att tillgå och valde kaffe till mitt "tea". Det var starkt och gott.

Godsakerna har anlänt. Förutom bakelserna och smörgåsarna fick vi två stora scones per person, en vanligt och ett med russin. Vi skulle dessutom ha fått påfyllning om vi velat men det var mer än tillräckligt. Vi satt nästan i tre timmar och åt och drack och hade det hur trevligt som helst.

Som avslutning fick vi ännu var sin miniglass. Hur söt är inte den!

När vi var klara så mötte vi upp med några av pojkvännerna och fortsatte till en bar i närheten som hette London Cocktail Club. De hade tagit "mysbelysning" till nya höjder för det var så mörkt att vi inte kunde läsa drinkmenyn utan att använda lamporna på våra mobiltelefoner, vi såg knappt drinkarna:-)

När vi skulle beställa fick vi reda på att det var happy hour på några av drinkarna, så vad gör man:-) Mmmmojito.

En av killarna provade en av de mer ovanliga drinkarna, Egg and Bacon. Smakade verkligen rökt bacon men kanske inte min cup of tea. Gillar man ovanliga drinkar, eller att lära sig blanda drinkar, så rekommenderar jag verkligen det här stället.

Under mina år i London har jag sett många olika sätt att markera toaletter, men det här måste nog vara det mest uppfinningsrika hittills. Vilken dörr skulle ni välja?:-)

När vi avslutat våra drinkar gick några av oss ännu till en pub för middag och ytterligare några drinkar. Vi började ju lördagsaktiviteterna så tidigt att vi trodde att klockan var 22 när den bara var typ 18.

Ännu en perfekt lördag; bra mat, goda drinkar och framför allt trevligt sällskap. Lite efter kl 23 var jag hemma igen och varvade ner med att kolla på Predator 2 (om man kan varva ner med rysare) innan jag gick och lade mig. Steve, som hade varit ute med sin kompis Duncan i Twickenham, sov över hos honom för att slippa cykla hem i kylan.

En liten parentes. Eftersom jag normalt äter minimalt med kolhydrater hade jag förväntat mig att kroppen skulle reagera på dagens och kvällens sockerfrossa, och det gjorde jag också. När vi satt på puben kände jag plötsligt hur hjärtat började rusa, jag började kallsvettas och händerna skakade. Det var en ganska obehaglig känsla, men som tur var försvann den efter ca 15 minuter. Det var som om jag hade hällt i mig en liter espresso, kroppen löpte helt amok.

Färdigmålat och vitkålsfrossa

Äntligen, vardagsrumsväggarna är målade och klara och allt har ställts tillbaka på sin plats. Nu kan vi verkligen njuta av helgen. Vi är nöjda med färgerna och jag tror nog att vi kommer att använda Nutmeg White i alla andra rum som vi ska måla också. Jag är också nöjd över att jag lyckades övertala Steve att vi skulle köpa satinfärg och inte matt som vi använde förra gången. Matt ser ut som om det är damm på väggen, eller underfärg. Jag var inte alls nöjd med det valet förra gången men Steve var envis.

När det gäller mat så är jag verkligen inne i en vitkålsperiod nu, och sämre saker kan man äta. Till lunch stekte jag kycklingsstrimlor som jag åt med stekt vitkål, sambal oelek, en skvätt grädde och smält mozzarellaost.

Till middag "varierade" jag mig med att äta vitkålen med salami och smält riven ost. Eftersom det är fredag och för att fira att vardagsrummet är klart så festade jag till det med ett glas rödvin...som kommer att följas av ännu ett:-)

Imorgon står Afternoon tea på schemat för att fira min kompis Cecilia som fyllde år i veckan. Det ska bli kul, och gott. Efter testunden får killarna också delta i firandet och det blir nog drinkar någonstans, mer deras grej:-). Steve kommer inte att kunna hänga med den här gången för han ska ha utekväll med sin kompis Duncan i Twickenham som är gräsänkling i helgen och vill få ut maximalt av sin fritid:-)

Kaos

Ja, så här ser det ut i vardagsrummet just nu, alla grejer i mitten av rummet (och några på toaletten) för att kunna måla väggarna. Usch, avskyr när det är ostädat. Jag har fått in en ganska bra jobbrutin den här veckan; mellan 8.30 till 13.00 jobb och gym och därefter målning av väggar mellan 1-2 timmar och därefter jobb igen.

