Typiskt, när man måste vakna upp tidigt så vaknar man upp ännu tidigare. Jag, och Steve, vaknade redan före kl 7 i morse och sedan kunde jag inte somna om. Kvart före 8 steg jag tillslut upp, gjorde mig i ordning och gick till gymet. Jag tror jag sträckte en muskel i ena höften/skinkan under tisdagens Body Conditioning. Jag kände inget då eller senare på dagen utan smärtan kom smygande på något sätt så nu är det minst sagt jobbigt att böja mig framåt, jag måste böja knäna istället. Bra för lårmusklerna förvisso men lite omständigt:-). Har strukit på kylbalsam för att kyla ner den eventuella svullnaden.
När jag kom hem såg det ut så här. Grannen lägst ner har tyckligen fått nog av det skrymmande trädet och nu skulle det ner, skatbo eller ej. Jag är glad att se det försvinna, det växte som gräs, men tycker att han kunde ha väntat tills fågelungarna flugit iväg.
Igår frågade Steves chef ... Steve ... om han hade hunnit träffa Peter. Peter, berättade chefen, är en äldre man, lite enkel, som bor i närheten och som brukar komma in då och då och äta upp personalens lunchlådor som de förvarar i kylen. En gång skulle det hållas ett barnkalas i klubbhuset och man hade dukat upp med kakor och kex i köket i väntan på att kalaset skulle börja. När Steves chef kom in i klubbhuset såg han Peter som precis höll på att svepa ner alla kakor och kex i en väska som han hade med sig. Peter hade inte noterat att Steves chef såg allt och när han frågade Peter om någon hade tagit alla kex och kakor svarade Peter, med den välfyllda väskan i handen och helt uttryckslös min, "Det har jag ingen aning om". Det var ingen nytta att be honom tömma väskan för ingen skulle ju kunna äta av kakorna längre, så Steve lät honom smyga hem med sitt "byte":-).
Igår gjorde jag en gammal favorit till middag, Kycklingpaj. Jag tycker att den här är så god och den stekta vitkålen ger lite extra tuggmotstånd.
Snart ska jag bege mig till norra London. Jag och Mia ska utforska en stadsdel som jag aldrig besökt tidigare. Ska bli riktigt kul.
Men de som hade byggt och donat så länge med sina klädhängare, så tråkigt!
SvaraRaderaPrecis, jag och Steve tyckte riktigt synd om dem:-(
SvaraRadera