Njutning på franskt vis

Igår utmanade Steve och jag kylan och begav oss till den franska restaurangen Ma Cuisione Bistrot i Kew (där Kew Gardens ligger). Vi blev inte besvikna, maten var precis lika fantastiskt god som första gången.

Det enda problemet med restaurangen är att den ligger i just Kew som ligger lite dåligt till från Wandsworth. Nå, det var bara att bita i det sura äpplet och ta bussen till North Sheen varifrån vi gick i ca 20 minuter innan vi kom fram. På väg mot Kew måste vi korsa ett tågspår och naturligtvis var bommarna extra länge nere den här gången då hela 3 tåg skulle passera.

Jag såg iallafall den här roliga jobbannonsen som en hantverkare hade hängt upp på bomen. Eftersom jag ju översätter så korrläser jag automatiskt alla texter jag ser och jag behövde inte läsa länge innan jag skulle ha behövt ta upp den röda pennan..."för" skrivs "too" på engelska, inte "to" (till). Nu blev det "Inget jobb till små (personer)".

När vi kom fram till restaurangen kl 19 så var vi de enda där och vi var lite oroliga för att det inte skulle komma fler. Fördelen med att vara enda kunderna är att man får snabb service men det blir lite ensamt i längden:-). Vid halv 8-tiden började det emellertid droppa in allt fler människor och de fick till och med skicka iväg folk som inte hade bokat.

Jag körde samma förrätt som förra gången, "köttbräda" med kallskuret och olika pateer. Så underbart gott.

En bild på en trött mig med påsar under ögonen. Har de senaste dagarna känt mig som om jag bara sovit 4-timmarsnätter fast jag sovit som en stock minst 8 timmar per natt. Hoppas det bara berott på min stressiga vecka och att jag blir mitt gamla pigga jag nästa vecka igen. Jobbigt när man går på gymet och kroppen är pigg men huvudet är i halvdvala.

Till förrätt åt jag ännu en favorit i repris, stekt hälleflundra med stora räkor och en gudomlig sås. Man fick alltid grönsaker eller potatis till så det fanns ingen chans att man skulle förbli hungrig. Jag tog fisk till huvudrätt eftersom jag planerat att ta ost till efterrätt (gjorde det förra gången) men jag var bara för mätt. Min magsäck har uppenbarligen krympt då jag bara äter två gånger om dagen nuförtiden.

Jag ville iallafall ha efterrätt och valde Crepes Suzette med tanken att det mest är ägg (bra) och lite mjöl (dåligt) i dem men tror jag fick den sötaste efterrätten av alla:-). Den gula lagen som var gjord på Grand Mariner var så sockrig att Steve inte ens kunde lyfta den lilla koppen med grädde för att den klistrats fast på tallriken:-) Gott var det men absolut inte LCHF.

Precis som förra gången så rullade vi ut ur restaurangen. Den här restaurangen ligger bland mina fem bästa restauranger i London. Vi såg att de fått pris som bästa restaurang i London 2005 och vi är absolut beredda att hålla med.

Efter maten promenerade vi in till Richmond. Vi hade tänkt ta en drink där men beslöt oss för att gå till vår lokala i Wandsworth istället eftersom det var packat av folk på barerna, och massor av män i kilt. Orsaken var att det hade varit rugbymatch mellan Skottland och England under kvällen och Richmond är riktigt centrum för alla rugbyfans.