Idag målade vi första varvet på de sista två väggarna och i morgon blir det andra strykningen och så är det klart. På kvällen ska hela rummet vara städat och möblerna på plats. Steve är dock ännu inte 100 % säker på om han gillar den gröna färgen som vi satt på fondväggen och frågade ikväll vad jag skulle tycka om "bränt orange". Nej, sa jag och så var det färdigdisskuterat om det. Jag vet inte hur många gånger jag förklarat till honom att om vi ska hyra ut eller sälja lägenheten sen så måste vi ha en färgskala som de flesta står ut med, inte vad vi personligen skulle gilla.

När jag jobbat klart för idag träffade jag Jenny i några timmar i Clapham Junction. Det var verkligen skönt att komma bort från kaoset en stund och kunna sitta och skvallra om livet över en kaffe, fast egentligen skulle jag ha behövt en lugnande drink efter den här veckans stress. Nå, det får bli till helgen, allt har sin tid:-)

Och så något för alla läsare i England som har problem med kalkavlagringar i toaletten, typ alla då. För några månader sedan läste jag om en produkt som heter Kilrock - Big K som ska vara ett dundermedel mot kalk. Man kan köpa lösningen på B&Q för under 4 pund, så när vi var dit i veckan för att köpa färg så passade vi på att köpa en flaska. Man ska hälla några skvättar i toaletten och låta verka över natten och sedan ta några tag med toaborsten på morgonen. Jisses vad skinande vit vår toalett blev, inte minsta kalkavlagring längre!

Nej, nu ska jag ladda min dator med första säsongen av Mad Men. Jag är säkert den enda som inte sett ett enda avsnitt av den populära serien. När jag kom hem från Clapham Junction tog jag genast min tillflykt till sängkammaren som just nu är det rum med mest ordning i. Klarar inte av att sitta i "råddet" i vardagsrummet.

Måleri och målera

Idag har jag haft samma procedur som tidigare under veckan; jobb och gym på morgonen, sedan lunch och därefter målning av väggar. Idag målade vi andra varvet på två av väggarna så nu är de klara. Imorgon är det dags för det första varvet på de två sista väggarna och på fredag andra varvet och sedan återstår dörren som vi troligen målar på söndag. Nästa vecka är det dags för hallen och de andra dörrarna och sedan kan vi inte göra mer innan vi får golvet fixat. Sängkammaren behöver verkligen ny färg på väggarna men det är onödigt att börja flytta runt saker nu, lika bra att vänta tills vi ska riva ut den heltäckande mattan där och ändå måste flytta ut så mycket av sakerna som möjligt.

Ikväll gjorde jag en mycket enkel men god och mättande middag. Jag stekte vitkål och köttfärs och smaksatte med olika kryddor samt avrundade med en skvätt grädde. Innan jag åt strödde jag över riven ost och satte in tallriken i mikrovågsugnen tills osten smälte. Så otroligt gott!

Aktiv dag krönad av god middag

God kväll alla. Steve och jag sitter och jäser i varsin stol med våra laptopar i famnen. Vi kom just hem från Putney där vi har ätit ett riktigt skrovmål på Putneys mysigaste restaurang, Hudson's. Mera bilder längre ned.

Dagen sparkade igång ordentlig, som de flesta tisdagar, med ett mördande Body Conditoning-pass kl. 10, sedan var jag redo att möta dagen om än lite stel i kroppen.

När jag duschat och ätit lunch gick Steve och jag till B&Q och köpte de sista färgerna och grejerna som vi behövde till vårt renoveringsprojekt. När vi kom hem satte vi genast igång och målade fondväggen första varvet, den svaaaagt gröna till vänster på bilden, samt den andra väggen i färgen muskot, dvs. svagt beige. Vi får nog måla ännu ett varv imorgon för att vara säkra på att inget av det vita lyser igenom. Fondväggen verkar bli svagare grön än vi tänkte oss men det blir nog bra till det kommande trägolvet.

