Äntligen!

Jag sitter i vardagrummet och njuter av att höra renoveringsarbetet som pågår i badrummet, äntligen har det kommit igång efter sju svåra år och åtta bedrövelser.

Klockan 9 på morgonen ringde byggaren på porttelefonen, helt i enlighet med överenskommen tid. Han är polack, surprise, surprise:-) och verkar kunna sitt jobb. Han förklarar och ger förslag på lösningar när det är någon uppgift som kommer att bli lite mer komplicerad. Det fakto att en person kan erbjuda flera olika lösningar på problem anser jag vara ett tecken på kunskap.
Så här såg badrummet ut ännu igår innan vi tömde det på grejer. Hemsk blå vinylmatta, hemskt badkar, hemskt allt
Vårt handfat var både missfärgat och sprucket.
Byggkillen har burit in sina grejer och är klar att sätta igång. Innan killen skred till verket frågade Steve om han ville ha en kopp te. "Yes, thank you" sa han och tillade "...or coffee...?". Det är bara engelsmän som vill ha blaskigt te, vi från det europeiska fastlandet vill ha kaffe:-).

Jag gick till gymet vid halv tiotiden för body conditioning och en dusch och när jag återvänder 1,5 timme senare ser det ut såhär. Här går det undan.
När alla gamla kakel, handfatet och badkaret burits ned till byggkillens van åker Steve och han iväg till avfallsplatsen. Steve var tvungen att följa med för endast personer som bor i kommunen får dumpa gratis.

När byggkillen tog bort kaklet uppenbarade sig en gammal vattenskada (den svarta fläcken på bilden). Det var för ett par år sedan som vi märkte att en del av gipsväggen vid kakelranden hade börjat luckras upp och det ledde säkert till att vatten rann ned bakom kaklet när man duschade. Vi reparerade dock felet själva med spackel och det verkar ha gjort susen för väggen, och möglet bakom, var som tur var torrt. Byggkillen sa att om väggen varit våt så hade vi tvingats vänta tills den torkat innan projektet kunnat fortsätta, inte helt lätt nu under den fuktiga engelska vintern.