Idag hade jag tänkt vara lite lat och inte gå till gymmet, men eftersom pannan krånglar igen så har vi inget varmvatten för tillfället så det blev till att pallra mig till gymmet iallafall för att duscha och när jag nu var där så kunde jag lika gärna gå på ett HIIT-pass.
Så lite om helgen då. På lördagen gick jag på mina två gympass som vanligt och när jag duschat och ätit lunch tog Steve och jag bussen till North Sheen, det var bowls-klubbens säsongsöppning. Det var svinkallt så jag satt inne i värmen i klubbhuset medan Steve och ett gäng andra tuffa trotsade köld och regn och spelade en liten vänskapsmatch.
Efter matcherna blev det middag, fish and chips. Alla utom jag åt fish and chips (därför åt jag innan vi gick ut). Jag har aldrig har tyckt om fritterad mat och ännu mindre nu när jag äter lågkolhydratkost😊
Steve beställde en fisk som heter "Rock" och som tillhör hajsläkten. Den fisken är 100 gånger godare än torsk och har en väldigt mild smak ... lite som sik faktiskt. Den har inga ben utan endast ryggrad. Steves portion, innan den simmade i vinäger och mycket ska det vara tycker Steve😃
Igår hade finländska Cecilia och jag en heldag i östra London. Vi började med ett besök på Prosecco-festivalen Prosecco Springs. Vi köpte biljetter för flera månader sedan eftersom de snabbt blir slutsålda och för priset får man 8 glas Prosecco (det finns 8 Prosecco-utställare från Italien).
Jag var hit ifjol också och hade strategin klar. Komma genast när de öppnade för att få ett bord och sedan håller vi fast vid det😊. Det skulle bli för jobbigt att stå 4-5 timmar. Precis som ifjol spelade också ett live-band hela eftermiddagen.
En vakt frågade om vi ville att han😏 skulle ta bild av oss och vi fick en bild av dem också på köpet.
Man kunde också använda en biljett till en Aperol Spritz och då fick man den här "vackra" hatten på köpet. Inte riktigt vår stil, eller storlek, kanske men kvaliteten var ok.När vi använt alla våra biljetter beslöt vi oss för att gå och äta någonstans i området. Ingen av oss känner till Hackney väldigt bra men jag mindes att jag gått förbi en tapasrestaurang för ett år sedan som såg jättebra ut, så vi beslöt oss för att leta efter den ... hur svårt kan det vara liksom😉. Men, först gjorde vi ett besök på ett konstigt museum, kallat The Victor Wynd Museum of Curiosities. Det fungerar också som bar. Jag hade velat gå dit redan för ett år sedan men då var museet bokat för ett privat evenemang.
Det var väldigt intressant med otaliga mer eller mindre konstiga saker.
Det fanns till och med en glasburk med vad som skulle föreställa kondomer och viagra från ett hotellrum där Rolling Stones hade bott😊
Om man ville kunde man också avnjuta sina drinkar vid ett bord med ett äkta skelett som sänkts ner i bordet ...
Här kunde man också sitta, med ett uppstoppat lejon i ena änden.
Jag skulle gärna vilja läsa innehållet i den här boken.
Det var inte det lättaste att ta sig upp- och nerför trappan.
Vi fortsatte vårt sökande efter restaurangen och ca 30 minuter började jag känna igen gatan och där låg den, Tuyo. Som tur var kom vi före rusningen och kunde sitta nästan var som helst.
Efter en hel eftermiddag av drickande så var vi hungriga som vargar och man hade kunna beställa hela menyn eftersom den var väldigt lågkolhydratvänlig. Alla rätter var både goda och vackra. Det är absolut bästa tapas/pinchos som jag någonsin ätit. Skulle den här restaurangen ligga i Wandsworth så skulle jag gå hit hela tiden men tyvärr så ligger inte Hackney nästgårds precis.
Titta så vacker laxrätt!
Havsabborre
När vi bad om notan så fick vi ett litet glas med någon slags mandellikör.
När vi skulle gå tillbaka till tunnelbanan så upptäckte vi att vi verkligen hade tagit den "långa vägen" till restaurangen. Hade vi vetat vad restaurangen hette hade det tagit 5 min att gå dit från Prosecco-festivalen, inte 30, nå, vi fick göra lite sightseeing av Hackney samtidigt😁.
Nu ska jag börja göra mig i ordning till kvällens evenemang som är inte mindre än Björn och Bennys musikal Chess, som jag har längtat att få se den igen, närmare bestämt 32 år!!!!. Senast den visades var 1986 och då var jag i Hastings på språkresa och ett besök till den här musikalen ingick i priset.