Vid middagstid föreslog jag till Steve att vi skulle gå ut och äta någonstans för att få lite frisk luft. Det luktar minst sagt starkt av målfärg i lägenheten just nu. Vi beslöt oss som sagt för Hudsons som har jättebra erbjudanden på måndagar och tisdagar. Innan vi gick till Putney, en uppiggande promenad på 30 minuter, så var jag tvungen att äta en bit ost med smör på för jag var huuungring. Den stod jag mig bra på tills vi kom till restaurangen.

Hudsons är så mysig, massor av levande ljus överallt och intressanta grejer att vila ögonen på.

Deras meny är dessutom stor så alla hittar garanterat något att äta. Jag tog avocado fylld med räk- och krabblandning till förrätt. Steve tog musslor som han sa var de bästa han någonsin ätit, och han har ätit många.

Till förrätt blev det fyra olika grillade fiskar med grönsaker för mig. Steve tog sedan också efterrätt, Banoffee-paj, som jag smakade en sked av. Det var den första biten banan jag ätit sedan jag började med LCHF-kost för över 1,5 år sedan. Den smakade väldigt söt och inget jag längtar efter. Bananer är socker, socker och liiite vitaminer och fiber.

Mycket mätta och belåtna promenerade vi hem igen. Kvällen var så härligt ljummen att det var ett nöje att vara ute. På vägen hem såg vi den här stora affischen. Räknar dagarna tills jag får se filmen.

Projektet har inletts

Så här ser den fd mörkbruna fondväggen ut just nu efter grundmålning. Färgen täckte mycket bra så det behövs inga fler varv.

Efter mina två gympass, Body Combat och Zumba, gick Steve och jag till B&Q för att köpa färg och annat nödvändigt. När vi kom dit hade de stängt alla dörrar. Det var personal inne i butiken men ingen belysning. Kanske en propp hade gått, jävla irriterande. Som tur är finns det en Homebase på motsatt sida av gatan och vi gick dit istället. Tyvärr hade de inte den gröna färgen som vi ville, ha men vi köpte iallafall grundfärg, roller och penslar samt färg för golvlisterna för att komma igång, vi får göra ett nytt besök till B&Q imorgon. Planen är att måla det första varvet på fondväggen imorgon och kanske en eller två av de vita väggarna. Jag har så kort tålamod att vi måste smida medan järnet är varmt, dvs få allt målat sålänge jag har intresset uppe.

Söndagsmysmat

Det har varit grått och lite regnigt idag och då passar det bra med lite komfortmat. Steve och jag var sugen på olika saker så jag gjorde lax- och kyckling-nuggets till mig. Jag gjorde nuggets både med mandel- och ostöverdrag och sesamfrön (när det första överdraget tog slut). Lax-nuggetsen görs exakt på samma sätt som kycklingen.

Jag har inte gjort LCHF-efterrätt på länge så idag slog jag till och testade ett recept på jordgubbscheeskake i glas med mandelcrunsh. Det blev mycket fräscht och gott. Jag hittade receptet i den här bloggen.

Cheesecake i glas
5-6 portioner

Mandelcrunch:
100 gr smör
3 dl mandelmjöl
ev 1-2 msk sötning (jag använde sukrin+)

Ostblandning:
300 gram philadelphiaost
3 dl grekisk yoghurt 10 %
3 msk sukrin+ eller valfri sötning (valfritt att utesluta också). Använder man riktigt socker är det 1 dl.
1 dl frysta halvtinade jordgubbar

Gör så här
Smält smöret och blanda med mandelmjölet och ev sötning. Bred ut på bakplåtspapper och grädda i ugnen, ca 175 grader i 7-8 minuter. Degen ska få färg utan att bli bränd. Ta ut och låt svalna, smula sönder till kaksmulor. Vispa yoghurt och philadelphia med sötning, vispa ner jordgubbarna, allt ska bli en slät smet. Varva krämen med kaksmulorna i ett glas och toppa med färska jordgubbar och lite crunch!

Höstprojekt och utekväll i Richmond

Medan vi väntar på att Steve ska få en överblick över sina finanser (han har äntligen hittat en vettig revisor) och vi kan anlita någon att riva ut de hemska heltäckande mattorna och sätta in trägolv så har vi bestämt oss för att måla om. Först på tur står vardagsrummet. Vi har haft samma mörkbruna fondvägg i fem år nu och de övriga vita väggarna börjar se lite trötta ut så det är dags för en uppfräschning.

Sagt och gjort, idag gick vi till B&Q och hämtade några färgprover. Vi vill fortfarande ha fondvägg men i en annan färg och vi kom överraskande snabbt överens om att vi vill ha en grön vägg den här gången. Vi kunde knappt tro våra öron när vi faktiskt båda tyckte samma i det här fallet. Efter några små meningsskiljaktigheter (kan ju inte bryta traditionen helt) kom vi överens om tre testfärger i olivgrönt och valde två tester i krämigt vitt, vi vill inte ha kallt sjukhusvitt. En parentes, när vi stod och valde färger gick ett annat par förbi oss som också grälade om färgval och mannen sa till sin partner att han kan inte förstå varför hon vill ha honom med till affären överhuvudtaget eftersom hon ändå aldrig tycker om hans förlag:-). Lite som Steve och mig:-D Inredning sätter verkligen ett förhållande på prov

Nu har jag provmålat färgerna ett varv, ska måla ett till när det första har torkat. Det är verkligen inte den perfekta dagen att besluta om färger för det regnar och är grått så inget naturligt ljus, men när det gäller den gröna färgen lutar det antingen åt den i mitten eller längst ner. Den översta är för mörk. Får se efter nästa strykning. I affären försökte Steve sälja in ett antal pastell/starkt gröna färger till mig men de fick han snällt gå tillbaka med. Jag fick ännu en gång påminna honom om att om vi ska hyra ut/sälja vår lägenhet senare så måste vi hålla färgschemat någorlunda neutralt.

De "vita" var vi emellertid inte alls nöjda med, alldeles för mörka. Notera dock att bilden här nere gör inte alls färgerna rättvisa.

Så det om det. I går kväll tog vi bussen till Richmond för middag på puben Price's Head som ligger vid Richmond Green. Vi hade ätit där en gång tidigare och gillat maten. Fan vad gott det var, nog den bästa pubmaten jag ätit på en lång tid, kanske den bästa faktiskt. Portionerna var stora och allt smakade fantastiskt. Jag tog kryddiga lammkoftas som förrätt. Jag gav Steve den söta mango chutneyn och pitabrödet och doppade i den grakiska yoghurten samt majonnäs istället.

Till förrätt åt jag kycklingbröst med gräddstuvad purjolök och savoykål i vitvins- och dragonsås. Normalt serverades rätten med vitlöksrostad nypotatis men jag bad att få byta ut potatisen mot sallad istället. Jag smakade dock på några av de ugnsrostade morötterna och gav Steve resten. Jag hatar att lämna mat och då är det bra att ha en Steve som utan större protester äter det jag inte vill ha:-). Steve beställde Steak & ale-paj som han sa var den bästa han någonsin ätit, han åt till och med upp hela pajskalet och det säger mycket. Oftast lämnar han mycket av skalet för han tycker att det är för torrt, men här var det hur saftigt som helst.

Alltså, en kort leopardkjol till korta, tjocka ben samt stor bylsig läderjacka är aldrig ett vinnande koncept. Det är sällan man ser att männen har den bästa klädsmaken i ett förhållande som i det här fallet.

Med fulla magar fortsatte vi till en belgisk ölkällare för ännu ett par drinkar. Jag höll mig till vin. En härligt avslappnad lördagskväll.

PSY - GANGNAM STYLE - årets plåga

Den här fruktansvärda videon visade de gång på gång på MTV i Italien (enda kanalen där man kunde höra lite engelska). Alltså det finns inget bra med den låten, det är är plåga i ordets rätta bemärkelse


Som tur var visade de också den här videon så att man fick vila öronen med lite skönsång och ögonen på en
snygg karl:-)

Jobbat och gymmat

Snart helg, härligt. Fast jag bara jobbar tre dagar den här veckan så har arbetsveckan känts jättelång. Det tar nästan alltid en hel vecka innan allt börjar flyta igen efter bara några dagars semester. Jag är väldigt bra på att ta semester när jag gör det, skänker inte jobbet en sekunds tanke från och med när jag stänger datorn.

Jag sov dåligt igår natt och var långt ifrån utvilad när väckarklockan ringde kl 8. Jag gick iallafall på mitt dubbelpass på gymet, zumba och pilates, vilket piggade upp lite. Halv fyra promenerade jag till Clapham Junction och för min månatliga massage. Måste säga att min massör är väldigt grundlig och vågar ta i med hårdhandskarna vilket jag gillar. Man betalar ju för att de ska massera musklerna, inte skinnet.

Till middag var jag sugen på ugnsrostad blomkål som jag åt med köttbullar gjorde av korvkött (finns att köpas i lösvikt här i England)

Cinque Terre - Dag 3 och 4

Sådär, nu har jag kollat på både Svenska Hollywoodfruar (Gunilla Persson är lika hemsk som vanligt) och Ensam mamma söker på TV3 play så nu har jag inga fler ursäkter, dags att skriva om de sista dagarna av vår Italienresa:-)

På söndag vaknade vi vid 9 och det första jag gjorde var att ringa taxinumret som jag hittade igår. Jodå, det gick bra att de kom och hämtade oss kl 10.30. Det var lite svårt att få en syl i vädret men vi antog att taxin skulle hämta upp oss vid det lilla torget. Myyycket lättade packade vi våra väskor och checkade ut.

Utsikten från vårt sovrumsfönster i Corniglia

Eftersom vi hade tid innan taxin skulle komma så beställde vi resans första och sista frukost. Av någon orsak blir det sällan av att Steve och jag äter frukost på våra resor, jag som normalt tycker att frukosten är dagens bästa måltid. Jag kan väl inte säga att den här frukosten var någon höjdare, speciellt inte för mig, men jag kunde iallafall äta skinkomeletten och dricka kaffet. Den färskpressade juicen innehåller mer socker än en vanlig Cola och den icke smaksatta yoghurten var half fat vilket betyder att de tillsatt socker för att behålla den krämiga konsistensen.

I god tid före kl. 10.30 befann vi oss på torget och väntade...och väntade. Ingen taxi. Kl 10.45 ringde jag taxiföretaget igen och frågade var de var. De sade att de lämnade just Vernazza och skulle vara där om 10 min. Ingen taxi. Då befallde jag Steve att ringa och han informerades om att de skulle vara där om 5 minuter. 20 minuter senare, ingen taxi. Då gick jag in till en bar bredvid och bad en servitör där ringa numret, kanske det blivit fel i kommunikationen, speciellt när man aldrig fick tala till punkt. Det visade sig ha funnits avsaknad av information, taxin visade sig vara en båttaxi, och de hade visst varit på plats, men vid den lilla hamnen i Corniglia som låg 300 trappsteg ned från byn. Servitören frågade om jag ville boka taxin ännu en gång och jag sade ja. När allt var bekräftat tog vi trapporna ned och exakt vid avtalad tid såg vi en kille i utombordare som styrde båten mot oss. Vågorna gick ganska höga men han kom fram och efter lite parering av vågorna så fick vi både våra väskor och oss själva ombord och vi vände fören mot Monterosso. Det kändes som om vi räddats från en öde ö, vi skulle inte behöva spendera 12 timmar i en liten, om än mycket vacker, by!:-). Steve bad föraren om ursäkt att vi tvingat ut dem 3 gånger och förklarade att vi trott att det var en normal taxi. Föraren tog det hela med jämnmod och sade, inga problem.

30 minuter senare kom vi fram till Monterosso där vi skulle bo de två sista nätterna. Monterosso är den största byn och består av två delar, en gammal och en ny del.

Hotellet vi bodde på låg i den gamla delen av stan och hade världens snällaste och hjälpsammaste receptionist, Andrea (man). Förutom en karta med frukost- och middagsrestauranger som han rekommenderade, gav han oss en ficklampa att låna ifall vi skulle ha problem att gå i mörkret:-) Hur omtänksamt är inte det!

När vi packat upp gick vi till en av restaurangerna som Andra rekommenderat för lunch. Jag valde en fisk- och skaldjurstallrik som var helt underbar. Vi kom vid exakt rätt tidpunkt för 15 minuter senare invaderades restaurangen av amerikanare. De var troligen på kryssning och hade gjort en dagsutflykt till Monterosso, De hade alla klistermärken med siffror på kläderna eftersom de indelats i grupper för att guiderna skulle kunna hålla reda på dem. Jag kan säga att det blev väldigt lugnt på kvällarna när de åkt tillbaka till sitt fartyg.

Efter maten gick vi runt i Monterosso. Beachen i den nya delen.

Jag köpte också en portion glass, den andra och sista på resan.

När det blev kväll bytte vi om och gick ut för några drinkar innan det var dags för middag. Så här glad blev jag när jag äntligen fick mitt glas Prosecco

Det var så mysigt att gå runt i de svagt upplysta gränderna i mörkret.

Den här bilden av Steve påminner starkt om affischen till en mycket känd film insåg vi senare:-)

Den här vinbaren besökte vi båda kvällarna. De hade hur många viner och Grappa som helst.

Har druckit Grappa en gång och gör det inte igen, alldeles för starkt.

Det lokala vinet från Monterosso måste naturligtvis testas.

På kvällen åt vi middag på en annan av Andreas rekommenderade restauranger. Vi blev inte besvikna den här gången heller. Mozzarella-fan som jag är så blev det Mozzarella-sallad som förrätt.

Och musslor fyllda med en härlig örtblandning till huvudrätt. Mycket gott, skulle ha kunnat äta en portion till.

Jag drack espresso till efterrätt medan Steve beställde Creme Brulee. Det var första gången jag sett den serveras brinnande.

Så här glada var vi efter maten. Fotot togs av ett australiensiskt par, de enda "utlänningarna" förutom oss som inte var amerikanare:-)

I Italien får också gubbarna fungera som barnskötare:-)

Natten till måndagen vaknade vi av ett par ordentliga åsksmällar. Det lät som om en bomb exploderat bredvid hotellet. Monterosso är omgivet av berg och det förstärkte säkert ljudet. Sedan öste regnet ner hela natten. Det hade lyckligtvis lugnat ned sig en aning när vi vaknade och vi tog tåget söderut till La Spetzia, för lite shopping tänkte vi. Problemet var bara att majoriteten av butikerna inte öppnade förren sent på eftermiddagen på måndagar:-). Vi gick runt i stan några timmar innan vi åt lunch och tog tåget tillbaka.

Sista middagen åt vi på samma restaurang, Ely, där vi åt lunch dagen före. Jag kan ju säga att restaurangen var myyyycket lugnare än under dagen när den invaderades av amerikanare,

Vi delade på en charkbricka till förrätt.

Till huvudrätt gick jag all-in när det gäller kolhydrater och beställde ost- och spenatfylld ravioli i pestosås. Cinque Terre är pestons hem och det måste ju testas, stort pestofan som jag är. Raviolin var himmelskt god och jag njöt. Steve njöt lika mycket han av sin skaldjurspizza, den andra för dagen:-)

Eftersom det var sista kvällen så beställde jag också efterrätt, äppelpaj med chokladsås.

När vi betalade så berättade vi åt servitören att vi tyckte att maten hade varit mycket god. Servitören log från öra till öra, tackade och sade att han skulle berätta åt sin svärmor för det var hennes recept som restaurangen använder:-)

Vi var så mätta efter middagen att vi gick direkt tillbaka till hotellet och somnade som klubbade sälar.

Nästa dag tillbringade vi i olika färdmedel; tåg från Monterosso till Genova, buss från stationen till flygplatsen, flyg till Gatwick och sedan tåg hem.

Det var en riktigt rolig resa, förutom tågstrejken och de stängda vandringslederna så blev allt som jag planerat.